Kategoriarkiv: Börsguiden

Höjda riktkurser för Nibe efter rapportfallet

Carnegie har höjt sin riktkurs från 110 till 115 kronor efter vad investmentbanken beskriver som en solid kvartalsrapport. Det starka momentumet inom affärsområdena Climate Solutions och Stoves förväntas fortsätta, enligt Carnegie som har höjt sina vinstprognoser för Nibe för de kommande åren. Gynnsamma utsikter för den organiska tillväxten, potential för ytterligare förvärv och bolagets högkvalitativa ledning motiverar en premie jämfört med konkurrenter, anser analyshuset.

Kepler Cheuvreux, som har höjt rekommendationen till köp och justerat upp riktkursen från 130 till 145 kronor, har höjt sina estimat för att återspegla goda tillväxtutsikter som enligt analyshuset leder till högre marginaler.

”Aktien handlas till höga multiplar på kort sikt, men Nibes tillväxthistoria är lång och kommer att ge en bra uppsida under överskådlig framtid”, skrev Kepler.

Danske Bank, som har höjt sin riktkurs från 148 till 160 kronor, anser att det gångna kvartalet visade på Nibes förmåga att driva både tillväxt och marginaler, något som borde öka intjäningen under kommande år. Danske Bank anser att aktiemarknaden underskattar potentialen.

”Med värmepumpars organiska tillväxt på över 40 procent kan detta mycket väl utgöra över 70 procent av koncernen år 2025 samt stödja Nibes tillväxttakt och högre marginaler”, resonerar Danske Bank.

Pareto Securities anser att Nibes delårsrapport var ungefär i linje med höga förväntningar och underströk att leverantörskedjeutmaningar förblir en begränsning för bolaget, men att en förbättring av leveranskapaciteten väntas under andra halvåret 2023.

Det är avgörande att företaget förkortar sina ledtider ytterligare från nuvarande sex månader till historiskt sett 6-8 veckor, uppgav Pareto. Det skulle möjliggöra för värmeteknikföretaget att ta en större andel av den snabbväxande europeiska marknaden för värmepumpar, resoneras det i analysen där rekommendationen behåll och riktkursen 125 kronor upprepades för Nibe-aktien.

I samband med rapporten uppgav Nibe att brist på komponenter försvårar färdigställandet av produkter.

Minskad vinst för Raysearch

Resultatet efter skatt blev 17,6 miljoner kronor (19,3) och resultatet per aktie uppgick till 0:51 kronor (0:56).

Nettoomsättningen var 230 miljoner kronor (208).

Orderingången minskade till 207 miljoner kronor (273).

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 151 miljoner kronor (126) med likvida medel om 244 miljoner kronor (140) vid rapportperiodens utgång.

”Vi kan konstatera att pandemins effekter har avklingat på de allra flesta marknader. Givet alla positiva signaler från marknaden är jag optimistisk inför framtiden”, skriver Johan Löf i vd-ordet av rapporten.

Johan Löf påpekar även den kraftiga variationen i orderingången mellan olika kvartal ”beroende på tidpunkten för enstaka större order”. Under kvartalet minskade orderingången med 24 procent.

”Det är dock värt att nämna att omsättningen för första kvartalet i år inte bygger på några större order alls (den största enskilda intäkten var 11 miljoner kronor) utan består framförallt av en kombination av intäkter från många små och normalstora order samt supportintäkter”, skriver Johan Löf vidare.

Familjen Lundin har sålt allt i Africa Oil

Före försäljningen uppgick familjen Lundings ägande i Africa Oil till 5,1 procent. Skälet till att det inte blivit någon flaggning är att sådana inträffar först vid ett ägande på 10 procent på Torontobörsen, där Africa Oil är primärnoterat.

”Det här en position som blev ganska obetydlig för oss där vi inte var största aktieägare och inte hade strategisk kontroll. Nu kände vi att vi hade en möjlighet att konsolidera vår portfölj utan att skada övriga aktieägare i Africa Oil”, säger Adam Lundin till Di.

Under tisdagen flaggade Fidelity Investments upp för ett innehav i Africa Oil till motsvarande 8,2 procent av röster och kapital.

 

Lindberg: Tungviktare fyndar i huskollaps

Fastigheter brukar ses som bland det stabilaste man kan ha i börsportföljen. Men när det tjorvar till sig rejält i ekonomin har just fastigheter ofta spelat en nyckelroll.

Sällan har den paradoxen varit tydligare än i SBB.

Huvudägaren Ilija Batljan har marknadsfört lågrisktillgångar, som ger ett pålitligt utdelningsflöde i stort sett utan slut, och växer snabbare än extrema förvärvsmaskiner inom tech.

Målbilden av snabbväxande vinster under lång tid till låg risk är en av de tidiga varningsklockorna som ringt i SBB. Det är en ekvation som vanligtvis inte går ihop på finansmarknaderna.

En annan varningsklocka är att inga institutionella placerare ville köpa aktien. Fonderna kom först när innehavet blev mer eller mindre obligatoriskt för att aktien kom in i fler index.

Den möda som huvudägaren ägnat åt att i stället övertyga småskaliga sparare, som även i grupper är en rätt marginell finansieringskälla för stora börsbolag, ringer också en klocka.

Ilija Batljan förklarade helt frankt att han har en annan syn på risk än andra – och det gick hem. periodvis med stor framgång i aktiekursen, med några häftiga avbräck då många hastigt velat säkra kursvinster.

Kurskurvan i sig var en väckarklocka som effektivt borde ha avlivat bilden av SBB som ett lågriskprojekt. Oavsett var man ställt sig i den rikt florerande mytbildningen kring de egentliga planerna bakom snåriga ägarstrukturer med belåning i flera led.

SBB är tvunget att få in kapital. När detta skrivs har bolaget misslyckats med en nyemission, som till största delen inte var garanterad av någon större aktör.

För att få in pengar säljs nu i stället tillgångar, senast innehavet i JM, till avsevärt lägre pris än SBB köpt för.

Utdelningen är inställd. Det drabbar bland andra huvudägaren, vars långivare kan misstänkas påkalla inlösen av aktier i hans portfölj för att säkra sina intressen.

Det är inget fel på SBB:s fastigheter. Frågan är bara vem som vill köpa dem och till vilket pris. Och vad som finns kvar i bolaget när skulder betalas.

För SBB i stort finns alternativet att en ny storägare gör en omstart och vinner förtroende på kapitalmarknaden.

Hittills har de inte direkt stått på kö, men de finns i kulisserna.

I höstas klev Roger Akelius in i Castellum. Nyligen flaggade norske John Fredriksen upp som näst störste ägare i Fabege.

Kapitalbehovet i fastighetsbolagen är stort. Det kommer att finnas möjligheter att placera i bra fastigheter via nyemission i fler framöver.

Det tar vi sikte på i Placeringsguidens färska majutgåva, där vi bland annat listar alla fastighetsbolagens belåningsgrad, andelen obligationer i finansieringen och rabatterna deras aktier handlas för.

Ränteproffset Thomas Pohjanen pekar ut var räntan bör landa, hur mycket kapital fastighetsbolagen behöver och varför banker ännu är riskabla.

Vi listar också aktierna som har rasat mest – och rankar deras chans till revansch. Och sätter ihop en portfölj med potentiella tiotaggare.

Prenumeranter läser tidningen lätt här.

Har du ännu inte tillgång till tidningen får du ett kanonerbjudande här. Då får du tillgång till majutgåvan digitalt direkt, liksom bland annat vår aktieportfölj innan tidningen kommer ut, och veckouppdateringar exklusiva för Placeringsguidens prenumeranter.

Ökad pessism inom förvaltarkollektivet

Majupplagan av Bank of Americas månadsvisa förvaltarenkät visar att förväntningarna på den ekonomiska utvecklingen sjunker globalt. Hela 65 procent av det globala förvaltarkollektivet tror nu på en svagare tillväxtakt framöver, vilket är den högsta noteringen hittils i år, rapporterar Bloomberg

Samtidigt bedömer ungefär lika många att ekonomin ”mjuklandar” och att bolagsvinsterna endast faller marginellt. 

Förvaltarna ökade sina kassapositioner till en ny toppnotering för året på 5,6 procent, men även aktieexponeringen klättrade till årshögsta. Allokeringen till obligationen noterade i sin tur den högsta nivån sedan 2009, enligt Bank of America. 

Enkäten genomfördes mellan den 5 och 11 maj. Totalt deltog 251 förvaltare runt om i världen som tillsammans har 666 miljarder dollar under förvaltning, motsvarande drygt 6 906 miljarder kronor. 

Vinstlyft för Absolent

Absolents nettoomsättning uppgick till 359 miljoner kronor under kvartalet (322). Det motsvarar en tillväxt på 11,4 procent, enligt luftreningsbolaget. 

Rörelseresultatet blev 57,8 miljoner kronor (51,9). Det innebar att rörelsemarginalen landade på 16,1 procent (16,1). Nettovinsten för perioden uppgick till 38,8 miljoner kronor (38,6).

”Sammanfattningsvis gjorde koncernen ett stabilt kvartal, och vi ser positivt på branschens långsiktiga utveckling och våra möjligheter till en fortsatt lönsam tillväxt”, skriver vd Axel Berntsson i rapporten.

SEB: Volatiliten består – välj en ”bred portfölj”

I dagsläget är företagssektorn i god form medan investerarkollektivet är ”stukat och försiktigt positionerade”, står det att läsa i SEB:s rapport.

Det bäddar för att bolagsvinsterna håller emot ”rimligt bra” under den milda lågkonjunkturen som banken ser framför sig. SEB räknar sedan med att tillväxten i  världsekonomin tar fart redan nästa år. 

”I denna miljö av positiva och negativa krafter har vi sedan inledningen av hösten 2022 anammat en balanserad ansats där vi inte rekommenderat utpräglat defensiva portföljer, vilket varit konsensus. Väl spridda portföljer med en tämligen neutral balans på tillgångsklassnivå är fortfarande det recept vi förespråkar i en sencyklisk miljö”, säger Fredrik Öberg, investeringschef på SEB:s förmögenhetsförvaltning, i en kommentar. 

I rapporten framgår det att banken minskat positionerna i ”rena värdebolag” på den svenska aktiemarknadne. 

”Inom globala aktier har vi övervikt mot stora tillväxtbolag som fungerar som ett bra komplement till den svenska aktieportföljen”, skriver SEB.

Överlag har storbanken format ”breda portföljer” med en neutral aktievikt. Räntedelen i portföljerna överviktas i sin tur på bekostnad av alternativa placeringar. 

”Denna komposition har gjort att vi fick positiv utväxling under hösten och årets inledande rally samt undvikit att tappa mark när oförutsedda händelser som bankhaverier med mera drabbat marknaden”, uppger SEB i rapporten. 

Rapporten innehåller också flera temaavsnitt, där banken bland annat spår en ny supercykel inom investeringar. SEB pekar exempelvis på de stora investeringar som krävs inom elektrifiering, automation och digitalisering och förnybar energi framöver. 

Det kommer att göra många nordiska industribolag till vinnare, enligt banken som anser att deras överraskande starka rapporter för årets första kvartal ”delvis hänger ihop med inledningen av denna gynnsamma epok”.

”I ett längre perspektiv kan affärsmöjligheterna för nordiska bolag, givet att politiken möjliggör det, kanske i ännu större utsträckning handla om material och råvaruleveranser. Norden har mycket goda naturförutsättningar att kunna framställa de råvaror som behövs för energiomställning och elektrifiering samt metaller och material producerade med lägsta möjliga klimatpåverkan”, skriver SEB, och tillägger:

”Norden har även flera världsledande underleverantörer till gruvindustri, skogsindustri och lösningar för återvinning.”

Buffett har sålt hela innehavet i TSMC

Att Warren Buffett gick in som storägare i halvledarbolaget, med 60 miljoner aktier till ett värde av cirka 4,1 miljarder dollar, framkom så sent som i november förra året. Hans intåg lyfte vid tillfället hela tekniksektorn i USA och då inte minst flera halvledarbolag.

Redan kvartalet därpå hade dock Berkshire Hathaway sålt en stor del av innehavet och nu har de alltså sålt sina sista aktier i bolaget.

I en intervju med Nikkei i april sade Warren Buffett att geopolitiska spänningar var en bakomliggande faktor vid försäljningen, och i samband med Berkshire Hathaways årsstämma i maj sade investeraren att han ”mår bättre vad gäller det kapital vi har placerat i Japan än i Taiwan”.