Analytiker hade räknat med en uppgång om 0,3 procent under månaden och 4,5 procents ökning mot samma månad året före. I februari uppmättes kärninflationstakten till 4,7 procent.

Inflationstakten enligt PCE-deflatorn var 4,2 procent i februari. Månaden före uppgick denna inflationstakt till 5,1 procent.

De privata inkomsterna ökade med 0,3 procent i mars, jämfört med föregående månad. Samtidigt var privatkonsumtionen oförändrad.

Analytiker hade räknat med att inkomsterna skulle ha ökat 0,2 procent och att konsumtionen skulle ha minskat 0,1 procent under månaden, enligt Trading Economics konsensusprognos.

I februari steg inkomsterna med oreviderade 0,3 procent medan privatkonsumtionen ökade med reviderade 0,1 procent (+0,2).

Listan baseras på till Finansinspektionen inrapporterade korta positioner på 0,1 procent av kapitalet eller mer.

Tabell: Parenteserna i listan avser blankningsprocenten i fredags förra veckan.

1. SBB 19,4% (18,6)
2. Intrum 14,0% (13,2)
3. Mips 12,2% (12,1)
4. Orrön 11,9% (11,7)
5. Elekta 11,2% (11,7)
5. Sinch 11,2% (10,0)
7. JM 10,7% (9,5)
8. Electrolux 10,5% (10,3)
9. Hexatronic 10,3% (8,7)
10. Avanza 9,6% (9,1)
11. Truecaller 9,0% (9,1)
12. BHG 8,9% (8,9)
13. Scandic Hotels 8,7% (8,4)
14. Thule 8,5% (8,9)
15. Husqvarna 6,8% (6,8)

Lagren av naturgas har fyllts i en större omfattning än väntat det senaste halvåret, med en större buffert. Lagren är dock inte exceptionellt välfyllda sett ur ett tioårsperspektiv.

Ökad nettoimport har i större utsträckning än väntat stannat i landet, vilket bidragit till större lager. Nya terminaler för flytande naturgas (LNG) har samtidigt inte behövt utnyttjas till sin fulla kapacitet.

Mer oroande är att lägre priser har gjort att nedgången i konsumtionen har avtagit. Justerat för temperaturförändringar sjönk gasförbrukningen från oktober till december med 16 procent i årstakt, men sedan början av mars är nedgången bara runt 8 procent. Förra veckan noterades till och med en ökning.

Nedstängningen av de sista kärnkraftverken har hittills kunnat kompenseras med förnybar energi, men detta väntas inte kunna klaras på längre sikt. Mer och mer el kommer troligen att behöva generas från kol och gas.

Minskade besparingsåtgärder och ökad användning av gas för elproduktion är därmed varningssignaler inför nästa vinter. Även om det finns kapacitet i LNG-terminalerna så är det oklart hur mycket som kommer att vara tillgängligt på de globala marknaderna, delvis på grund av Kinas återhämtning.

”Det kan mycket väl bli så att gas återigen blir en bristvara och att priserna därför kommer att stiga betydligt”, skriver de.

Den största osäkerhetsfaktorn är vädret. Vintern 2022/2023 var relativt mild med temperaturen 1 grad över tioårssnittet, och gapet mellan detta och en mycket kall vinter som 2010 är än större. Utan ytterligare besparingar kan en sådan vinter bli besvärlig, skriver Commerzbank.

Efter fredagens rapportskörd har alla utom ett bolag inom Stockholmsbörsens storbolagsindex, OMXS30, presenterat kvartalssiffror. Nu återstår endast Nibe, som planerar att öppna böckerna den 16 maj.

Privata Affärer har tittat närmare på rapporterna från de rörelsedrivande storbolagen, det vill säga exklusive investmentbolagen Investor och Kinnevik.

Genomgången visar att rörelsevinsterna under första kvartalet överträffade analytikernas prognoser med drygt 7 procent i genomsnitt (se tabell längre ned). Siffran bortser från H&M och Electrolux som hade negativa resultatförväntningar.

Inga större avtryck i kurserna

De överraskande höga vinster har däremot inte gjort något större avtryck i aktiekurserna. I genomsnitt har aktierna lyft blygsamma 0,9 procent på rapportdagen, men det finns samtidigt stora toppar och djupa dalar i kursunderlaget. 

Att storbolagens aktieägare fått dåligt betalt, trots starka kvartalsresultat, beror med största sannolikhet på börsens tjurrusning inför rapportperioden, enligt Martin Björsell, aktieanalytiker på Nordeas private banking-avdelning. Stockholmsbörsen är upp nära 10 procent sedan årsskiftet.

– Även om analytikerna justerat upp sina prognoser under den här perioden har marknaden sprungit förbi det. En hel del var redan inprisat, säger han, och fortsätter:

– Om marknaden inte gått före hade vi nog sett bättre reaktioner på de här starka rapporterna.

Osäker konjunktur håller tillbaka riskviljan

Samtidigt har många bolag haft medvind under kvartalet och det svala mottagandet av rapporterna kan vara ett uttryck för marknadens tvivel kring hur länge den består, enligt Martin Björsell. Han syftar bland på ränteutvecklingen, som göder bankerna, och ett minskat leveransstrul som underlättat för verkstadsbolagen att leverera på kundernas beställningar.

Dessutom håller förmodligen de osäkra konjunkturutsikterna tillbaka riskviljan på marknaden, fortsätter Nordeas analytiker. 

Lyfter fram två kvalitetsbolag

Bland raden av imponerande resultat i verkstadssektorn utmärker sig lastbilsjätten AB Volvo. Bolaget lämnade tidigare i april en omvänd vinstvarning för årets första kvartal eftersom rörelseresultatet var drygt 50 procent högre än förväntansbilden på marknaden. Aktien belönades med ett kurslyft på drygt 7 procent dagen efter.

Även orderingången överträffade analytikernas förväntningar. Detsamma gällde Atlas Copco, som handlades upp hela 14 procent på sina kvartalssiffror under torsdagen.

Det är också två aktier som Martin Björsell tycker är köpvärda även efter rapportrusningen.

– Atlas Copco och Volvo visade vilka kvalitetsbolag de är och att marknaden underskattat dem, säger han och poängterar sedan att det handlar om ”två helt olika djur”.

– Volvo har enligt mig en alldeles för låg värdering, inte minst med tanke på att marginalen verkar bottna på en betydligt högre nivå än den gjort historiskt. Jag tycker att aktien fortfarande är undervärderad efter kursuppgången, fortsätter Martin Björsell.

Atlas Copco gav samtidigt ett styrkebesked och studsade tillbaka på rätt köl efter det svagare fjärde kvartalet, enligt Nordeas analytiker.

– Bolaget visade att det som hände under förra kvartalet var mer av engångskaraktär. Sedan är Atlas Copco likt Volvo ett cykliskt bolag och det kommer så småningom att märkas, men den här väntade lågkonjunkturen ser inte ut att göra avtryck redan under andra kvartalet, säger han.

Tveksam till kullagerjätten

På frågan om han undviker något av storbolagen efter rapporterna svarar Martin Björsell att han ställer sig tveksam till kullagertillverkaren SKF. 

– Vi räknar med att en svagare konjunktur kommer att börja synas i siffrorna, säger han. 

Ingen given köpsignal

Framöver räknar Martin Björsell med att vinstprognoserna justeras upp överlag. När röken lagt sig efter rapportsäsongen kommer börsen att se ”mindre dyr ut” till följd av de måttliga kursrörelserna, enligt Nordeas analytiker.

Han betonar dock att det inte är någon given köpsignal.

– Vi har en försiktig inställning till marknaden eftersom vi ser en risk för en lågkonjunktur och fallande vinster. Att börsens värdering sjunker är ett steg mot att ta höjd för det, och jag tror att vi kan gå in i en period som inte blir lika stark som inledningen på året, även om det varit slagit, säger Martin Björsell, och tillägger:

– Vi går in i en säsongsmässigt svagare period och fokus lär återigen flyttas till den makroekonomiska utvecklingen.

Tabell: Storbolagens rörelseresultat under fjärde kvartalet i förhållande till analytikernas förväntningar och kursreaktion på rapportdagen. Källa: Bolagen, Infront

* AB Volvo lämnade en omvänd vinstvarning med preliminära kvartalssiffror efter börsstängningen den 11 april och kursreaktion avser efterföljande handelsdag. Den fullständiga rapporten släpptes den 20 april.

** ABB, Autoliv och Astra Zeneca redovisar i amerikanska dollar. Nordea, Evolution och Hexagon i euro. Beloppen har omräknats till kronor enligt växelkursen den 28 april.

*** SBB avser förvaltningsresultat.

Fotnot: För bolagen som rapporterade på fredagen den 28 april inhämtades kurser klockan 12 samma dag.

Efter turbulensen i mars då flera banker hamnade på obestånd följde en återhämtning på både aktie- och räntemarknaden. Men även om bankoron stabiliserats har den inte försvunnit helt, understryker Nordeas strateger i bankens färska markandssyn, vilken uppdateras månadsvis. 

”Det finns fortfarande tecken på stress, inte minst med fokus på kapitalutflöden från bankerna, men en större systematisk kris verkar i nuläget osannolik”, står det att läsa i rapporten. 

Vidare uppmärksammar de att analytikerna fortsatt att sänka sina vinstprognoser i april medan börserna planat ut och handlats mer sidledes.

”Den negativa revideringen av de globala vinstestimaten höll i sig under april och den förväntade vinsttillväxten för 2023 är nu marginellt negativ”, skriver Nordeas strateger, och tillägger:

”Rapportperioden är inte avslutad och det är i skrivande stund för tidigt att avgöra hur bolagen ser på utsikterna.”

När det gäller den ekonomiska utvecklingen spretar utsikterna globalt. Bland annat väntas aktiviten i USA bromsa in efter att ha stått emot överraskande väl under årets inledning. 

”Utvecklingen ser som starkast ut i Europa och Kina men i USA talar det mesta för ett dämpat investeringsklimat där ledande indikatorer pekar i riktningen mot en kommande inbromsning, där stramare kreditvillkor förväntas väga på utvecklingen med lägre tillväxt som följd”, skriver bankens experter.

De poängterar att osäkerheten är stor och det går ännu inte att avgöra hur kraftig inbromsningen under andra halvåret 2023 slutligen blir. 

”På den positiva sidan har räntehöjningarna och inbromsningen i USA redan lett till att arbetsmarknaden inte ser lika ansträngd som tidigare”, fortsätter Nordeas strateger i rapporten och konstaterar att utvecklingen ”bör minska trycket på Fed”. 

Därmed finns det ”goda anledningar att tro att Fed snart kommer göra en paus i räntehöjningarna”, enligt bankens strateger. 

Sammantaget gör osäkerheten på marknaden att Nordea behåller rekommendation om en neutral allokering mellan aktier och obligationer. Däremot väljer banken att justera den regionala fördelningen i aktiebenet där tillväxtmarknader överviktas på bekostad av amerikanska aktier. 

”Tillväxtmarknader handlas till en rabatt och ska så göra, men ett framåtblickande P/E-tal på 12 för 2023 ser vi som en attraktiv nivå. Samtidigt har utsikterna för USA försämrats och här är värderingen mer ansträngd med ett motsvarande P/E-tal på 18”, lyder motiveringen från Nordeas strateger. 

”Jag kommer naturligtvis att ha en dialog med banker. Det tycker jag är rimligt i ett sådant här läge”, sade hon.

”Jag ser också att det finns mer att göra när det gäller byta bank för de som har lån. Det handlar både om att bankerna ska ta ansvar men också underlätta för kunder att byta bank”, fortsatte hon.

Att banker och andra företag går med vinst är i sig inte ett problem. Men det kan bli problem beroende på hur vinsterna ser ut och vad bankerna gör mot sina kunder, om man inte underlättar för kunderna i ett svårt ekonomiskt läge, sade hon.

Finansministern för regelbunden dialog med flera banker och återkommer till om hon ska kalla till sig dem, som hon gjorde med företrädare för livsmedelsbranschen.

”Jag tror vi kommer att träffas”, sade hon.

Driftöverskottet blev 1.206 miljoner kronor mot väntade 1.105 miljoner kronor och förvaltningsresultatet uppgick till 187 miljoner jämfört med förhandstipset på 610 miljoner kronor.

I förvaltningsresultatet ingår jämförelsestörande poster om -146 miljoner kronor (-16).

Värdeförändringar på förvaltningsfastigheter landade på -2.332 miljoner kronor, jämfört med 2.362 miljoner kronor i jämförelsekvartalet.

Värdeförändringar avseende finansiella instrument uppgick till -1.199 miljoner kronor (-341).

Resultat från intresseföretag/JV ingår med -369 miljoner kronor (434). En nedskrivning om -160 miljoner kronor har gjorts av andelarna i JM.

Efter skatt blev resultatet -3.898 miljoner kronor (2.939).

Spår ökat driftnetto

SBB bedömer att driftnettot under 2023 kommer att fortsätta utvecklas starkt då hyresökningen från bostäderna, efter avslutad årlig förhandling, slår igenom från det andra kvartalet och framåt.

Det skriver vd Ilija Batljan i rapporten för det första kvartalet.

”Till detta tillkommer under året färdigställda projekt med ett ökat driftnetto om ytterligare cirka 200 miljoner kronor. Sammantaget förväntas ökningen av driftnettot landa på 800-900 miljoner kronor”, skriver han.

Första kvartalet landade SBB:s driftnetto på 1.206 miljoner kronor, motsvarande en driftnettoökning i jämförbart bestånd på 13,4 procent.

Electrolux rörelseresultat blev -256 miljoner kronor för det första kvartalet 2023. Rörelsemarginalen uppgick till -0,8 procent.

Analytikerna hade räknat med ett rörelseresultat på -663 miljoner kronor och en rörelsemarginal på -2,2 procent, enligt Infronts sammanställning av elva analytikers estimat.

I rörelseresultatet ingick engångsposter om -561 miljoner kronor (656). Analytikerna hade väntat -550 miljoner kronor.

Justerat för engångsposterna blev det rörelseresultatet 305 miljoner kronor mot väntade -113 miljoner kronor. Motsvarande marginal var 0,9 procent.

Försäljningen var 32.734 miljoner kronor. Här låg förväntningen på 29.821 miljoner kronor.

Upprepar helårsprognoser

Electrolux räknar fortsatt med att efterfrågan på vitvaror under 2023 kommer att vara negativ i alla geografiska regioner, förutom i Asien/Stillahavsområdet, Mellanöstern och Afrika där den väntas vara oförändrad jämfört med 2022.

Det skriver bolaget i sin delårsrapport.

Samtliga utsikter för affärsverksamheten och marknaden för helåret 2023 som lämnades i rapporten för fjärde kvartalet är oförändrade.

Det Electrolux kallar ”externa faktorer” väntas fortsatt vara negativa för 2023. Bolaget upprepar också beträffande volym/mix-effekten att den kommer att vara negativ för helåret 2023.

Investeringarna under 2023 väntas fortsatt uppgå till 6-7 miljarder kronor.

Electrolux upprepar vidare att programmet för kostnadsbesparingar och omställning väntas ge en positiv resultateffekt på 4-5 miljarder kronor för 2023.

Analytikerna hade räknat med ett rörelseresultat på -663 miljoner kronor och en rörelsemarginal på -2,2 procent, enligt Infronts sammanställning av elva analytikers estimat.

I rörelseresultatet ingick engångsposter om -561 miljoner kronor (656). Analytikerna hade väntat -550 miljoner kronor.

Justerat för engångsposterna blev det rörelseresultatet 305 miljoner kronor mot väntade -113 miljoner kronor. Motsvarande marginal var 0,9 procent.

Försäljningen var 32.734 miljoner kronor. Här låg förväntningen på 29.821 miljoner kronor.

Tidigare utsikter för 2023 ligger fast

Vitvarutillverkaren Electrolux räknar fortsatt med att efterfrågan på vitvaror under 2023 kommer att vara negativ i alla geografiska regioner, förutom i Asien/Stillahavsområdet, Mellanöstern och Afrika där den väntas vara oförändrad jämfört med 2022. Det skriver bolaget i sin delårsrapport.

Samtliga utsikter för affärsverksamheten och marknaden för helåret 2023 som lämnades i rapporten för fjärde kvartalet är oförändrade.

Det Electrolux kallar ”externa faktorer” väntas fortsatt vara negativa för 2023. Bolaget upprepar också beträffande volym/mix-effekten att den kommer att vara negativ för helåret 2023.

Investeringarna under 2023 väntas fortsatt uppgå till 6-7 miljarder kronor.

Electrolux upprepar vidare att programmet för kostnadsbesparingar och omställning väntas ge en positiv resultateffekt på 4-5 miljarder kronor för 2023