I ett mejl från finansmarknadsminister Niklas Wykmans pressekreterare går det att läsa att uppdraget är till för att ”undvika att den typen av lokaler hamnar i utländsk ägo”, skriver SVT.

Fortifikationsverket har vidare bekräftat att myndigheten fick uppdraget på onsdagen. Uppdraget kommer efter att Niklas Wykman, i en intervju med SVT den 31 maj, sagt att regeringen inte såg några skäl att ingripa i samband med SBB:s kris.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Samtidigt sänks även kreditbetyget för hybridobligationerna till B- från B+, medan det kortsiktiga kreditbetyget B behålls.

”Det kan vara en gång på 40 år som den möjligheten finns”, säger hon till Svenska Dagbladet.

Vänsterpartiet har sedan tidigare krävt att regeringen snabbutreder om kommuner och stat kan köpa tillbaka SBB-fastigheterna och Miljöpartiet har anslutit sig till kravet. Nu gör alltså Socialdemokraterna detsamma, skriver SvD.

Magdalena Andersson säger till tidningen att hon vill se en inventering av SBB:s fastighetsbestånd för att se vad staten skulle behöva köpa tillbaka.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) kommenterar för SvD att det finns många etablerade aktörer som är intresserade av att köpa fastigheter.

”Att öppna upp för att rädda enskilda investerare som tagit på sig för mycket risk och skulder är däremot inget samhällsintresse”, skriver han i ett svar till tidningen.

Tidigare kommunicerat datum för publicering av delårsrapporten var 31 maj 2023. Någon anledning till beslutet framgår inte av pressmeddelandet, men ägarbolaget har på obestämd tid skjutit upp räntebetalningar på sina utestående hybridobligationer från och med nästa förfallodatum, enligt ett separat pressmeddelande på tisdagskvällen.

De flesta av Ilija Baltljans SBB-aktier ligger i ägarbolaget Ilija Batljan Invest – aktier som har rasat kraftigt i värde på sistone.

Enligt Bloomberg har Ilija Batljan fört samtal med ett antal investerare om att sälja såväl enskilda tillgångar som hela bolaget.

Vidare skriver nyhetsbyrån att SBB avböjde att kommentera uppgifterna.

”Styrelsen kan inte delge någon tidsram, men man kommer att agera skyndsamt och noggrant”, säger SBB:s grundare och vd Ilija Batljan om processen till TT.

Enligt vad Ilija Batljan uppger för nyhetsbyrån kan ett bud på hela bolaget vara intressant – om det avspeglar substansvärdet bättre än dagens börskurs.

Vidare nämns potentiella försäljningar av affärssegment eller specifika tillgångar samt ”andra strategiska transaktioner”.

”Hela poängen med detta är att styrelsen anser att det inneboende aktievärdet i verksamheten är väsentligt högre än nuvarande marknadsvärde. Då är det ansvarsfullt att agera”, säger Ilija Batljan enligt TT.

Ilija Batljans eget holdingbolag Ilija Batljan Invest AB, som enligt Affärsvärldens beräkningar har ett substansvärde på 0 kronor, är hårt pressat av SBB-krisen.

”Mitt bolag mår inte bra när SBB inte mår bra. Jag har varit med på hela resan. Jag har deltagit i alla emissioner och köpt aktier på olika kurser, så det är för mig – och alla andra aktieägare – viktigt att styrelsen har en tydlig process och gör allt för att titta på alla möjliga alternativ”, uppger Ilija Batljan för TT.

På frågan hur vd:n och hans bolag har hamnat i den här situationen svarar Ilija Batljan.

”Man har gjort bedömningar i ett annat marknadsläge. Och jag är den första att erkänna att vissa av de bedömningarna inte har gett den bästa avkastningen.”

SBB:s B-aktie var upp över 9 procent omkring klockan 10 på måndagen.

”De fick kanske lite andrum i samband med att de avyttrade JM-aktierna, så det blir nog inga ‘firesales’ i närtid. Men det är klart, om aktien fortsätter falla så bör de få ett sämre förhandlingsläge i de pågående processerna”, säger Anders Elvinsson, ansvarig för värdering och strategisk rådgivning på fastighetsrådgivaren Cushman & Wakefield och en av två personer bakom podcasten Fastighet & Finans till Nyhetsbyrån Direkt.

Under torsdagskvällen meddelade SBB att man sålt aktier i JM för 2,8 miljarder kronor. Försäljningen är det senaste i en rad försäljningar från Ilija Batljans fastighetsbolag som det senaste året knoppat av Neobo till sina aktieägare, miljardsålt Svenska Myndighetsbyggnader i en affär med Kåpan Pensioner och avyttrat 49 procent av utbildningsfastighetsbolaget Educo till Brookfield för 9,2 miljarder kronor.

Så vad ska säljas härnäst?

Anders Elvinsson pekar på att SBB fortfarande har en stor mängd bostadsfastigheter, där majoriteten består av Sveafastigheter med byggrätter och nyproducerade hyresbostäder i främst Stockholmsområdet.

I samband med bokslutet för 2022 meddelade SBB att man beslutat att utvärdera förutsättningarna för att notera dotterbolaget Sveafastigheter. Med en sådan notering avsåg SBB samtidigt att avyttra omkring 70 procent av aktierna i bolaget, uppgav man då.

Anders Elvinsson lyfter JM:s försäljning till Resinova och K2As försäljning till Savills IM som försäljningar av fastigheter som representerar Sveafastigheters bestånd väl och konstaterar att försäljningarna genomfördes på ”bra nivåer”, men att det idag bedöms svårare att hitta en köpare till ett stort bestånd än enstaka objekt.

För att bilda sig en uppfattning om vad en försäljning av Sveafastigheter kan inbringa anser Anders Elvinsson att man kan kika på Corems ingångna avsiktsförklaring kring avyttringen av 25 procent av Klövern till en ännu okänd internationell investerare.

”De (köparen, reds anm) tycks gå in på en nivå som motsvarar 32 procent under det bokade värden per årsskiftet”, säger Anders Elvinsson.

Han konstaterar att SBB, trots försäljningarna, fortfarande äger ”fruktansvärt mycket fastigheter”.

”Mycket är förskolor och grundskolor som placerats i Educo men de har även väldigt mycket LSS- och HVB-hem utspridda över hela Sverige ”, säger han och fortsätter:

”Ett LSS-boende kan vara så litet som 4-6 lägenheter, så det blir ganska förvaltningsintensivt – och att få iväg den typen av bestånd nu är kanske inte helt lätt.”

Anders Elvinsson och Cushman & Wakefield ser att det fortfarande finns ett intresse för nyproducerade LSS-boenden i bra lägen.

”Men nivåerna är lite annorlunda om man ser till den direktavkastning som investerarna nu kräver jämfört med för ett drygt år sedan”, uppger Anders Elvinsson.

I slutet av april avyttrade SBB tre omsorgsfastigheter i Landskrona för 150 miljoner kronor.

”Det här var centralt i Landskrona som jag förstod det och det var en i sammanhanget ganska liten peng som kommunen betalade för att få ytterligare kontroll över sitt behov av omsorgsplatser”, säger Anders Elvinsson.

Kommer vi att se fler transaktioner där kommuner köper tillbaka fastigheter från SBB?

”Den möjligheten finns absolut”, säger han.

Förutom kommuner lyfter Anders Elvinsson en rad potentiella köpare av SBB:s fastigheter.

Han nämner Hemsö, där Tredje AP-Fonden är största ägare, men som han säger främst har ägnat sig åt projektutveckling i Sverige de senaste åren.

”Nu köpte de från SBB i somras i ett läge där SBB var ganska pressat och man fick en lite högre avkastning än vad man hade fått några månader innan”, säger han och fortsätter:

”Man kommer troligtvis se till att göra en ganska bra affär om man skulle köpa fastigheter av SBB i dagsläget”, säger han.

Vidare lyfter han Northern Horizon, en fond som fokuserar på omsorgsboenden och som är verksamma i hela Norden samt Altura, ett bolag inom NREP-koncernen, och där den sistnämnda har ”väldigt mycket torrt krut att investera i den nordiska marknaden”, enligt Anders Elvinsson.

”Så det finns absolut köpare. Men i takt med att marknaden har blivit sämre så har man blivit mer selektiv och vill ha mycket bättre betalt för att ta risk”, konstaterar han, men tillägger att det är ”stor skillnad” på var fastigheterna ligger och hur moderna de är.

”SBB lär vara måna om att avyttra fastigheter så nära bokfört värde som möjligt men vi vet att de tidigare gett incitament så som förmånlig finansiering och förvaltningstjänster till köparen (Brookfield, reds anm) och kommande affärer kan säkerligen vara strukturerade på liknande sätt.”