De totala intäkterna var 14,5 miljarder dollar. Väntat var intäkter på 14,0 miljarder.

Affärsområdet Institutional Securities hade under kvartalet nettointäkter på 6,8 miljarder dollar, vilket enligt bolaget speglar en stark utveckling inom aktie- och räntepappershandeln, trots att marknadsmiljön bedöms ha varit mindre gynnsam jämfört med förra året.

För området Wealth Management noterar Morgan Stanley ett nettoinflöde av kapital på cirka 110 miljarder dollar under kvartalet och nettointäkter på 6,6 miljarder dollar. Affärsområdets marginal uppgick till 26,1 procent, med hjälp av bland annat ett högre räntenetto enligt Morgan Stanley. Ökade kostnader och kreditförluster verkade dock i motsatt riktning.

”De investeringar vi gjort i vår Wealth Management-verksamhet fortsätter att bära frukt, då vi adderade starka 110 miljarder dollar i netto nya tillgångar under kvartalet. Aktier och ränteprodukter gick starkt, även om aktiviteten inom Investment Banking fortsatte att vara begränsad”, sade Morgan Stanleys vd James Gorman i en kommentar i kvartalsrapporten.

Analytikerna spår en skarp inbromsning i vinsten, givet de senaste månadernas prissänkningsåtgärder i så väl USA som utomlands.

Den senaste vändan prissänkningar i USA innebär att de olika modellerna i utbudet minskat med 14-25 procent hittills i år, enligt Dow Jones, som skriver att Tesla drabbats av vikande efterfrågan i marknaden, högre räntor och ökad konkurrens.

Prissänkningen som gavs till känna sent på tisdagen, är den sjätte i ordningen för USA-marknaden.

För Telias del vändes fokus under andra halvåret 2022 till stigande energikostnader, vilket i kombination med en sänkt utdelning ledde till att aktien backat med ungefär en tredjedel sedan mitten av juli 2022. Aktien handlas nu långt under sin historiska värdering, menar Kepler Cheuvreux.

”Underliggande förbättrade resultat i kärnverksamheten inom telekombranschen bör motivera en högre värdering; vår riktkurs motsvarar ett ev/ebitda-värde på 7,3 gånger för 2023 års prognos”, heter det i analysen där Kepler påpekar att aktien för tillfället handlas till 6,4 gånger ev/ebitda.

En avyttring av den problemtyngda Tv & Media-enheten pekas i analysen ut som en katalysator för Telia-aktien.

För perioden 2023-2025 räknar Kepler Cheuvreux med att Telias tjänsteintäkter växer 1-2 procent och att ebitda ökar 2-3 procent med stöd av besparingar från det pågående transformeringsprogrammet.

Tele2 anses i sin tur ha den starkaste kassagenereringen bland de nordiska telekombolagen, vilket bör bana väg för en fortsatt god utdelning till aktieägarna, enligt Kepler Cheuvreux.

”Det finns också en god chans för aktieägarna att få en extra utdelning senare i år, vilket kan leda till att den totala direktavkastningen stiger till 11 procent”, skriver analyshuset och bedömer att en potentiell extra utdelning kan uppgå till upp till 4:50 kronor per aktie senare i år.

Riktkursen för Telia sätts till 35 kronor och för Tele2 är den 126 kronor.

Telia och Tele2 låg i topp i storbolagsindexet på Stockholmsbörsen på onsdagen och strax efter klockan 12 hade Telia stigit 1,2 procent till 26:83 kronor medan Tele2 hade gått upp 1,1 procent till 106:20 kronor.

Några veckor i mars 2023 går till historien för ett utvecklingssprång som lär skilja oss som var med från dem som kom efter. Ungefär som generationer födda med internet som självklarhet har ett annat förhållningssätt än dem som först lärt sig leva utan nätet.

Plötsligt var Open AI:s uppgraderade Chat GPT 4 tillgänglig för allmänheten via Microsofts tidigare floppade söktjänst Bing. Google tvingades hastigt släppa sitt AI-projekt Bard.

AI-experter konstaterar lite häpet att det hänt mer på någon vecka än under hela föregående året – då det i sin tur hände mer än föregående decennium.

Teknologin bakas nu in i vardagliga verktyg. Den digitala verkligheten knakar inte när den växer, till skillnad från den fysiska tillvaro som vi också vistas i emellanåt.

Här har brist på exempelvis chip på senare år blivit grus i maskinerierna. Det kan åtgärdas, men en större fråga är var man ska hämta den ökande mängd råvaror som krävs för all utrustning som ska producera, lagra eller konsumera elektricitet.

Mest i fokus är koppar, den näst bästa ledaren av ström efter dyrare silver. Metallen har använts mer eller mindre industriellt sedan kanske 8 000 år före Kristus. I modern tid har kommersen i koppar varit en rätt träffsäker konjunkturindikator. Den tiden är nog förbi, med en mer trendmässig tillväxt i användningen.

En personbil med bensinmotor rymmer 25 kilo koppar. Elbilen har dubbla mängden.

En offshore vindturbin kräver 8 ton koppar per producerad megawatt. Fyra gånger mer än exempelvis gaseldad kraft.

Till 2035 väntas den globala årsförbrukningen dubblas till 50 miljoner ton koppar, enligt S&P Global.

En gruva kan vara i drift i 100 år, men ta en generation att få i gång. Till skillnad från olja bryts inte malm ännu till havs. Teknologin för att hitta nya fynd kan bättras, men det är säkrare att effektivisera utvinning av konstaterade reserver.

Världens största gruvföretag, BHP, bjuder nu 6,4 miljarder dollar för kopparfokuserade Oz Minerals, jättens största förvärv på över ett decennium. Här hemma steg nyligen Lundin Mining efter att ha köpt majoriteten av den chilenska koppargruvan Caserones.

40 procent av världens koppar hämtas i Chile och Peru. Överlag finns gruvor typiskt i politiskt instabila länder och skärpta miljökrav gör inte branschen lättare.

Men för långsiktiga syns ett investeringscase med sikte på tillväxt i efterfrågan, snarare än råvarubolags traditionella supercyklikalitet. Och med mindre våghalsiga prislappar än för de hetaste tech-aktierna.

Det tar vi sikte på i Placeringsguidens aprilutgåva där vi listar aktier inom metaller och maskiner.

Bland mycket annat granskar vi även börsbolagens kapitaljakt i aktuella nyemissioner, börsens pålitligaste utdelare och en ny fond för onoterade aktier.

Prenumeranter läser tidningen lätt här.

Har du ännu inte tillgång till tidningen får du ett kanonerbjudande här. Då får du tillgång till aprilutgåvan digitalt direkt, liksom bland annat vår aktieportfölj innan tidningen kommer ut, och veckouppdateringar exklusiva för Placeringsguidens prenumeranter.

De totala intäkterna steg till 36,1 miljoner kronor (20,7) efter relativt stora svängningar mellan olika intäktsposter.

Intäktsraden nettoresultat av finansiella transaktioner förbättrades till minus 6,3 miljoner kronor (-42,8), samtidigt som Mangolds innehav i Nowonomics har genererat en orealiserad förlust på 2,3 miljoner kronor (-18,4).

Räntenettot ökade till 5,1 miljoner kronor (4,1). Provisionsnettot sjönk dock med 38 procent till 36,8 miljoner kronor (58,9).

Rörelsens kostnader ökade till 44 miljoner kronor (38,7).

”Under årets första kvartal har vi sett en försiktig optimism i marknaden i förhållande till 2022 samtidigt som vi fortfarande lever i skuggan av ett av de mest utmanande börsåren någonsin. Trender vi tidigare sett avseende exempelvis en svag IPO-marknad håller i sig”, skriver vd Per-Anders Tammerlöv som dock framhåller att Mangold både under 2022 och under tidigare perioder av utmanande marknadsförhållanden har visat på en förmåga att anpassa sig.

Enligt Per-Anders Tammerlöv ger bolagets mångåriga satsning på Mangolds Private Banking resultat.

”Den positiva trenden har fortsatt under första kvartalet 2023 med både högre inlåning från allmänheten sedan innan årsskiftet och högre ränteintäkter i förhållande till samma period föregående år. Denna utveckling är även en viktig del i Mangolds strategi att öka andelen återkommande intäkter”, skriver han.

Tillgångar under administration med årligt arvode ökade till 1,7 miljarder kronor (1,6).

Vidare uppger Mangold-chefen att bolaget ser en ökad aktivitet på aktiemarknaden under årets första kvartal gentemot 2022, särskilt inom Large Cap-segmentet.

”Däremot ser vi en fortsatt återhållsamhet för aktiviteter i SME-segmentet. Transaktionsintäkter inom Investment Banking har minskat jämfört med samma period föregående år, vilket är en naturlig konsekvens av att bolagens marknadsvärde påverkas av det makroekonomiska läget samtidigt som investerare fortfarande är något mer avvaktande. I dialog med våra kunder ser vi en hög tillit till att investerare återkommer till SME-segmentet senare 2023 och att intensiteten då kommer att tillta”, uppger Per-Anders Tammerlöv.

Försäljningen av fastigheterna baseras på ett sammanlagt underliggande fastighetsvärde på cirka 1,1 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig direktavkastning om 4,1 procent och en rabatt om 3,9 procent jämfört med det bokförda värdet för fastigheterna per 31 december 2022.

”Försäljningen är ännu ett steg för att anpassa balansräkningen till en miljö med högre räntenivåer men även för att frigöra finansieringsutrymme för fortsatt tillväxt. K2A har som ambition att genomföra ytterligare försäljningar under 2023”, skriver bolaget i pressmeddelandet.

K2A överlåter fyra fastigheter med frånträde den 31 maj 2023 samt två fastigheter under utveckling med planerat tillträde i december 2023. Sammantaget innebär försäljningen att K2A:s likviditet förstärks med 400 miljoner kronor, enligt bolaget.

Tre av de fyra fastigheter som frånträds den 31 maj 2023 återfinns i Gävle och en fastighet i Västerås. På fastigheterna har K2A utvecklat 359 hyresbostäder med ett hyresvärde om 35,6 miljoner kronor.

”Försäljningen av dessa fyra fastigheter innebär att K2A per 31 maj 2023 tillförs cirka 212 miljoner kronor i likvida medel efter avdrag för fastighetslån, transaktionskostnader och avdrag för uppskjuten skatt om 5,15 procent”, skriver bolaget.

Försäljningen omfattar även fastigheterna Uppsala Sala backe 50:1 och 50:2 som är under utveckling och väntas färdigställas i december 2023. På fastigheterna uppförs 216 nyproducerade hyresbostäder med ett hyresvärde om 21,8 miljoner kronor. Försäljningen medför att K2A:s likviditetsbehov minskar med omkring 188 miljoner kronor för 2023, går det att läsa.

Köpare är Savills Investment Management och fastigheterna är avsedda att ingå i en europeisk bostadsfond som företaget förvaltar.

K2A kommer att fortsätta ansvara för förvaltning av de aktuella fastigheterna på uppdrag av Savills Investment Management.

Indexleverantören S&P Dow Jones Indices, ett samriskbolag mellan S&P Global, CME Group och News Corp, har nyligen meddelat en regeländring. Den innebär att bolag med flera aktieslag återigen kan ta plats i bolagets S&P Composite 1500 Index, rapporterar finanskanalen CNBC. 

Förändringen gäller även alla underindex, bland andra flaggskeppet S&P 500 men även S&P Midcap 400 och Smallcap 600. 

Förutom prestigen att vara en del av indexen, framför allt S&P 500, får själva inkluderingen vanligtvis en kortsiktig positiv effekt på aktiekursen, poängterar finanskanalen. Det beror på att passiva fonder som följer indexen då tvingas köpa aktien. 

I en analys lyfter storbanken JP Morgan fram elva bolag med flera aktieslag, som tidigare exkluderats på grund av det men annars uppfyllt indexkraven. CNBC har tagit del av analysen och listat bolagen (se tabell längre ned). 

Datortillverkaren Dell och riskkapitaljätten Blackstone är ett par av de mest namnkunniga bolagen. Ett annat välkänt bolag är hemuthyrningstjänsten Airbnb.

Analysfirman Evercore ISI är positiva till Dell-aktien med anledning av den potentiella indexinkluderingen. 

”Detta är mycket positivt för Dell som tidigare exkluderats från S&P 500 på grund av aktiestrukturen”, skriver bolaget, och tillägger:

”Vi tror att en inkludering kommer att öka bredden av potentiella investerare för Dell.”

Tabell: Bolag med flera aktieslag som efter regeländringen från S&P Dow Jones Indices kan ta plats i stora amerikanska index. Källa: JP Morgan, CNBC