I november höjde Riksbanken styrräntan för fjärde gången i år. Totalt har den höjts med 2,50 procentenheter. Men effekten på bolånen har ännu inte fått fullt genomslag. Snitträntan på tremånaders bolån steg visserligen 0,12 procentenheter till 3,08 procent i november. Men hittills i år är uppgången 1,76 procent, alltså klart lägre än Riksbankens räntehöjningar.

Men snitträntorna för tremånaderslån har förstås en viss eftersläpning så vi lär få se fortsatta ökningar framöver.  Riksbankens senaste räntehöjning på 0,75 procentenheter gällde från den 30 november och kommer att märkas först framöver. 

Lägst snittränta i november hade ICA Banken med 2,69 procent. Högst snittränta hade Nordea med 3,57 procent. Skillnaden är därmed hela 0,88 procentenheter mellan den lägsta och högsta snitträntan.

När det gäller genomsnittsräntan för 3-års bundet steg den med 0,02 procentenheter till 4,16 procent under november. Lägst treårsränta hade ICA Banken och Nordea – båda på 4,02 procent. Danske hade högst snittränta på 4,39 procent. Skillnaden mellan den lägsta och högsta snitträntan var därmed 0,37 procentenheter.

Genomsnittsräntan för 5-års bundet var i november 4,11 procent vilket är samma nivå som föregående månad. Handelsbanken och Nordea hade den lägsta femårsräntan (3,91 procent) medan Danske hade högst (4,36 procent). Skillnaden mellan den lägsta och den högsta räntan var 0,45 procentenheter.

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Annons:
Jämför bolån och snitträntor på bolån genom oss och Compricer och hitta den lägsta aktuella boräntan!

– Vi har sagt att vi ska följa upp amorteringskravet med berörda myndigheter. Det har precis börjat. Vi har haft ett sådant möte med FI. Det är så långt den processen har kommit, säger han till TT.

Men FI och Riksbanken har tidigare kritiserat förslaget. Orsaken är att det skulle kunna försvåra den penningpolitiska åtstramningen och tvinga fram fler räntehöjningar för att få bukt på den skenande inflationen.

Nordea har analyserat de ekonomiska effekterna av ett tillfälligt slopat amorteringskrav. Slutsatsen är att de ekonomiska effekterna av en amorteringspaus är begränsade men inte obetydliga.

I analysen räknar Nordea med att hälften av de en miljon hushåll som omfattas av kravet pausar amorteringarna. Det troliga är enligt Nordea att hälften av pengarna användas till konsumtion. I detta scenario ökar konsumtionen då med mellan 6,5 och 13,5 miljarder kronor per år, motsvarande 0,3 – 0,6 procent av den totala konsumtionen.

”För att motverka den uppskattade konsumtionsökningen på 6,5 – 13,5 miljarder kronor skulle Riksbanken därför behöva höja styrräntan med mellan 0,23 till 0,45 procentenheter för att hålla hushållens efterfrågan på samma nivå, allt annat lika. Utifrån dessa resultat kan alltså en räntehöjning med 0,25 procentenheter bedömas vara befogad för att stävja konsumtionsökningen”, skriver Nordea i analysen.

Skulle däremot hushållen använda hela beloppet som frigörs från amorteringar för konsumtion skulle det däremot krävas en höjning med som mest 0,90 procentenheter.

”Om vi går ännu ett steg längre och räknar med att samtliga hushåll som omfattas av amorteringskrav pausar sina betalningar och konsumerar varje frigjord krona, skulle räntehöjningar med maximalt 1,25 procentenheter kunna motiveras”, skriver Nordea.

Clas Ohlsons rörelseresultat under det andra kvartalet (augusti-oktober) i det brutna räkenskapsåret 2022/2023 uppgick till 112 miljoner kronor.

Analytiker hade i genomsnitt räknat med 123 miljoner kronor, enligt Infronts sammanställning av fem estimat.

Bruttomarginalen blev 37,7 procent. Förväntat var 39,4 procent.

Clas Ohlsons försäljning i kvartalet uppgick till 2.250 miljoner kronor, vilket har meddelats tidigare.

Försäljningen i november ökade mer än väntat

Clas Ohlsons totala försäljning steg med 6 procent under november.

Analytikerna hade i snitt väntat sig en uppgång på 3,9 procent, enligt Infronts sammanställning av fem estimat.

Den organiska försäljningen steg med 3 procent. Här låg konsensus på +0,8 procent.

Clas Ohlsons onlineförsäljning ökade med 27 procent under månaden, mot väntade +16,8 procent.

”Jämförelsen med fjolåret påverkas av en effektivare e-handelslogistik som gör att större del av försäljningen online under Black Week redovisas i november”, skriver Clas Ohlson i sin delårsrapport.

Vid periodens utgång uppgick det totala antalet butiker till 225 (230).

I Sverige var försäljningen 2 procent upp. Organiskt steg försäljningen i Norge med 8 procent och i Finland var den ner 3 procent.

I morgon väntas en kilowattimme kosta 3,68 kr i hela landet. Det är en rejäl ökning från dagens 2,10 kr per kilowattimme i den norra halvan av landet. Men i söder sjunker priset från dagens 3,79 kr i SE3 och 4,17 kr/kWh i SE4. 

Priserna avser spotpriserna på Nordpool. För slutkund tillkommer skatt, moms, elhandelsbolagens påslag och överföringsavgifter. 

Under en period har elpriset varit lika högt i hela landet. Men i dag är det något billigare i norr och i morgon ökar skillnaderna ytterligare.

Enligt siffror från elbörsen Nordpool väntas en kilowattimme i morgon kosta 2,10 kr i den norra halvan av landet (SE1 och SE2). Det är något lägre än dagens notering på 2,85 kr/kWh. 

I SE3 stiger dock priset från dagens 3,31 kr per kilowattimme till 3,79 kr. 

I SE4 blir ökningen ännu större – från dagens 3,33 kr/kWh till 4,17 kr/kWh. 

Priserna avser Nordpool och för slutkund tillkommer skatt, moms, elhandelsbolagens påslag och överföringsavgifter. 

SBAB höjer listräntan för bolån med bindningstid tre månader med 0,40 procentenheter till 3,77 procent och sänker samtidigt listräntan för bolån med bindningstider från tre år och uppåt med 0,10–0,25 procentenheter.

”De korta marknadsräntorna har stigit och därmed har bankernas upplåningskostnader på kapitalmarknaden för bolån med kort bindningstid ökat. Samtidigt har de längre marknadsräntorna sjunkit något, vilket innebär lägre upplåningskostnader för bolån med längre bindningstider. Mot bakgrund av detta justerar SBAB idag listräntorna för bolån med flera olika bindningstider”, skriver SBAB.

Danske Bank Sverige höjer listpriset för sin bolåneränta med tre månaders löptid med 0,30 procentenheter till 4,49 procent. Ettårsräntan höjs samtidigt med 0,10 procentenheter till 4,59 procent.

”Bakgrunden till justeringarna är ökade marknadsräntor”, skriver Danske Bank Sverige.

Det är i bankens färska upplaga av Räntebladet som Swedbanks analytiker konstaterar att marknadsräntor med längre löptider sjunkit tillbaka något den senaste tiden.

– Räntorna har sjunkit både i Sverige och omvärlden under den senaste månaden, vilket bidrar till att vi justerar ned ränteprognoserna något. Vi räknar ändå fortsatt med en viss uppgång av räntor under de närmaste månaderna och att de börjar vända nedåt först under 2023 och 2024, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank.

Men det är inte bara lägre marknadsräntor utan också sjunkande bolånemarginaler som gör att boränteprognosen revideras ned. Enligt FI har bankernas bolånemarginal minskat från 1,4 procent i januari till 0,9 procent i september. Framöver antas oförändrade marginaler vilket innebär att bolåneräntorna beräknas följa den allmänna ränteutvecklingen, skriver Swedbank.

Men innan vi får se toppen ska räntan på tremånaders bolån upp en bit till. Riksbanken höjde nyligen styrräntan med 0,75 procent och Swedbank spår ytterligare en höjning med 50 punkter i februari vilket väntas lyfta tremånadersräntorna.  Swedbank spår sedan att räntesänkningar påbörjas om knappt ett år då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka.

– Vi tror fortsatt på stigande bolåneräntor i närtid, men förutser att uppgången inte blir fullt så stor som i föregående prognos. Vi prognoserar att de rörliga bolåneräntorna toppar på 4,75 procent i början av nästa år. Den tidigare prognosen låg på 5,0 procent, säger Andreas Wallström.

Tabell: Swedbanks prognos för boräntornas utveckling framöver. Procentsatserna avser faktiska räntor (ej listräntor)

Källa: Swedbank

På lördagen väntas en kilowattimme kosta 2,75 kr per kilowattimme i samtliga svenska elområden. Priset avser spotpriset på elbörsen Nordpool och för slutkund tillkommer skatt, moms, påslag mm. 

Det är andra dagen i rad som priset faller. I dag kostar en kilowattimme 3,63 kr i de fyra svenska elområdena. 

Tidigare i veckan slogs rekord då en kilowattimme kostade 4,27 kr i elområde SE1 och SE2. Det är rekord i den norra halvan av landet. 

I dag ligger elskatten på 36,0 öre per kilowattimme förutom i vissa delar av Norrland där skatten är nedsatt med 9,6 öre per kilowattimme.

Men på grund av att skatten är inflationsindexerad stiger den kraftigt vid årsskiftet.

Den landar på 39,2 öre per kilowattimme enligt regeringens förordning om omräknat belopp på elskatten, rapporterar TT.

Eftersom det dessutom läggs moms på skatten så innebär det att den nästa år blir 49,0 öre per kilowattimme mot dagens 45,0 öre vilket motsvarar en ökning på nästan 9 procent. 

För ett hushåll som förbrukar 20 000 kWh per år innebär det en ökad kostnad på 800 kr nästa år. 

Reaktorn stängdes ned tidigare i år för reparation på grund av skador på en tryckhållare. 

Förlängningen av stoppet kommer tidsmässigt väldigt olyckligt då det innebär lägre produktionskapacitet under årets kallaste period. 

Häromdagen meddelade OKG, som driver kärnkraftverket i Oskarshamn, att Sveriges största kärnreaktor O3 stängs ned för reparation under 10 dagar i december. 

De senaste dagarna har elpriset i Sverige nått nya rekordnivåer och nedstängda kärnreaktorer lär inte göra läget bättre för hårt pressade elkunder.