Under det första kvartalet ökade hushållens skulder med 4 miljarder kronor, motsvarande 0,1 procent, visar SEB:s Sparbarometer. Det är enligt banken den lägsta skuldökningstakten sedan de kvartalsvisa mätningarna började i mitten av 1990-talet.

Den genomsnittliga ökningstakten för de senaste tio åren är 1,4 procent. Fortsätter den nuvarande utvecklingen är vi på väg mot ett historiskt trendbrott, enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández.

– Riksbankens räntehöjningar gräver allt djupare hål i hushållens plånböcker. Räntekvoten har under de senaste 12 månaderna gått från 3,6 till 6,2 procent. Det har lett till en rejäl avmattning på bostadsmarknaden men också satt sina tydliga spår i hushållens vilja och möjlighet att belåna sig, säger han till Privata Affärer.

Räntekvoten visar hushållens räntekostnader som andel av den disponibla inkomsten.

– Skuldökningstakten var närmast noll under första kvartalet och sedan dess har Riksbanken hunnit höja styrräntan igen med ytterligare en höjning i sikte innan sommaren. Det talar för att vi nästa kvartal kan få se den första negativa skuldökningstakten som någonsin uppmätts hos hushållen, säger Américo Fernández.

Detta i kombination med fallande reallöner kommer att spä på nedgången på bostadsmarknaden med mellan 5 och 7 procent, tillägger sparekonomen.

– Det är en fördröjd effekt av räntehöjningarna vi ser, fortsätter han.

På årsbasis avtog skuldökningstakten jämfört med föregående kvartal, från 3,7 procent till 2,4 procent. Bostadslånen ökade med 0,2 procent samtidigt som studielånen ökade med 2,4 procent. Övriga lån minskade med 0,6 procent medan konsumtionslånen minskade med 1,8 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder.

Samtidigt blev de svenska hushållen allt rikare under årets första kvartal. Hushållens nettoförmögenhet ökade under det första kvartalet med 182 miljarder kronor, en uppgång på 0,9 procent, och uppgick vid utgången av kvartalet till 21 418 miljarder kronor.

Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 186 miljarder kronor till 26 639 miljarder kronor. Uppgången drevs främst av ökade aktietillgångar, men även räntetillgångar. Värdet på fastighetstillgångarna minskade däremot med 2,5 procent, motsvarande 302 miljarder kronor.

Hushållens nysparande uppgick till 102 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen sparat drygt 413 miljarder kronor de senaste 12 månaderna.

– Med en stark börsutveckling i ryggen steg hushållens aktietillgångar med nästan 500 miljarder kronor under det första kvartalet. Det finns dock två sidor av sparmyntet. Den andra sidan visar att hushållen fortsätter att dränera sitt kontosparande. Det är dels en effekt av att riskaptiten börjat återvända till förmån för fond- och aktiesparande, dels en effekt av att hushållen parerar högre levnadskostnader, säger Américo Fernández.

Bland ungdomar mellan 18 och 24 år har antalet personer med betalningsanmärkningar från den privata sektorn rusat med 22 procent de senaste tre åren. I dagsläget har drygt 24 00 personer i åldersgruppen minst en betalningsanmärkning, enligt siffror från kreditvärderaren Creditsafe.

”Att redan i tidig ålder dra på sig betalningsanmärkningar innebär en otroligt tuff start på vuxenlivet. Det kan skapa en skuldfälla som är svår att ta sig ur och som blir förödande för privatekonomin. Vi ser dessutom att samma individer tenderar att få flera betalningsanmärkningar”, säger bolagets analytiker Karl Källberg i en kommentar. 

Creditsafe kan även konstatera att ungdomarna som har minst en betalningsanmärkning har lägre inkomster jämfört med de som inte har några anmärkningar alls.

”Mycket tyder på att situationen inte kommer förbättras för dessa personer sett till inflationen, minskade reallöner och det allmänna ränteläget”, fortsätter Karl Källberg i en kommentar. 

Bland unga vuxna mellan 25 och 34 år har antalet betalningsanmärkningar ökat med 9 procent under samma period. För ålderskategorin 35 till 45 år uppgår motsvarande siffra till 8 procent.

Samtidigt kan Creditsafe se en motsatt trend för åldersgrupperna över 45 år. Den största minskningen de senaste tre åren står personer 65 år för på 9 procent. 

Graf: Antalet personer med betalningsanmärkningar, procentuell utveckling mellan 2020 och 2023 för olika åldersgrupper. 

Källa: Creditsafe

Baserat på samtliga ålderskategorier ökar antalet betalningsanmärkningar mest bland männen, enligt Creditsafe.

Enligt kreditvärderaren kan det ökade antalet betalningsmärkningar från den privata sektorn kopplas till växande konsumtionskrediter. 

”För unga vuxna är det olika typer av konsumtionslån utan säkerhet, inklusive e-handel och butikshandel på avbetalning, samt obetalda räkningar för mobil och bredband som dominerar”, skriver Creditsafe, och tillägger:

”Sett till en analys av samtliga anmärkningar från privat sektor är de två mest förekommande obetald trafikförsäkringsavgift och vissa återkrav från CSN.”

I statistiken för den privata sektorn ingår återkrav från CSN kopplat till lån som betalats ut felaktigt, exempelvis för att personen avbrutit sina studier eller lämnat felaktiga utgifter.

Regeringens vårbudget var ovanligt nyhetsfattig. Totalt innehåller den ofinansierade reformer på 4 miljarder kronor, motsvarande 0,1 procent av BNP, konstaterar Swedbanks makroekonomer i en analys som publicerades på måndagsmorgonen.

Större förändringar sparas generellt till höstbudgeten, men även med hänsyn till det är regeringens vårbudget ”tunn”, enligt Shoka Åhrman, sparekonom på SPP. Exempelvis uppgick förslagen i fjolårets vårbudget till 30 miljarder kronor. 

– Regeringen för en stram finanspolitik och prioriterar inflationsbekämpning, säger hon till Privata Affärer. 

Nordnets sparekonom Frida Bratt är inne på samma spår. 

”Trots att svenska hushåll genomgår en privatekonomisk vinter och svenska statsfinanser är goda lyser plånboksfokuset med sin frånvaro i den ur det perspektivet magra vårbudgeten”, skriver hon i en kommentar.

Budskapet från finansminister Elisabeth Svantesson (M) är att Sverige befinner sig i ”ett väldigt besvärligt ekonomiskt läge” med en hög inflation, vilket gör att regeringen måste vara återhållsam för att inte riskera att elda på den ytterligare.

– Många kämpar för att få pengarna att räcka till och därför är det viktigt för regeringen att bekämpa inflationen och stötta de som har det tuffast, säger finansministern i samband med budgetpresentationen.

Den enda plånboksnyheten är ett förlängt extra bostadstillägg för barnfamiljer till och med årsskiftet. Bostadsbidraget höjs till 2 100 kr per månad jämfört med tidigare 1 325 kr. 

– De som har det allra sämst ställt ekonomiskt får ett tillskott, vilket är positivt, men de kommer nog knappast att känna sig som vinnare med tanke på alla kostnadsökningar man drabbats av på andra håll, säger Shoka Åhrman, och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att de förstärkningar som skedde vid årsskiftet ligger kvar, till exempel sänkning av bensinpriserna och höjning av reseersättningen.

Att det rör sig en riktad plånbokssatsning minskar samtidigt risken för inflationsbrasan tilltar, betonar hon och får medhåll från Frida Bratt.

”Man resonerar som så att skulle man ge alla svenskar, inte bara de mest utsatta, mer pengar att röra sig med så skulle det försvåra Riksbankens arbete med att minska vår köpkraft via räntehöjningarna”, kommenterar Nordnets sparekonom.

Shoka Åhrman på SPP lyfter även fram regeringens satsning på vuxenutbildningar, som uppgår till drygt 700 miljoner kronor. Det är inte någon regelrätt plånbokssatsning, men det är väl spenderade pengar som långsiktigt gynnar hela landet, påtalar sparekonomen.

– I höstbudgeten drog regeringen ned på anslagen till den här typen av satsningar, därför är det viktigt att man återigen skjuter till pengar. Ett ökat antal utbildningsplatser kommer att få fler i arbete och vara en viktig åtgärd om vi får en lågkonjunktur som slår hårt mot arbetsmarknaden, säger hon.

Samtidigt bedömer Swedbanks makroekonomer att ”det finns utrymme att göra mer utan att elda på inflationen”. Förmodligen kommer finanspolitiken att vara stramare än vad regeringen tror i år, tillägger bankens ekonomer i analysen på måndagsmorgonen.

Shoka Åhrman tycker att regeringen prioriterar rätt.

– Syftet nu varken ska eller är att kompensera samtliga hushåll för de ökade kostnaderna. Det handlar snarare om att dämpa smällen för de drabbats allra värst och bekämpa inflationen med hjälp av en stram finanspolitik, säger hon

Sparekonomen tillägger att finansministern under budgetpresentationen meddelade att skattesänkningar blir aktuellt när det ekonomiska läget tillåter det. Det uppmärksammar även Nordnets Frida Bratt.

”Det kan tänkas vara i ett läge där inflationen fallit kraftigt och Sverige gått längre in i en lågkonjunktur”, skriver hon i en kommentar.

Husägarnas kostnader har ökat dramatiskt. Rusande elpriser, inflation och stigande räntor har gjort att de årliga kostnaderna för ett genomsnittligt småhus i Sverige ökat till drygt 200 000 kronor i början av 2023, vilket är en rekordhög nivå.

På ett år uppgår kostnadsökningen till drygt 36 procent och runt 125 procent över en tioårsperiod. Det framgår av jämförelsetjänsten Zmartas husägarindex, som uppskattar kostnaderna för att äga och bo i en villa.

Kostnadsutvecklingen har varit ännu värre för husägare i storstäderna. Exempelvis landar nu den årliga totalkostnaden för en villa i Storstockholm på runt 326 000 kronor, en uppgång med nära 39 procent jämfört med början av 2022 och över 130 procent på tio år.

Malmöborna klarar sig något lindrigare undan, men behöver ändå pynta ut runt en kvarts miljon kronor om året i dagsläget.

Graf: Utveckling för husägarnas årliga totalkostnad mellan 2012 och 2022.

Källa: Zmarta 

Tre utgiftsposter sticker ut

Tre utgiftsposter sticker ut och ligger bakom en stor del av kostnadsökningen för hushållen, elpriset, bolåneräntan och amorteringskravet, enligt Zmartas bostadsexpert Ola Söderlind.

– Med tanke på att det inte går att göra någonting åt amorteringskravet blir det extra viktigt att pressa ned de andra kostnaderna. Det gäller att se över sina avtal regelbundet och jämföra med andra aktörer eftersom de otrogna kunderna belönas, säger han.

Lägre bostads- och elpriser förklarar samtidigt det stora kostnadsgapet mellan riket i stort och storstäderna, tillägger Ola Söderlind.

Prisuppgången på bostadsmarknaden i Stockholm har gjort att amorteringskravet, som infördes den 1 juni 2016, kostar en villaägare omkring 70 000 kronor varje år. Alla bolånetagare med en belåningsgrad över 50 procent måste amortera minst 1 procent eller 2 procent av lånebeloppet per år.

Under valrörelsen lovade Moderaterna, som leder den nuvarande regeringen, att pausa amorteringskravet för att ge ekonomiskt pressade hushåll andrum, men löftet ser inte ut att infrias, enligt Ola Söderlind.

– Det lutar åt ett nej. Förmodligen beror på att ett pausat amorteringskrav riskerar att elda på inflationsbrasan då folk får ännu mer pengar över att spendera, säger han.

På torsdagseftermiddagen meddelade regeringen att den tillsätter en kommitté som bland annat ska utreda amorteringskravet. Uppdraget ska redovisas under hösten 2024. 

Spara genom att jämföra

Zmartas bostadsexpert återvänder sedan till sina olika spartips. Han betonar att en villaägare kan spara tusentals kronor i månaden genom att jämföra sina nuvarande avtal och byta till ett billigare alternativ.

Först och främst är det viktigt att hålla koll på bolånevillkoren och ränterabatten i förhållande till listräntan, det vill säga bankens utgångspris som bör förhandlas ned.

– De flesta avtal gäller ett år innan man går tillbaka till listräntan och det är många som inte är medvetna om det. För att inte riskera att hamna i den fällan ska man se över villkoren minst en gång om året. Det kan spara dig otroligt mycket pengar, säger Ola Söderlind.

Dessutom har elpriserna sjunkit betydligt från vinterns skyhöga nivåer och skapat ett utmärkt tillfälle för den som vill teckna ett fastprisavtal, påtalar bostadsexperten.

– Fastprisavtalen börjar komma ned i pris så det bör man hålla ögonen på, säger han.

Försäkringar är ett annat område där husägare kan spara mycket pengar.

– Otrohet belönas extra mycket i försäkringsbranschen – här gäller det verkligen att byta lite då och då. Det tjänar man på i längden, säger han.

Ola Söderlind räknar med att de kraftigt ökade boendekostnaderna för villaägarna leder till att fler vill minska sina utgifter, antingen genom att dra ned på boytan eller leta sig till bostadsrätter. Tvärtemot den trend som tog fart under pandemin då svenskarna ville bo stort, bland annat för att göra plats åt hemmakontoret.

Kantar Sifo har på uppdrag av Nordea ställt frågor om årets skatteåterbäring till 1 500 svenskar. En bred majoritet, 70 procent, förväntade sig att få skatteåterbäring och de flesta uppgav att man hade en plan för hur pengarna skulle användas, enligt banken.

Av dessa svarade närmare 15 procent att de behöver använda skatteåterbäringen till vardagskonsumtion. Denna andel utgörs främst av personer i medelåldern samt med låg lön, enligt Nordeas sparekonom Anders Stenkrona. 

”Många i medelåldern har familjer. De ökande priserna har antagligen ökat alla vardagskostnader. För familjer med många barn blir det extra kännbart, vilket gör skatteåterbäringen välkommen. Pengarna används för att komma ikapp, rent ekonomiskt”, säger han i en kommentar. 

Samtidigt uppger nära 40 procent att de ska investera, renovera eller betala av lån för pengarna. I första hand är det personer mellan 18 och 34 år som svarat på det sättet, enligt Nordea. 

Enligt sparekonomen Anders Stenkrona tyder det på att unga vuxna är ”framåtblickande med sin ekonomi” och att de inte behöver skattepengarna till vardagskonsumtion. 

”Det är positivt. Det indikerar att de inte dragit på sig för höga kostnader i förhållande till sin inkomst”, säger han vidare i en kommentar.

En femtedel, 21 procent, planerar att lägga skatteåterbäringen på ”någonting kul”, som en semester, fortsätter Nordea i pressmeddelandet.

”I en tid när många hushåll upplever att ekonomin är ansträngd anser en av fem att det är läge att unna sig någonting extra. Jag tycker att det är sunt. Skatteåterbäringen är ju en form av sparande som folk ibland glömmer att de har. Det blir lite som en överraskning och varför inte då unna sig själv eller familjen lite guldkant på tillvaron”, kommenterar Anders Stenkrona.

I årets bolånerapport slår Finansinspektionen, FI, fast att den ekonomiska situtionen i Sverige med hög inflation och stigande räntor pressar bolånetagarna.

Bland nya bolånetagare går nu i genomsnitt 12 procent av den disponibla inkomsten till räntebetalningar, enligt myndighetens beräkningar. 

”Det är nästan en tredubbling från 2021 och det är den högsta andel som uppmätts i Finansinspektionens kartläggningar”, skriver FI i en sammanfattning av rapporten.

Myndighetens nuvarande prognos är andelen kan öka till närmare 16 procent framåt slutet av 2023. Samtidigt bedömer FI att bolånetagarna fortfarande har goda marginaler i sin privatekonomi. 

”Trots att allt fler får betala alltmer för sina bolån kan vi se att nya bolånetagare generellt sett har goda marginaler. Men hög inflation och höga räntor pressar samtidigt bolånetagarna. Det tvingar många att dra ner på sin konsumtion och sitt sparande”, säger FI:s generaldirektör Daniel Barr i en kommentar.

För att minska riskerna kopplat till hushållens skuldsättning har myndigheten ”vidtagit flera åtgärder”, skriver FI och lyfter fram amorteringskrav och bolånetak. 

”Dessa har inneburit att nya bolånetagare har lånat mindre och köpt billigare bostäder än vad de annars hade gjort”, tillägger myndigheten.

Samtidigt finns det som FI kallar en ”ventil” som innebär att banken kan ”medge undantag från amortingskravet” för hushåll som hamnat i ekonomiskt trångmål. 

”Finansinspektionen kartlägger just nu hur bankerna tillämpar ventilen och kommer att slutrapportera resultatet i juni 2023. Den övergripande bilden i dag är att ventilen används i betydligt högre grad än de senaste åren”, skriver myndigheten.

Omkring 15 000 bolånekunder har fått ett tillfälligt undantag från amorteringskravet mellan september 2022 till och med slutet av februari 2023, enligt FI. 

För bostadsrättsföreningarna som Nabo förvaltar ökade elkostnaderna till 391 miljoner under 2022 från 284 miljoner kronor året innan, motsvarande en uppgång på 38 procent. På kvadratmeterbasis motsvarade det en ökning från 51 kr under 2021 till 71 kr förra året. 

Elkostnaden ökade allra mest för bostadsrättsföreningarna i södra Sverige. Där landade uppgången på 50 procent, det vill säga 12 procentenheter högre än riksgenomsnittet. 

”Många bostadsrättsföreningar har det ekonomiskt tufft med stigande räntor, inflation och kraftigt höjda kostnader för el”, säger Jonas Gustavsson, expert på ekonomisk förvaltning hos Nabo, i en kommentar.

”Just med elen finns det ändå saker man kan göra för att få ner kostnaderna. Det är viktigt att se över sitt elavtal men det finns också åtgärder och investeringar att ta till för att minska sina kostnader på kort och lång sikt”, tillägger han.

Nabo har tagit fram en lista med tips för bostadsrättsföreningar som vill sänka sina elkostnader (se faktaruta). 

Den allmänna kostnadsökningen, inklusive elprisuppgången, riskerar att leda till att bostadsrättsföreningarna behöva höja sina avgifter. En tidigare undersökning från Nabo visade att föreningarna i genomsnitt behöver höja avgifterna med uppemot 40 procent, vilket Privata Affärer rapporterat om.