Kategoriarkiv: familjeekonomi

Börsguiden, familjeekonomi, Nyheter

Nordnet: Negativt trendbrott för kvinnors sparande

Sedan 2020 genomför Nordnet en årlig undersökning om svenska kvinnors sparande inför Internationella kvinnodagen den 8 mars. 

Årets undersökning visade på ett trendbrott. För första gången sedan mätningarna började sjönk andelen kvinnor som uppger att de har ett tillräckligt stort eget sparande för att förändra den egna livssituationen, exempelvis lämna en relation eller byta arbete.

Andelen som svarade ja på frågan uppgick till 38 procent, en nedgång från 43 procent förra året. I den första undersökningen 2020 låg motsvarande andel på 35 procent. 

”Vi har för varje år sett en ökning av andelen kvinnor som har ett eget sparande, en mycket positiv utveckling. Men 2023 bryts tyvärr denna trend”, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt i en kommentar. 

”En förklaring kan vara att börsfallet under fjolåret helt enkelt minskat värdet på sparandet så pass mycket att man inte känner att det är tillräckligt stort för att göra en betydande förändring av livssituationen. Höga elpriser och matpriser har därtill satt press på plånboken och minskat utrymmet för sparande”, tillägger hon. 

En försämrad konjunktur ökar risken för att det blir svårare för många att lägga undan pengar till det egna sparkontot, konstaterar Frida Bratt och uppmanar sedan alla som kan att fortsätta månadsspara. 

”Alla, både kvinnor och män, tjänar på att ha ett eget sparande vid sidan av det gemensamma sparandet i ett hushåll. Vi kan exempelvis komma till en punkt i livet där vi vill bryta upp från något, exempelvis byta arbete, byta bostadsort, prova att starta eget eller lämna en relation. Ett eget sparande kan göra detta möjligt, och därmed öka såväl tryggheten som frihetskänslan”, kommenterar sparekonomen. 

Likt en tidigare enkät från Swedbank visar Nordnets undersökning att kvinnor har en lägre risknivå i sitt sparande. Bland kvinnorna uppger 4 procent att de tar hög risk för att maximera avkastningen, vilket kan jämföras med 11 procent av männen. 

Samtidigt svarar 40 procent av kvinnorna i undersökningen att de prioriterat trygghet samt låg risk och därmed accepterar en lägre avkastning. Motsvarande siffra bland männen uppgår till 30 procent. 

Vid längre sparhorisonter kan den tydliga skillnaden mellan könen när det kommer till riskvilja bli problematisk, enligt Frida Bratt. 

”När det handlar om långsiktigt sparande som exempelvis det till pensionen, finns risk att värdet på kvinnors placeringar halkar efter om risknivån är för låg. I slutändan kan det faktiskt resultera i lägre pension för kvinnor”, säger sparekonomen i en kommentar. 

Bostad, familjeekonomi, Nyheter

Sparekonomen: Svenskarnas konsumtionssug kan elda på inflationen

En tredjedel av Sveriges befolkning har minskat sitt sparande och amorteringar. Det framgår av ny enkätundersökning som Syno genomfört på uppdrag av Nordea i början av 2023.

Främst är det högre kostnader för el, mat och räntor som urholkat sparutrymmet, visar enkäten. Samtidigt framgår det att många svenskar prioriterat fortsatt konsumtion framför sparande inför framtiden, något som medför flera risker, enligt Nordeas sparekonom Anders Stenkrona.

– Den mest uppenbara risken är att hushållens framtida ekonomi försvagas när man inte sparar i samma utsträckning som tidigare. Hushållen verkar resonera att nuvarande konsumtion är viktigare än framtida konsumtion, säger han till Privata Affärer.

Även på makrobasis kan svenskarnas konsumtionssug få oönskade effekter. Om hushållen fortsätter spendera i samma omfattning kan det motverka Riksbankens räntehöjningar för att bekämpa den höga inflationen i Sverige, varnar sparekonomen.

– Om vi tar oss råd att spendera på de högre prisnivåerna kommer de högre prisnivåerna att kvarstå, säger Anders Stenkrona. 

I januari uppgick kärninflationen enligt KPIF, som rensar bort ändrade räntesatser på hushållens bolån, till 9,3 procent på årsbasis. Det är den senast tillgängliga månadssiffran.  

Att en tredjedel av befolkningen minskat sitt sparandet tyder samtidigt på att de kapat andra kostnader. Ytterligare nedskärningar skulle därför troligtvis kräva en livsstilsförändring, bedömer Nordea.

Men det verkar få vara beredda att göra, baserat på resultaten i undersökningen.

Vad beror det på?
– Studien visar att folk har en optimistisk framtidstro och tänker att situationen kommer att förbättras om ett kvartal eller två. Man är därför inte beredda att göra drastiska förändringar i sin ekonomi utan minskar hellre på sparandet kortsiktigt. Om man har två bilar, men egentligen bara har råd med en, så väljer man att ta den extra kostnaden från sparandet just nu i stället för att sälja en av bilarna.

Mot den bakgrunden är det glädjande att ytterst få i Nordeas undersökningar svarat att de handlat på kredit genom att ta så kallade konsumtionslån, betonar sparekonomen.

– Vi är inte där ännu, tack och lov. Att behöva ta lån för att klara av vardagen är ett riktigt dåligt tecken, säger Anders Stenkrona.

Framåt uppmanar han svenskarna att leva ekonomiskt och försöka undvika att tumma på sparandet. Sparekonomen ger även rådet att tänka kreativt när det kommer till de två spakarna i hushållsekonomin, intäkterna och kostnaderna.

– Jag vet att många försökt att dra ned på kostnaderna, men det går fortfarande att spendera mindre än vad du tjänar. Se över ekonomin och optimera dina nödvändiga kostnader och ta bort alla onödiga utgifter, säger Anders Stenkrona, och fortsätter:

– När det gäller den andra spaken så kanske du kan få engångsintäkter genom att sälja saker i hemmet som du inte längre har något behov av eller hyra ut din bostad när du åker på semester.

familjeekonomi, Nyheter

Så dyr blir årets skidsemester

I dag kostar en sportlovsvecka i fjällen drygt 36 000 kr, vilket motsvarar 97 procent av den genomsnittliga månadslönen i Sverige före skatt. För tio år sedan, 2013, kostade en svensk skidsemester under sportlovet omkring 21 000 kr och kostnadsökningen uppgår därmed till hela 74 procent.

Som jämförelse har den genomsnittliga lönen före skatt ökat med 22 procent under perioden. Det visar en sammanställning av Länsförsäkringar (se tabeller längre ned).

– En svag krona gör utlandssemestrarna dyra och det får säkert fler svenskar att styra om alpresan till ett svenskt alternativ. Och om fler vill åka, tenderar priserna att stiga. Det går helt enkelt att ta mer betalt, säger bolagets privatekonom Emma Persson i en kommentar.

Det som påverkar den totala kostnaden allra mest är boende, skidhyra, skidskola och utelunchen, enligt Länsförsäkringar. 

– Var ute i god tid och om du kan kompromissa med avståndet till backen är det ett sätt att spara pengar på boendet. Å andra sidan blir det svårt att åka hem och äta lunch om du vill hålla nere kostnaderna. Det kan vara bra att räkna på vilket som blir mest ekonomiskt, säger Emma Persson, och fortsätter:

– Försök också att planera hela årets semester vid ett tillfälle så att du kan räkna på ett ungefär vad det kommer att kosta. När du ser hela semesterbudgeten framför dig är det lättare att prioritera vad ni verkligen vill göra under året.

Tabell 1: Kostnaderna för en sportlovsvecka i fjällen i förhållande till den genomsnittliga lönen i Sverige före skatt under de senaste tio åren. Källa: Länsförsäkringar

År 2023 2020 2018 2013
Kostnad fjällvecka 36 286 kr 32 830 kr 27 805 kr 20 827 kr
Genomsnittlig lön 37 350 kr 36 100 kr 34 600 kr 30 600 kr
Andel av lön för en vecka i fjällen 97 % 91 % 80 % 68 %


Tabell 2: Kostnaderna för en veckas semester i fjällen under någon av sportlovsveckorna, 7,8 eller 9, för 2023 respektive 2013. Räknat på en skidsemester i Åre för en familj med två vuxna och två barn, 10 och 12 år, exklusive resekostnaden. Källa: Länsförsäkringar

Aktivitet 2023 2013
Boende 10 915 kr 7 500 kr
Liftkort 9 946 k 4 700 kr
Skidutrustning, medelgod 3 660 kr 2 200 kr
Skidskola, barn, två timmar 3 780 kr 2 000 kr
Utelunch 3 960 kr 2 400 kr
Övrig mat och dryck 4 025 kr 2 000 kr
Totalt 36 286 kr 20 800 kr

 

Börsguiden, Bostad, familjeekonomi, Nyheter

Strategen: Riksbankens räntesmocka mot hushållen – kan bli värre än 1990-talet

Riksbanken saktade på torsdagen ned räntehöjningstakten till 50 punkter från 75 punkter vid det föregående mötet i november. Höjningen var i linje med förväntningarna och skickade upp styrräntan till 3,0 procent.

Prognosen för styrräntan, den så kallade räntebanan, skruvades upp jämfört med bedömningen i november. Nu spår Riksbanken att styrräntan uppgår till runt 3,3 procent nästa år och ligger kvar på den nivån till 2026.

Det var ett mer aggressivt – eller ”hökaktigt” – besked än vad marknaden hade räknat med, enligt DNB:s makrostrateg Thomas Jellvik.

– Marknaden trodde på en något lägre räntebanetopp och att man skulle börja sänka om ett år, säger han.

Riksbanken meddelade även att innehaven av statsobligationer ska börja minskas från med och april. Efter räntebeskedet letade sig de svenska långräntorna uppåt och kronan stärktes mot både dollarn och euron.

– Den samlade bilden är att Riksbanken kommer att vara hökaktig så länge inflationen ligger kvar på dagens höga nivåer runt 10 procent i årstakt, säger Thomas Jellvik.

Om den nya räntebanan blir verklighet kommer det att slå hårt mot Sveriges bolånetagare, konstaterar makrostrategen.

– Den talar för att vi får boräntor på runt 5 procent fram till 2026. Det innebär att hushållens räntekostnader kommer att vara högre än under de värsta åren på 1990-talet i relation till den disponibla inkomsten, säger han, och tillägger:

– Det här garanterar en inhemsk recession.

Riksbankens åtstramningar sker samtidigt som den svenska ekonomin tappar ordentligt med fart. De flesta bedömare räknar med en lågkonjunktur och centralbankens egna prognoser signalerar att Sveriges BNP faller med 1,1 procent i år.

Hur ser du på omvärldsläget?
– På den punkten är jag mindre orolig, av det enkla skälet att många ekonomier är betydligt mindre räntekänsliga än Sverige. Makrodatan från Europa har varit bättre än väntat och de värsta farhågorna vad gäller tillväxten har inte blivit verklighet. Samtidigt kan nog den amerikanska ekonomin mjuklanda.

Om trenden håller i sig är det goda nyheter för Stockholmsbörsen, som rymmer en mängd exportberoende verkstads- och industribolag, påpekar Thomas Jellvik.

Börserna har rivstartat 2023 med ett kursrally. I USA bygger uppgången till stora delar på bedömningen att inflationstrycket fortsätter minska och tvingar centralbanken Federal Reserve att sänka styrräntan redan under 2023. Detta samtidigt som den amerikanska ekonomin undviker en lågkonjunktur.

En fortsatt god konjunkturutveckling och räntesänkningar kan uppfattas som en motsägelsefull prognos, vilket Danske Bank-strategen Maria Landeborn tidigare påtalat i en intervju med Privata Affärer.

Thomas Jellvik upplever att aktiemarknaden “sprungit iväg lite för mycket, lite för snabbt”.

– Det mesta talar för att vi fastnar i en volatil sidledesrörelse under de närmaste kvartalen när marknaden kommer att brottas med olika scenarion, säger han.

Kampen står mellan en mjuklandning, vilket är inprisat på dagens nivåer, respektive stigande avkastningskrav för börsen, om de väntade räntesänkningarna uteblir, förklarar Thomas Jellvik.

familjeekonomi, Nyheter

Klart med nytt elstöd – täcker 80 procent av förbrukningen

Alla hushåll med elnätsavtal får ett kontantstöd med anledning av de höga elpriserna i november och december förra året. Storleken på stödet beror dels på hur mycket el man förbrukade under de två månaderna, dels var någonstans i landet som förbrukningen har skett.

I enlighet med uppdraget från regeringen utgår även denna modell för elstöd från ett genomsnittligt elpris på dagen före-marknaden i respektive elområde minus ett referenspris på 75 öre per kWh.

”Det innebär att hushåll i elområde 1 och 2 får 90 öre per förbrukad kWh; i elområde 3, 126 öre och i elområde 4, 129 öre”, säger Malin Stridh, avdelningschef på Svenska kraftnät, i en kommentar.

I det här elstödet ersätts 80 procent av den uppmätta elförbrukningen. Begränsningen beror enligt Malin Stridh på att regeringen i uppdraget till Svenska kraftnät angav att referenspriset ska utgå från 75 öre per kWh samt att Svenska kraftnät ska hushålla med flaskhalsintäkterna.

Försäkringskassan bedömer att den systemlösning de har byggt för utbetalning av det första elstödet, det till hushåll i södra Sverige, är möjlig att återanvända till detta elstöd, men då det ej är formellt beslutat vem som ska ansvara för utbetalning får de avvakta regeringens beslut, uppger Malin Stridh.

Om Energimarknadsinspektionen godkänner Svenska kraftnäts ansökan, måste därefter detaljer för utbetalning klargöras. Det går inte i dagsläget att svara på när elstödet kan betalas ut.

familjeekonomi, Nyheter, Pension

Så mycket förlorar du på att vabba

Totalt togs det ut drygt 8,5 miljoner så kallade vab-dagar under 2022, motsvarande en ökning med 2,2 procent jämfört med året innan, visar Försäkringskassans siffror. Vab är när en förälder stannar hemma från jobbet eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett sjukt barn. 

Enligt myndigheten har antalet vab-dagar ökat med omkring 3,6 miljoner sedan 2006. Statistiken visar också att det fortsatt är kvinnorna som bär det största ansvaret för att vara hemma från jobbet om barnet är sjukt, uppmärksammar Länsförsäkringar som beräknat hur mycket en vab-dag kostar i lön och pension (se tabell längre ned).

– Fördelningen mellan föräldrarna visar sig vara densamma år efter år, säger bolagets pensionsekonom Trifa Chireh i en kommentar. 

En förklaring till det kan vara att vab-ersättningen inte påverkas om månadslönen överstiger 33 000 kr. Det gör att männen, som vanligtvis har en högre lön, förlorar mer på att vara hemma, enligt pensionsekonomen. 

– Andra förklaringar kan vara att man uppfattar att den som tjänar mest har det viktigaste arbetet. Får familjen fler barn och det pågår under en längre tid får det stor inverkan på kvinnans löneutveckling och pension, kommenterar Trifa Chireh.

För att få ett mer jämställt uttag av vab-dagarna behöver man dels höja kunskapen om pensionssystemet och hur olika val under arbetslivet påverkar pensionen, dels förändra strukturen på den svenska arbetsmarknaden, bedömer Länsförsäkringars pensionsekonom. 

– Arbetsgivare borde kunna konkurrera om anställda genom att ha familjevänliga värderingar, så att både män och kvinnor kan vara hemma med sjuka barn utan att straffas med lägre lön och senare lägre pension, säger Trifa Chireh vidare i en kommentar. 

Tabell: Så här mycket förlorar man per dag i lön och pension på att vabba. Källa: Länsförsäkringar

Månadslön Förlorad lön per dag Förlorad pension per dag Total förlust per dag
50 000 kr 1 158 kr 393kr 1 551 kr
36 000 kr 505kr 260kr 765kr
25 000 kr 272kr 181kr 453kr
familjeekonomi, Nyheter

Swedbank: Hushållens köpkraft minskar även i år

Inom några branscher pågår fortfarande avtalsförhandlingar, men det mesta tyder på att löntagarna får en löneökning på 3 till 4 procent i genomsnitt nästa år. 

Även om lönerna ökar nominellt under 2023 drabbas löntagarna av ytterligare ett år med reallönesänkningar. De allra flesta kan räkna med att köpkraften sjunker med fem till sju procent nästa år, konstaterar Swedbank som gjort en analys av hushållens inkomster

– Trots mer pengar i plånboken kommer de flesta få en sämre köpkraft nästa år. Den höga inflationen är boven i dramat. Ska hushållens köpkraft värnas måste inflationen ner, säger bankens sparekonom Arturo Arques i en kommentar. 

Inflationen påverkar prisbasbeloppen, något som i sin tur reglerar inkomstskatten via grundavdrag, jobbskatteavdrag och brytpunkt för statlig inkomstskatt.

Störst blir effekten för de med högre inkomster. En tvåbarnsfamilj med ”vanliga yrken” kommer att få 1 100 kr mer i plånboken nästa år, men den höga inflationen gör att köpkraften minskar med 8 procent, skriver Swedbank i analysen. För enpersonhushållet blir det 1 200 kr mer i plånboken, men på grund av inflationen försämras deras köpkraft med 6 procent. 

De enda som klarar sig från att drabbas av minskad köpkraft är garantipensionärer, fortsätter banken i analysen. Garantipensionen höjdes med ungefär en tusenlapp i augusti förra året och vid årsskiftet skruvades den upp ytterligare 9 procent. Det beror på att garantipensionen speglar förändringarna i prisbasbeloppet. 

Deras disponibla inkomst ökar med 1 500 kr, vilket motsvarar en oförändrad inkomst i fasta priser jämfört med året innan, konstaterar Swedbank. 

– Med dagens höga inflation finns det bara förlorare, med ett undantag: garantipensionärerna. Deras räddning är att garantipensionen följer prisbasbeloppet, kommenterar sparekonomen Arturo Arques. 

Inkomstpensionen följer i sin tur inkomstutvecklingen i Sverige och räknas varje år om med inkomstindex. Därför ökar inkomstpensionen med 3 procent i januari. 

För pensionen med inkomst- och tjänstepension minskar alltjämt den disponibla inkomsten i fasta priser med 3 procent.  Även pensionärer får högre grundavdrag och en högre brytpunkt för statlig inkomstskatt. Därutöver höjs jobbskatteavdraget för de som forsätter arbeta efter 65-års åldern. 

Förändringarna innebär att ett pensionärspar med genomsnittliga pensioner får 2 100 kr mer i plånboken. Deras köpkraft minskar dock med 4 procent, slår banken fast i analysen. 

Swedbank betonar dock att många hushåll haft en god inkomstutveckling över tid, trots att ökningarna under 2022 urholkats av den höga inflationen. 

– Löntagarna har i dag 25 till 30 procent högre disponibel inkomst jämfört med för 15 år sedan, i fasta priser. Även pensionärer har fått det bättre. Deras disponibla inkomst har ökat med 15 till 20 procent i fasta priser sedan 2007, skriver banken. 

familjeekonomi, Nyheter

Regeringen ska kartlägga undantagen från amorteringskraven

Bolånetagare har i dag möjlighet att ansöka om tillfälliga undantag från amorteringskraven som banker kan bevilja om det finns särskilda skäl, till exempel inkomstbortfall på grund av sjukdom, arbetslöshet eller att ett hushåll får kraftigt ökade utgifter, som stigande elkostnader.

I Finansinspektionens uppdrag ingår att undersöka konsekvenserna av den rådande ekonomiska situationen med stigande inflation och höga elpriser.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023.

familjeekonomi, Nyheter, smaforetag

Regeringen om elprisstödet: ”Utesluter inte ytterligare stödåtgärder”

Under pressträffen gav ministrarna en lägesbild av elförsörjningen och informerade om krisberedskap vid strömavbrott.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att regelverket kopplat till företag är mycket komplicerat och stödet måste även vara förenligt med EU:s statstödregler.

Hon tillägger att det är Försäkringskassan som har ansvar för utbetalning av elstöd till hushållen och att hon inte har några skäl att tro att stödet inte kommer att betalas ut i februari.

På en fråga om elområde 1 och 2 i Norrland också ska kunna få elstöd svarade Ebba Busch att det elstöd som nu ska betalas ut är om man haft ett elpris över 75 öre per kWh, och att det i elområde 3 och 4 har varit rejält mycket högre.

Hon noterade att elpriset i december för första gången översteg 75 öre per kWh i elområde 1 och 2.

”Vi utesluter inte ytterligare stödåtgärder och vi tittar på det”, säger Ebba Busch.

Under pressträffen säger ministern vidare att Sverige och Europa under innevarande och kommande vecka går mildare väder till mötes jämfört med förra veckan, då läget var mycket ansträngt.

Det är fortsatt väldigt stora osäkerheter i prognoserna framöver, och vädret är en avgörande faktor för hur läget för strömförsörjningen kommer att bli. Dessutom finns en risk för bortkoppling och elsystemet måste stärkas, framhåller energiministern.

Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) säger att det finns en reell risk för strömavbrott och att svenska folket behöver förbereda sig för just detta. Han tillägger att den som har ansvaret för en verksamhet också har det i tider av kris.

Det är regeringens uppmaning till svenska folket att se över sin hemberedskap för att klara ett strömavbrott som är kort eller långt, fortsätter Carl-Oskar Bohlin. Det är en situation som är oprövad och vi vet inte hur det kommer att gestalta sig.

”Den som i normalfallet klarar av att sköta om sig själv måste också klara av det i en situation med energibortfall”, säger han.

Bohlin framhåller vikten av att i händelse av ett elbortfall exempelvis lyssna på Sveriges Radio för information, tappa upp vatten så det finns tillgängligt om det blir bortfall i vattenförsörjningen och avdela ett rum där man kan vistas för att behålla värmen. Vidare kan man koppla ur strömförande maskiner så det blir lättare när strömmen kommer tillbaka.

”Det är bättre att vara förberedd än att vara oförberedd. Det är inte ett försök att vara alarmistisk och vi säger inte att det kommer att ske”, säger Carl-Oskar Bohlin