Onsdagens amerikanska inflationsstatistik som överraskade på nedsidan ändrar inte den Kashkaris förväntade räntebana. Han räknar fortfarande med räntor på 3,9 procent i slutet av 2022 och 4,4 procent i slutet av nästa år.

Kashkari sade även att idén om att sänka räntor redan tidigt under nästa år inte är rimlig och säger att det är större sannolikhet att Fed behåller en högre ränta även om inflationen skulle sjunka tillbaka.

Angående recessionsriskerna anser Kashkari att det är möjligt att vi ser en recession inom en snar framtid. Men att recessionsriskerna inte hindrar Fed från att göra vad som anses nödvändigt.

Kan minska tempot

Mary Daly, Fed-chef i San Fransisco sade i en intervju med Financial Times som publicerades på torsdagen att hon eventuellt kan stödja ett lägre tempo i åtstramningarna efter att den senaste inflationsstatistiken överraskade positivt.

Daly anser precis som hennes kollega Neel Kashkari att det är för tidigt att se inflationen som besegrad trots en lägre inflationssiffra. Priserna är fortfarande ”alldeles för höga”.

Hon utesluter inte en räntehöjning med 75 punkter vid nästa policymöte men hon signalerade sitt initiala stöd för ett långsammare tempo i Federal Reserves räntehöjningar.

”Det är goda nyheter att konsumenter och företag får en viss lättnad från prisökningarna. Men inflationen är fortfarande alldeles för hög och inte i närheten av vårt prisstabilitetsmål”, sade Daly.

Daly räknar fortfarande med att räntorna kommer att ta sig till strax under 3,5 procent vid slutet av året.

”Det råder stor osäkerhet så att dra för stora slutsatser i dagsläget om att en 75 punkters höjning i september är rätt väg att gå vore inte optimalt”, sade hon.

En räntehöjning med 50 punkter i september är fortfarande Dalys huvudscenario då effekterna av redan gjorda åtstramningar inte visats fullt ut ännu.

”Vad vi behöver är inte en bra rapport om inflationen. Det är uppmuntrande, men inte det vi behöver. Vi behöver se samlade bevis för att Fed är på väg att få ner inflationen ordentligt och uppnå prisstabilitetsmålet”, sade Daly.

”USA-inflationen har passerat toppen”, skriver ING i en kommentar.

Konsumentpriserna var oförändrade i juli, medan analytiker hade trott på en uppgång med 0,2 procent. Det var det lägsta månadsutfallet sedan i maj 2020. KPI-inflationen sjönk tillbaka tydligt, till 8,5 procent från 9,1 procent i juni.

Energipriserna sjönk 4,6 procent under månaden, där en viktig bidragande orsak var fallande bensinpriser. Capital Economics påpekar att eftersom bensinpriserna fortsatt ned finns en hyfsad chans att KPI faktiskt sjunker i augusti. Livsmedelspriserna fortsatte upp däremot i juli, med 1,1 procent, men spås av Capital Economics bli nästa komponent att sjunka i pris efter att marknadspriser vänt ned på bred front ned i sommar.

Kärn-KPI steg 0,3 procent under månaden, klart mer måttligt än tidigare, och kärninflationen låg kvar på 5,9 procent i stället för att stiga, som analytiker sett framför sig.

Capital Economics pekar på att de fallande priserna på halvledare nu ser ut att dämpa priserna på bland annat motorfordon. En komponent som dock fortsatt stiger snabbt är boendekostnader, även om det också här finns tidiga tecken på att hyror inte höjs lika mycket som tidigare.

Den sammantagna bedömningen är enligt Capital Economics att detta dock inte är den meningsfulla inbromsning i inflationen som Federal Reserve vill se, vilket talar för fortsatta räntehöjningar i närtid, närmast med 50 punkter i september.

”Men det är en början och vi förväntar oss att se bredare tecken på avtagande prispress under de närmaste månaderna”, skriver de i en kommentar.

Även Commerzbank är inne på att inflationen toppat, men de tror att den inte kommer att fortsätta sjunka lika snabbt framöver.

”Den har troligen toppat. Kollapsen i bensinpriserna spelar dock en avgörande roll. Ytterligare nedgångar i inflationstakten kommer därför troligen att bli långsamma”, skriver de i ett marknadsbrev där de spår att inflationen ligger kvar över 3 procent hela nästa år, trots att USA-ekonomin då gått in i en recession.

ING menar att fortsatt sjunkande bensinpriser kommer att dra ned inflationen ytterligare framöver, men att kärninflationen kommer att bita sig fast mer, på grund av stigande arbetskraftskostnader.

”Löner är den största kostnadsposten för tjänstesektorn. Den senaste jobbrapporten visade att de fortsätter att stiga, men när produktiviteten sjunkit under första halvåret stiger enhetsarbetskostnaderna snabbt. I en miljö där en hyfsad efterfrågan innebär att företag kan övervältra högre kostnader på konsumenterna ser vi inte kärninflationen når en topp förrän runt september/oktober, på cirka 6,5 procent”, skriver de.

Detta gör att ING fortsatt ser starka argument för en tredje 75-punktshöjning i rad från Fed i september.

”USA-inflationen har passerat toppen”, skriver ING i en kommentar.

Konsumentpriserna var oförändrade i juli, medan analytiker hade trott på en uppgång med 0,2 procent. Det var det lägsta månadsutfallet sedan i maj 2020. KPI-inflationen sjönk tillbaka tydligt, till 8,5 procent från 9,1 procent i juni.

Energipriserna sjönk 4,6 procent under månaden, där en viktig bidragande orsak var fallande bensinpriser. Capital Economics påpekar att eftersom bensinpriserna fortsatt ned finns en hyfsad chans att KPI faktiskt sjunker i augusti. Livsmedelspriserna fortsatte upp däremot i juli, med 1,1 procent, men spås av Capital Economics bli nästa komponent att sjunka i pris efter att marknadspriser vänt ned på bred front ned i sommar.

Kärn-KPI steg 0,3 procent under månaden, klart mer måttligt än tidigare, och kärninflationen låg kvar på 5,9 procent i stället för att stiga, som analytiker sett framför sig.

Capital Economics pekar på att de fallande priserna på halvledare nu ser ut att dämpa priserna på bland annat motorfordon. En komponent som dock fortsatt stiger snabbt är boendekostnader, även om det också här finns tidiga tecken på att hyror inte höjs lika mycket som tidigare.

Den sammantagna bedömningen är enligt Capital Economics att detta dock inte är den meningsfulla inbromsning i inflationen som Federal Reserve vill se, vilket talar för fortsatta räntehöjningar i närtid, närmast med 50 punkter i september.

”Men det är en början och vi förväntar oss att se bredare tecken på avtagande prispress under de närmaste månaderna”, skriver de i en kommentar.

Även Commerzbank är inne på att inflationen toppat, men de tror att den inte kommer att fortsätta sjunka lika snabbt framöver.

”Den har troligen toppat. Kollapsen i bensinpriserna spelar dock en avgörande roll. Ytterligare nedgångar i inflationstakten kommer därför troligen att bli långsamma”, skriver de i ett marknadsbrev där de spår att inflationen ligger kvar över 3 procent hela nästa år, trots att USA-ekonomin då gått in i en recession.

ING menar att fortsatt sjunkande bensinpriser kommer att dra ned inflationen ytterligare framöver, men att kärninflationen kommer att bita sig fast mer, på grund av stigande arbetskraftskostnader.

”Löner är den största kostnadsposten för tjänstesektorn. Den senaste jobbrapporten visade att de fortsätter att stiga, men när produktiviteten sjunkit under första halvåret stiger enhetsarbetskostnaderna snabbt. I en miljö där en hyfsad efterfrågan innebär att företag kan övervältra högre kostnader på konsumenterna ser vi inte kärninflationen når en topp förrän runt september/oktober, på cirka 6,5 procent”, skriver de.

Detta gör att ING fortsatt ser starka argument för en tredje 75-punktshöjning i rad från Fed i september.

Konsumentpriserna i USA var oförändrade i juli, jämfört med månaden före. Jämfört med samma månad föregående år steg KPI med 8,5 procent.

Analytiker hade räknat med att KPI skulle ha ökat 0,2 procent jämfört med månaden före och ha stigit med 8,7 procent jämfört med samma månad i fjol, enligt Trading Economics konsensusprognos bland analytiker.

Kärn-KPI, exklusive livsmedel och energi, steg 0,3 procent i juli, och ökade 5,9 procent jämfört med samma månad föregående år. Här väntade sig analytiker +0,5 procents jämfört med månaden före och +6,1 procent jämfört med samma månad i fjol.

I juni var inflationstakten 9,1 procent för KPI och 5,9 procent för kärn-KPI.

Energipriserna sjönk 4,6 procent i juli jämfört med i juni, medan livsmedelspriserna steg 1,1 procent. Boendekostnader ökade 0,3 procent.

Att inflationen nu verkar ha toppat kan göra att Fed inte behöver agera lika hökaktigt framöver. Siffrorna lyfter Stockholmsbörsen samt terminerna inför öppningen på Wall Street. 

”Vi är inte övertygade om varaktigheten i detta och ser det mer som ett lättnadsrally som dragit nytta av de kortsiktiga möjligheterna vi såg framför oss. Nu är risken snarare att de mer långsiktiga riskerna åter igen tar över förarsätet”, skriver Mattias Isakson i strategirapporten som publicerats på Swedbanks placeringssajt Aktiellt. 

Han konstaterar att vi nu befinner oss i ett läge där frågan är om svaga eller starka ekonomiska siffror är bra eller dåligt för utvecklingen.

”Å ena sidan ger starka siffror centralbankerna ännu mer utrymme för höjningar – vilket inte är stödjande – men å andra sidan är svaga siffror tecken på ekonomisk avmattning – vilket inte heller är bra. Besvärligt läge blir slutsatsen”, skriver han.

Eftersom osäkerheten tycks bestå är en neutral allokering att föredra.

”Kampen om marknadens uppmärksamhet mellan inflation å ena sidan, recession å den andra är långt ifrån avgjord. Det är förstås alldeles för tidigt att blåsa av inflations- och räntelarmet; från centralbankerna hörs inte heller mycket som ger anledning till det”, skriver Isakson som förväntar sig en obeslutsam aktiemarknad där inkommande aktivitetsdata och centralbankskommunikation sätter mycket av agendan.

Bland regioner föredrar Swedbank fortsatt USA och behåller övervikten. Däremot rekommenderas undervikt i Europa.

”Vi är inte övertygade om varaktigheten i detta och ser det mer som ett lättnadsrally som dragit nytta av de kortsiktiga möjligheterna vi såg framför oss. Nu är risken snarare att de mer långsiktiga riskerna åter igen tar över förarsätet”, skriver Mattias Isakson i strategirapporten som publicerats på Swedbanks placeringssajt Aktiellt. 

Han konstaterar att vi nu befinner oss i ett läge där frågan är om svaga eller starka ekonomiska siffror är bra eller dåligt för utvecklingen.

”Å ena sidan ger starka siffror centralbankerna ännu mer utrymme för höjningar – vilket inte är stödjande – men å andra sidan är svaga siffror tecken på ekonomisk avmattning – vilket inte heller är bra. Besvärligt läge blir slutsatsen”, skriver han.

Eftersom osäkerheten tycks bestå är en neutral allokering att föredra.

”Kampen om marknadens uppmärksamhet mellan inflation å ena sidan, recession å den andra är långt ifrån avgjord. Det är förstås alldeles för tidigt att blåsa av inflations- och räntelarmet; från centralbankerna hörs inte heller mycket som ger anledning till det”, skriver Isakson som förväntar sig en obeslutsam aktiemarknad där inkommande aktivitetsdata och centralbankskommunikation sätter mycket av agendan.

Bland regioner föredrar Swedbank fortsatt USA och behåller övervikten. Däremot rekommenderas undervikt i Europa.

Barclays resonerar att vi fortsatt befinner oss i en tidig fas av en kommande period präglad av minskad efterfrågan på rostfritt stål och banken konstaterar att stålaktier haft svårt att överprestera i liknande, historiska perioder.

”Prisspridningarna internationellt har minskat men importarbitraget är fortsatt positivt /…/”, skriver Barclays.

Banken är av bedömningen att aktier inom sektorn nu för det mesta prisats in på recessionsnivåer, på ebitda-nivå, och att investerare bör vara selektiva när det kommer till investeringar inom sektorn.

Barclays preferens är bolag med ”billiga” energikostnader samt med exponering mot USA.

Outokumpu-aktien var på onsdagsförmiddagen upp 1,2 procent till 4:29 euro i Helsingfors. Sektorkollegan SSAB:s A-aktie handlades samtidigt upp 0,6 procent i Stockholm.

Barclays resonerar att vi fortsatt befinner oss i en tidig fas av en kommande period präglad av minskad efterfrågan på rostfritt stål och banken konstaterar att stålaktier haft svårt att överprestera i liknande, historiska perioder.

”Prisspridningarna internationellt har minskat men importarbitraget är fortsatt positivt /…/”, skriver Barclays.

Banken är av bedömningen att aktier inom sektorn nu för det mesta prisats in på recessionsnivåer, på ebitda-nivå, och att investerare bör vara selektiva när det kommer till investeringar inom sektorn.

Barclays preferens är bolag med ”billiga” energikostnader samt med exponering mot USA.

Outokumpu-aktien var på onsdagsförmiddagen upp 1,2 procent till 4:29 euro i Helsingfors. Sektorkollegan SSAB:s A-aktie handlades samtidigt upp 0,6 procent i Stockholm.

Barclays resonerar att vi fortsatt befinner oss i en tidig fas av en kommande period präglad av minskad efterfrågan på rostfritt stål och banken konstaterar att stålaktier haft svårt att överprestera i liknande, historiska perioder.

”Prisspridningarna internationellt har minskat men importarbitraget är fortsatt positivt /…/”, skriver Barclays.

Banken är av bedömningen att aktier inom sektorn nu för det mesta prisats in på recessionsnivåer, på ebitda-nivå, och att investerare bör vara selektiva när det kommer till investeringar inom sektorn.

Barclays preferens är bolag med ”billiga” energikostnader samt med exponering mot USA.

Outokumpu-aktien var på onsdagsförmiddagen upp 1,2 procent till 4:29 euro i Helsingfors. Sektorkollegan SSAB:s A-aktie handlades samtidigt upp 0,6 procent i Stockholm.