Enligt Infronts avslutsstatistik har Carnegie internmäklat en post om nära 4 miljoner aktier samtidigt som SEB har internmäklat tre olika poster på vardera mellan 0,9-1 miljon aktier.

Posten som Carnegie mäklade uppgick till nära 1,9 procent av aktierna i Cint medan posterna i SEB summeras till cirka 1,4 procent. Totalt har 3,3 procent av kapitalet mäklats i storposterna, motsvarande cirka 6,8 miljoner aktier.

De totalt fyra posterna mäklades till kurser mellan 9:32 och 10:55 kronor.

Bland Cints storägare återfinns bland annat ordförande Patrick Comer och TIN Fonder samt en rad institutionella fonder.

Största ägare är Nordic Capital som i november i fjol sålde cirka 8 procent av aktierna i marknadsundersökningsföretaget, genom en så kallad placing till institutionella investerare.

Investor ska enligt nyhetsbyråns anonyma källor vid inledande samtal med Midea ha uttryckt flera olika farhågor gällande villkoren för ett eventuellt Electrolux-bud och potentiella risker med en affär. Särskilt oroade ska Investor vara över att amerikanska myndigheten Committee on Foreign Investment skulle kunna stoppa en affär, då Electrolux har en betydande del av sin verksamhet i USA.

Investor ska också ha frågat om Midea skulle vara villiga att köpa investmentbolagets Electrolux-andel även om ett övertagande stoppas av myndigheterna. Detta ska dock det kinesiska bolaget så här långt ha avböjt.

Enligt Bloombergs källor anser såväl Electrolux som Investor att Mideas inledande bud undervärderar det svenska vitvarubolaget, även om budet innebär en ”betydande” premie.

Investors kommunikationsdirektör Viveka Hirdman-Ryrberg uppger för Nyhetsbyrån Direkt att Investor avböjer att kommentera frågan.

Investor kontrollerar motsvarande 17,9 procent av kapitalet och 30,4 procent av rösterna i Electrolux, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Tillstånd för en affär där Apollo tar majoritetspost i SAS kommer att sökas hos svenska och danska luftfartsmyndigheter, hävdar Reuters källor vidare.

Majoritetsövertagandet ska ses som en möjlighet genom den process som är räddningsaktionen för att få SAS att överleva, skriver Reuters.

Apollo har förhoppningar om att myndigheterna ska kunna ge sitt godkännande till ett majoritetsövertagande mot bakgrund av att stora delar av Apollos kapital har sitt ursprung i Europa, där en stor del av bolagets investerare finns, skriver Reuters.

Både Apollo och SAS har avböjt att kommentera uppgifterna för nyhetsbyrån.

Apollo har tidigare bistått SAS med brygglån, ett så kallat DIP-lån värt 700 miljoner dollar i två trancher, varav endast den första nyttjades av flygbolaget.

Flygbolaget meddelade i mitten av april att en ”starkare utveckling än förväntat” för SAS likviditetsposition under vintern medförde att behovet inte längre fanns att nyttja ytterligare likviditet från andra delen av DIP-lånet. SAS meddelade samtidigt att bolaget ”ser möjligheter att komplettera sin likviditetsposition på andra sätt till en lägre total kostnad än genom att i närtid utnyttja den andra delen av DIP-lånet.

DIP-lån är en särskild form av finansiering som kan ges bolag i finansiell kris, vanligtvis under en så kallad kapitel 11-process, som kan genomföras för att omstrukturera ett bolag som annars gått i konkurs.

DIP-finansieringen är överställd samtliga andra skulder i garantiordningen, inklusive obligationer och aktier, i händelse av att bolaget ändå likvideras. DIP-lån är alltså i grunden till för att hålla en verksamhet operativ till dess att den kan säljas, om det bedöms finnas värden i bolaget som annars går förlorade för kreditorerna. Finansieringslösningen DIP kan också nyttjas för att ge ett bolag i nöd en nystart under strikta villkor.

SAS-aktien handlades uppåt med över 10 procent på uppgifterna om att Apollo överväger ta en majoritetspost i flygbolaget, som straffats hårt på börsen sedan pandemin satte stopp för flygtrafiken i världen.

Pandemin lade sten på börda för ett redan hårt prövat SAS, och analytiker har gång efter gång varnat småsparare för urvattning när de av kapitalbehov triggade emissionerna för att ta in nytt kapital späder ut tidigare aktieägare.

Liksom i tidigare enkäter uppges den svenska räntemarknaden ändå fortsatt fungera dåligt, vilket man anser beror på dålig likviditet, få marknadsaktörer, Riksbankens tidigare värdepappersköp samt en låg vilja och möjlighet att ta risk bland marknadsgaranter. Hög volatilitet anses också ha bidragit till att likviditeten har varit dålig de senaste sex månaderna.

Sex av tio anser att räntemarknaden fungerar dåligt eller mycket dåligt, vilket kan jämföras med åtta av tio i höstens undersökning.

Den mindre pessimistiska synen beror på att färre anser att marknaden fungerar mycket dåligt, från omkring hälften i höstas till en tredjedel i dagsläget.

Även vad gäller valutamarknaderna ser aktörerna något mer positivt på läget. Exempelvis uppger fler respondenter att marknadslikviditeten är bra, särskilt på terminsmarknaden.

Finansmarknadsaktörerna tar idag mindre risk jämfört med i höstas, vilket uppges bero på hög volatilitet, dålig likviditet och osäkra framtidsutsikter.

Magnus Welén blir ny vd för Prevas och ersätter därmed Johan Strid som på egen begäran valt att avsluta sin anställning. Det framgår av ett pressmeddelande.

Magnus Welén tillträder sin nya roll den 1 juni och Johan Strid, som kommer att fortsätta som vd tills att Magnus Welèn tar över, ställer sig till förfogande som styrelseledamot.

Magnus Welèn arbetar idag som regionchef för Mälardalen och är vd för Prevas största dotterbolag Prevas Industrial Innovation, samt är medlem i företagets operativa ledningsgrupp.

Nettoomsättningen uppgick till 796 miljoner kronor mot föregående års 747 miljoner kronor.

Konsensus från Pinpoint Estimates*, med tio bidragsgivare, låg på ett rörelseresultat på -32,0 miljoner kronor och en omsättning på 824 miljoner kronor.

Det operativa kassaflödet uppgick till -8 miljoner kronor (-122).

Streamingintäkterna blev 742 miljoner kronor (699) och det genomsnittliga antalet betalande prenumeranter uppgick till 2,05 miljoner (2,03).

”Vi har gjort framsteg i form av omförhandlade och nya partnerskap, ökad kostnadseffektivitet på content-området och införandet av nya abonnemangserbjudanden och prisnivåer i Norden. Vi befinner oss nu i en fas av att slutföra vår strategiska plan inklusive finansiella mål på medellång sikt”, skriver vd Johannes Larcher.

Målen kommer att presenteras på en kapitalmarknadsdag den 13 juni.

Det justerade ebitda-resultatet blev 3,7 miljoner euro (8,1). Motsvarande marginal blev därmed 6,1 procent (12,1).

Nettoresultatet landade på -8,4 miljoner euro jämfört med -6,1 miljoner euro föregående år.

Cints resultat under första kvartalet var fortsatt påverkat av makroekonomisk motvind, integrationsarbete och kvardröjande problem med reverseringar, skriver vd Giles Palmer i delårsrapporten.

Produktintegrationen och kundmigreringen är komplexa processer och väntas ta längre tid än den ursprungliga planen, enligt vd.