Kategoriarkiv: Nyheter

SHB: Skogen ett gott inflationsskydd

Under 2022 steg priserna på skogsmark realt med drygt 1 procent jämfört med 2021.

”Detta visar onekligen på att, trots stigande räntor och allt mörkare konjunkturella trender, har skogsmark varit ett gott skydd mot inflation också under ett turbulent år som 2022”, skriver Handelsbanken.

Banken pekar särskilt på att statistiken visar på en prisökning i norra Sverige med nästan 7 procent realt ”vilket uppenbarligen visar att investerarna tycker affärsmöjligheterna i norr är betydligt bättre och att prisskillnaderna blivit för stora i jämförelse med resten av landet”.

”Trots ett starkt fjolår i ryggen med nationellt ökade priser på skogsmark finns fortfarande stora regionala skillnader mellan norra och södra Sverige. Vi ser att priserna på skogsmark på lång sikt kommer att stiga i hela landet, även om vi under 2023 inte kan förvänta oss en prisökning i reala termer”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog på Handelsbanken i en kommentar.

En genomsnittlig skogskubikmeter går nu för 385 kronor i norr, medan den värderas till 560 kronor i mellersta Sverige och 911 kronor i söder.

När det gäller sågverk noterade Handelsbanken att samtliga utom en av de sågverksdivisioner som följs av banken noterade förluster på rörelseresultatnivå i fjärde kvartalet i fjol.

”Vi förväntar oss att den dåliga lönsamheten håller i sig för det första halvåret i år”, skriver Handelsbanken.

Även om exportpriset på sågade trävaror har kommit upp något i början av året räknar banken med att en större prisuppgång kommer först i samband med en förbättrad konjunktur.

Svensk sågverksindustri står sig däremot bra i konkurrensen med framför allt Kontinentaleuropa, som ser ut att ha de största utmaningarna gällande tillgång till sågtimmer i framtiden.

 

Powell: Inget beslut om räntepaus

”Framöver kommer vi att anta en databeroende hållning för att avgöra i vilken utsträckning ytterligare policyåtstramning kan bli lämpligt.”

Det sade Fed-chefen Jerome Powell vid en presskonferens efter räntebeskedet tidigare på onsdagen.

”Vi ser effekter av vår policyåtstramning på efterfrågan i de mest räntekänsliga sektorerna i ekonomin, i synnerhet bostadsmarknaden och investeringar. Det kommer dock ta tid innan de fulla effekterna av de monetära åtstramningarna realiseras, särskilt på inflationen”, sade han.

Fedchefen sade också att ekonomin sannolikt kommer att möta ytterligare motvindar från stramare kreditförhållanden.

”Kreditförhållandena hade redan stramats åt det senaste året eller så i respons på våra policyåtgärder och svagare ekonomiska utsikter. Men de spänningar som uppstod i banksektorn i början av mars verkar resultera i ytterligare stramare kreditförhållanden för hushåll och företag”, sade han.

Han tillade att detta sannolikt kommer att tynga den ekonomiska aktiviteten, anställningarna och inflationen, men omfattningen av dessa effekter är ännu osäkra.

Powell fastslog att Fomc inte fattade något beslut om en räntepaus nu, men uttalandet förändrades på ett ”meningsfullt sätt”. Kommande räntebeslut kommer att drivas av inkommande data och tas möte för möte.

”I ljuset av dessa osäkra motvindar, tillsammans med de policyåtstramning vi har satt på plats, kommer våra framtida policyåtgärder bero på händelseutvecklingen”, sade han.

”Vi kommer att göra den bedömningen möte för möte, baserat på totaliteten i inkommande data och dess implikationer för ekonomisk aktivitet och inflation. Och vi är redo att göra mer om större penningpolitisk åtstramning blir motiverat”, fortsatte Powell.

Han sade också att förhållandena i banksektorn har förbättrats sedan i början av mars, och USA:s banksektor är ”sund och uthållig”.

”Vi åtar oss att lära oss de rätta läxorna av denna episod och arbeta för att förhindra att händelser som dessa uppstår igen”, sade han.

Fedchefen sade att frågan om skuldtaket diskuterades vid FOMC-mötet, och det utgör den risk mot utsikterna. Det var inte viktigt för onsdagen räntebeslut, men de ekonomiska konsekvenserna är mycket osäkra om kongressen inte kan enas om att höja skuldtaket. Han tillade att ingen bör räkna med att Fed kan skydda en ekonomi som inte kan betala sina räkningar i tid.

Powell sade att det kommer att vara en pågående diskussion om när policyn har blivit ”tillräckligt restriktiv”, och det är inte möjligt att med övertygelse säga när den nivån har nåtts. Åtstramningen av kreditförhållandena komplicerar bedömningen och adderar osäkerhet.

Han tillade att FOMC kommer att återkomma till frågan om policyn är ”tillräckligt restriktiv” i juni, och innan ett eventuellt besluts behövs ytterligare data.

Fedchefen noterade att policyn nu är åtstramande, och att det är möjligt att den ”tillräckligt restriktiva” nivån inte är långt borta. Han sade också att Fed vill uppnå den nivån och sedan hålla kvar räntan på den nivån för att föra ner inflationen, men samtidigt balansera risken för att inte göra tillräckligt mot risken att göra för mycket.

Han sade vidare att sannolikheten för att en recession kan undvikas är högre än sannolikheten för att det kommer en recession.

Fedchefen sade också att kommitténs bedömning är att inflationen inte kommer att sjunka så snabbt, det kommer att ta tid. Och om den bedömningen är korrekt så kommer det inte att bli lämpligt att sänka räntan. Han tillade att tjänsteinflationen exklusive boende inte har ändrats mycket.

Han sade stödet för den aktuella räntehöjningen var mycket starkt. Ett antal ledamöter talade visserligen om en räntepaus, men inte så mycket om just detta möte

Federal Reserve höjer räntan med 0,25 procentenheter

Federal Reserve höjer styrräntan, målnivån för dagslåneräntan Fed funds, till ett intervall mellan 5,00 och 5,25 procent. Målet var tidigare ett intervall på 4,75 och 5,00 procent.

Enligt Trading Economics konsensusprognos väntade analytiker att styrränteintervallet skulle höjas med just 25 punkter.

Federal Reserves styrränta ändrades senast den 22 mars 2023, då den höjdes med 25 punkter.

Fedkommittén var enig om räntebeslutet.

Bevakar inkommande data 

FOMC skriver i pressmeddelandet att den noga kommer att noga bevaka inkommande information och utvärdera dess implikationer för penningpolitiken

”För att bestämma i vilken utsträckning ytterligare policyåtstramning kan bli lämpligt för att föra inflationen tillbaka till 2 procent över tid kommer kommittén att beakta den kumulativa åtstramningen av penningpolitiken, de fördröjningar med vilken penningpolitiken påverkar ekonomisk aktivitet och inflation, och ekonomisk och finansiell utveckling”, skriver FOMC.

Kommittén kommer att vara redo att anpassa den penningpolitiska hållningen på ett lämpligt sätt om risker uppstår som kan försvåra uppnåendet av Federal Reserves mål. Kommittén kommer att beakta information om arbetsmarknadsförhållanden, inflationstryck och inflationsförväntningar samt finansiell och internationell utveckling.

Ekonomisk aktivitet expanderade i blygsam takt

Fed-kommittén noterar att den ekonomiska aktiviteten expanderade i en blygsam takt det första kvartalet. Sysselsättningstillväxten har varit robust de senaste månaderna och, arbetslösheten har förblivit låg.

Det framgår av pressmeddelandet i samband med Federal Reserves räntebesked på onsdagen.

Vid föregående FOMC-möte, den 21-22 mars, var budskapet att aktuella indikatorer tydde på en blygsam tillväxt i konsumtion och produktion. Sysselsättningstillväxten hade ökat de senaste månaderna och fortsätter i en robust takt, arbetslösheten har förblivit låg.

FOMC konstaterar vidare att inflationen fortsatt är förhöjd.

Kommittén skriver också att USA:s banksystem är ”sunt och uthålligt”.

”Stramare kreditförhållanden för hushåll och företag kommer sannolikt att tynga den ekonomiska aktiviteten, anställningar och inflation. Omfattningen av dessa effekter är osäker. Kommittén förblir mycket uppmärksam på inflationsrisker”, skriver FOMC.

Pengaregn över premiepensionsspararna

Pensionsmyndigheten meddelar att man under veckan kommer att göra insättningar till premiepensionssystemet på totalt 12,5 miljarder kronor i fondrabatter och arvsvinst. Pengarna kommer att fördelas över svenskarnas premiepensionskonton med start på fredag den 5 maj, enligt myndigheten. 

Fondbolagen rabatterar sina fondavgifter för att finnas på fondtorget. Denna rabatt får premiepensionsspararna tillbaka en gång per år och pengarna används till att köpa fler fondandelar till spararnas premiepensionskonton. 

”Premiepensionssparare och pensionärer får tillbaka 12 500 miljoner kronor i rabatter och arvsvinster. Beloppet har påverkats negativt på grund av börsens utveckling under 2022. Men totalt sett har insättningarna ökat tack vare att fler har tjänat in premiepension under längre tid”, säger Ole Settergren, chef för Pensionsmyndighetens analysavdelning, i en kommentar. 

Den genomsnittliga kapitalviktade fondavgiften var i genomsnitt 0,13 procent av förvaltat kapital under 2023. Utan rabatten på fondtorget hade snittavgiften uppgått till 0,45 procent, enligt myndigheten. 

Handeln med nya fondandelar för pengarna som placeras på pensionsspararnas konton startar på måndagen den 8 maj och avslutas för de flesta den 10 maj, uppmärksammar Pensionsmyndigheten.

”Under tiden som handeln pågår så köas fondbyten. Fondbyten som beställs efter 4 maj genomförs efter att handeln med nya fondandelar har avslutats”, informerar myndigheten vidare i ett pressmeddelande. 

Konkurrentens studieresultat sänker Bioarctic

Bioarctic rasade inledningsvis 10 procent på beskedet, men har därefter återhämtat sig. Aktien handlades dock alltjämt ned omkring 4 procent vid 15-tiden på onsdagen. En annan konkurrent till Eli Lilly, Biogen, har repat sig i den amerikanska förhandeln och stärktes vid samma tidpunkt nära 2 procent. Eli Lilly var i sin tur upp strax över 4 procent. 

Resultaten från Eli Lilly-studien med donanemab, som visade 35 procents inbromsning av kognitiv och funktionell nedsättning, beskrivs i ett uttalande av amerikanska Alzheimersförbundets forskningschef Maria Carrillo som ”de starkaste fas 3-data som släppts hittills”.

Med utgångspunkt från kognitionsskalan CDR-SB uppvisade donanemab en 36 procents inbromsning efter 18 månader i studien jämfört med placebo.

Det är alltid svårt att dra jämförelser mellan olika studier med tanke på hur olika studier är utformade. I Bioarctic och dess partner Eisais fas 3-studie Clarity AD uppvisade lecanemab i slutet av september 2022 en inbromsning om 27 procent på kognitionsskalan CDR-SB efter 18 månader i studien, vilket är ett något lägre utfall än i Eli Lillys studie.

Då båda studierna, Eli Lillys Trailblazer-ALZ 2 och Bioarctic och dess partner Eisais studie Clarity AD, jämför sig med placebo och inte med varandra är det med utgångspunkt av resultaten mycket svårt att dra några klara slutsatser om hur de båda läkemedlens resultat förhåller sig till varandra. För att få mer klarhet i den frågan krävs jämförande studier mellan donanemab och lecanemab.

Plackbildningen, som associeras med Alzheimers sjukdom, reducerades dessutom av donanemab-behandlingen, som distribuerades via en månatlig infusion av antikroppar.

På den negativa sidan har donanemab-medicineringen också visat sig innebära risk för hjärnsvullnad och blödning som i sällsynta fall kan vara svåra. Detta har dock även varit ett problem för Bioarctic och partnern Eisai samt den tredje konkurrenten Biogens behandlingsalternativ Aduhelm.

Eli Lilly planerar ansöka om godkännande för donanemab under innevarande kvartal.

Vinsttapp för Nolato

Nettoomsättningen blev 2 476 miljoner kronor (2 879). Resultatet efter skatt blev 136 miljoner kronor (201). Vinsten per aktie uppgick till 0,50 kronor (0,75).

Efter rapportsläppet faller Nolato-aktien nära 5 procent på Stockholmsbörsen. 

Holmen inleder återköpsprogram

Återköp får omfatta högst 3 miljoner B-aktier under perioden från och med den 3 maj 2023 fram till nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen. Aktien handlades vid 13.40-tiden upp nära 3 procent. 

Baserat på kursen för B-aktien vid samma tidpunkt, runt 395 kronor, uppgår återköpsprogrammet till omkring 1,2 miljarder kronor. Beräkningen utgår från det maximala antalet aktier som bolaget får köpa tillbaka.

Återköpsprogrammet motsvarar därmed omkring 1,9 procent av Holmens börsvärde på 64 miljarder kronor. Holmen innehar sedan tidigare 510 646 egna aktier, motsvarande 0,3 procent av totalt antal aktier.

 

Industrivärden stärker greppet om AB Volvo

Aktierna köptes till kurser mellan 203-204 kronor per aktie. Det innebär att affären uppgår till drygt 200 miljoner kronor.

Industrivärden, som är största ägare i Volvo, har efter köpet totalt 15,6 miljoner B-aktier i Volvo och 166,6 miljoner röststarka A-aktier.

Strax efter klockan 13 handlades Industrivärdens C-aktie kring nollstrecket medan AB Volvo backade 2,3 procent. Volvo-aktien tyngs av ny statistik från den amerikanska marknaden, som visade att beställningarna på tunga lastbilar föll 27 procent på årsbasis i april.

Securitas tillväxt högre än väntat

Ebita-marginalen blev 5,8 procent, mot väntade 5,8 procent. Försäljningen uppgick till 37 751 miljoner kronor. Analytikerna hade räknat med en försäljning på 37 211 miljoner kronor. Den organiska tillväxten blev 12 procent, mot väntade 8 procent.

Securitas organiska försäljning uppgick till 12 procent under det första kvartalet, medan rörelsemarginalen ökade till 5,8 procent (5,2).

Enligt Infronts sammanställning av analytikerförväntningar inför rapporten låg konsensus på 8,0 respektive 5,8 procent.

”Koncernens organiska försäljningstillväxt inom verksamhetsgrenen säkerhetstjänster var främst stöttad av flygplatsverksamheten och stora prisökningar höll pris- och lönebalansen intakt även i det första kvartalet”, skriver vd Magnus Ahlqvist i rapporten.

Nordamerika överträffade marknadens förväntningar

Affärssegmentet Nordamerika hade en organisk försäljningstillväxt på 7 procent under första kvartalet 2023 (-2). Infronts konsensus låg på en organisk tillväxt på 6,3 procent för Nordamerika.

Tillväxten kom från affärsenheten Bevakning med stöd från ”framgångsrika prishöjningskampanjer, god kommersiell aktivitet och ett förnyat omfattande bevakningskontrakt, som tidigare kommunicerats,” skriver Securitas i delårsrapporten.

Försäljningen av teknik och säkerhetslösningar i Nordamerika stod för 31 procent (18) av total försäljning i affärssegmentet i det första kvartalet. Den förvärvade verksamheten Stanley Security i Nordamerika bidrog mest till den valutajusterade försäljningen men även en tvåsiffrig valutajusterad försäljningstillväxt inom säkerhetslösningar stöttade, skriver vd.

Rörelsemarginalen för Nordamerika var 7,6 procent (6,4) under kvartalet, driven av Technology inklusive den förvärvade verksamheten Stanley Security. Här låg konsensus på 7,3 procent.

”Transformationsprogrammet i Nordamerika är nu en integrerad del i det dagliga arbetet med god utveckling av rörelsemarginalen som resultat”, skriver Magnus Ahlqvist i rapporten.

Lönsamheten i Europa var lägre än vad analytikerna räknat med

I Europa uppgick försäljningstillväxten till 13 procent (8) i kvartalet, driven av kraftiga prishöjningar inklusive påverkan från höginflationen som råder i Turkiet och flygplatsverksamheten. Här låg konsensus på 8,8 procent.

Rörelsemarginalen var 5,1 procent (5,0), mot väntade 5,4 procent. Marginalen fick stöd av Stanley Security och av aktiv hantering av kontraktsportföljen men dämpades av uppstartskostnader för ett kontrakt inom flygplatsverksamheten, ökade kostnader hänförliga till arbetskraftsbrist såsom kostnader för underleverantörer samt negativ hävstångseffekt avseende fasta kostnader.

I Europa fortsätter Securitas att genomföra transformationsprogram om än något försenat, som tidigare kommunicerats, då bolaget anpassar programmet med integrationen av Stanley Security.

Vad gäller åtgärdsprogrammet i Ibero-Amerika fortsätter det enligt plan, skriver bolaget.

Strategen om börsen: Ta rygg på ekonomins ”starkast lysande stjärna”

I mars sjönk inflationstalen tillbaka efter de skyhöga utfallen månaden innan. Inflationen enligt KPIF, som rensar bort ändrade räntesatser på hushållens bolån, föll till 8 procent på årsbasis jämfört med 9,4 procent i februari.

DNB:s makrostrateg Thomas Jellvik bedömer att februarisiffrorna utgjorde inflationstoppen, men det betyder inte att faran är över.

– Den stora frågan är hur snabbt inflationen faller tillbaka, det kommer att styra Riksbankens agerande framöver. Även om det mesta talar för en fallande inflation, som lägre råvaru- och elpriser, kan den ändå visa sig bli svår att få ned, vilket oroar Riksbanken, säger han.

Den svenska centralbanken skruvade så sent som förra veckan upp styrräntan med en halv procentenhet – 50 punkter – till 3,5 procent. Riksbanken flaggade även för ytterligare en höjning på 25 punkter, antingen i juni eller september.

– Jag tror att det är mest troligt att höjningen sker i september, och att det blir den sista, säger Thomas Jellvik. Det skulle innebära en räntetopp på 3,75 procent.

– Det är också inprisat på marknaden. Om man ska avstå från den här planerade höjningen skulle inflationstalen behöva falla tillbaka väsentligt, eller så har något allvarligt inträffat i ekonomin, sannolikt inom fastighetssektorn, fortsätter han.

Strategen beskriver tillståndet i den svenska ekonomin som ”tudelat” och tillägger att marknadsutvecklingen påminner om 1990-talet.

– Men inte de värsta krisåren i början av årtiondet utan snarare när krisen hade stabiliserats. Likt under den perioden har vi en svag krona och stark export, vilket gör industrin till den starkast lysande stjärnan. På motsatt sida har vi konsumenterna och byggbranschen, som de senaste åren drivits av en exceptionell skuldsättningsvåg, säger han.

Thomas Jellvik säger vidare att han skulle bli förvånad om det svenska bostadsbygget inte genomlider ett liknande fall som under 1990-talet. Mellan 1991 och 1995 rasade bostadsbyggandet från 65 000 bostäder per år till 11 000, enligt siffror från det norska bygg- och anläggningsbolaget Veidekke.

Hushållen kommer i sin tur att dra åt svångremmen och gå in i en ”konsolideringsperiod”, precis som de amerikanska hushållen efter finanskrisen, enligt strategen.

– Man kommer att minska sin konsumtion och öka amorteringarna för att få ned skuldsättningen, säger Thomas Jellvik.

Enligt strategen riskerar den här besvärliga perioden riskerar att bli långdragen om staten inte kliver in med finanspolitiska stimulanser för att stötta hushållen och bostadsbyggandet. Däremot finns det inget som tyder på att den nuvarande regeringen planerar några sådana åtgärder, konstaterar han.

– Därför kommer den svenska ekonomin sannolikt att gå trögt framöver, men finanspolitiken kan bli räddningen. Det finns förutsättningar att stimulera ekonomin eftersom vi har en egen valuta, bytesbalansöverskott samt – även om det inte är nödvändigt – en väldigt låg statsskuld, säger han.

När det gäller börsen tror han att utvecklingen helt kommer att styras av centralbankernas penningpolitiska beslut. Samtidigt har rapportperioden inte bjudit på några överraskningar hittills, enligt Thomas Jellvik.

– Den återspeglar utvecklingen vi hade under 1990-talet, som jag var inne på tidigare. Industrin går starkt medan fastighetssidan och konsumentbolagen har det betydligt tuffare, säger strategen.

Även om industribolagen värderas tämligen högt för närvarande ser Thomas Jellvik dem som fortsatt bra placeringar för långsiktiga investerare.

– Orderböckerna är fulla och de är mycket kapitaleffektiva. Sedan kan industribolagen underprestera när centralbankerna väl börjar mjuka upp penningpolitiken, men de har en fundamental förmåga att växa in i sin värdering på sikt, säger han, och tillägger:

– Jag ser själv industribolagen som allra mest intressanta.

Mer riskvilliga aktiesparare kan enligt strategen börja snegla mot de hårt straffade fastighets-och konsumentbolagen på börsen.

– I ett kortsiktigt perspektiv kan de allra mest nedpressade, mest skuldsatta och räntekänsliga aktierna stå inför ett uppställ. Det hänger dock på att centralbankerna svänger och frångår den hårdföra penningpolitiken, säger Thomas Jellvik.