Tillväxtförutsättningarna för mobilnätverk är samtidigt bleka för kommande år och eventuellt är festen över för den här investeringscykeln, enligt tidningen.

”Det andra kvartalet blir en rysare för mobilnätverksdelen, men för de mer långsiktiga finns det en betydande avkastningspotential i Nokia. Och om det blir en mer turbulent börs talar den låga finansiella risken för att Nokia ska klara sig bättre än mycket annat”, skriver Dagens Industri som konstaterar att Nokia-aktien har halverats sedan förvärvet av Alcatel Lucent presenterades våren 2015.

Federal Deposit Insurance Corporation, FDIC, och lokala myndigheter i Kalifornien agerade gemensamt och sålde 93,5 miljarder dollar i insättningar och de flesta tillgångar till JP Morgan. JP Morgan betalar FDIC 10,6 miljarder dollar som en del av uppgörelsen.

Det är den största bankkollapsen sedan Washington Mutual 2008.

Finansdepartementet uppgav att det var bra att insättningarna skyddats och att kostnaderna för FDIC:s fond för insättningsgaranti skulle begränsas genom uppgörelsen.

”Banksystemet förblir stabilt och motståndskraftigt, och amerikaner bör känna sig säkra på att insättningarna är skyddade”, skrev de.

Efter att Silicon Valley Bank kollapsade har många mellanstora banker sitt utflöden, problem som blev akuta för First Republic för en vecka sedan då de avslöjade att uttagen uppgick till mer än 100 miljarder dollar. Det var den 14:e största banken sett till utlåning i slutet av 2022.

På onsdagskvällen, klockan 20.00 svensk tid, lämnar USA:s centralbank Federal Reserve, Fed, ett nytt räntebesked. Vid det senaste sammanträdet i mars skruvades styrräntan upp 25 punkter – en kvarts procentenhet – till intervallet 4,75-5 procent. Fed har gjort nio räntehöjningar sedan mars 2022. 

I slutet av förra veckan prisade obligationsmarknaden in en 86-procentig sannolikhet för att centralbanken drar till med en tredje raka höjning på 25 punkter, enligt CME Fed Watch Tool. Styrräntan i USA skulle då hamna på mellan 5 till 5,25 procent. 

Det motsvarar i sin tur Feds nuvarande prognos för räntetoppen, vilket gör att höjningen i maj kan bli centralbankens sista för den här gången. 

Som vanligt kommer marknaden att hårdbevaka Fedchefen Jerome Powells efterföljande presskonferens och lyssna noga efter ledtrådar kring penningpolitiken framåt. 

Exempelvis har centralbankschefen tidigare sagt att det inte är aktuellt med räntesänkningar redan i år, något som avviker från förväntansbilden på marknaden.

Obligationshandlarna prisar in en nära 66-procentig sannolikhet för att Fed sänker styrräntan till 4,5-4,75 procent framåt slutet av 2023, rapporterar affärstidningen Forbes. 

ECB väntas dra ned på höjningstakten

Dagen efter Fed-beskedet går turen över till euroländernas centralbank ECB som i slutet av mars höjde styrräntan med 50 punkter – en halv procentenhet – till 3,5 procent. Även vid de två föregående mötena skruvade centralbanken upp räntan med 50 punkter. 

Nu väntas dock ECB dra ned på höjningstakten. Analytikerna tror att styrräntan justeras upp med 25 punkter till 3,75 procent, enligt Bloombergs sammanställning. 

Men osäkerheten är påtaglig, enligt Paul Diggle, chefsekonom på investmentbolaget Abrdn. Han bedömer att en större höjning på 50 punkter fortfarande ligger på bordet och hänvisar bland annat till hökaktiga uttalanden från några av centralbankens ledamöter, rapporterar Nyhetsbyrån Direkt som tagit del av analysen.

Inflationsutfallet för april inom euroområdet fäller sannolikt avgörandet, enligt Paul Diggle. Siffran publiceras under tisdagsmorgonen, baserat på Bloombergs prognossammanställning väntas inflationen uppgå till 7 procent på årsbasis, en tiondels procentenhet högre än i mars. 

Huvudscenariot är fortsatt att ECB höjer styrräntan med 25 punkter, men ett högre inflationsutfall än väntat skulle kunna innebär att höjningstakten skruvas upp, fortsätter chefsekonomen i analysen. 

”Vi tror därefter på minst en till höjning vid junimötet, innan en paus och en eventuell sänkningscykel under 2024”, skriver Paul Diggle. 

Analytiker hade räknat med en uppgång om 0,3 procent under månaden och 4,5 procents ökning mot samma månad året före. I februari uppmättes kärninflationstakten till 4,7 procent.

Inflationstakten enligt PCE-deflatorn var 4,2 procent i februari. Månaden före uppgick denna inflationstakt till 5,1 procent.

De privata inkomsterna ökade med 0,3 procent i mars, jämfört med föregående månad. Samtidigt var privatkonsumtionen oförändrad.

Analytiker hade räknat med att inkomsterna skulle ha ökat 0,2 procent och att konsumtionen skulle ha minskat 0,1 procent under månaden, enligt Trading Economics konsensusprognos.

I februari steg inkomsterna med oreviderade 0,3 procent medan privatkonsumtionen ökade med reviderade 0,1 procent (+0,2).

Listan baseras på till Finansinspektionen inrapporterade korta positioner på 0,1 procent av kapitalet eller mer.

Tabell: Parenteserna i listan avser blankningsprocenten i fredags förra veckan.

1. SBB 19,4% (18,6)
2. Intrum 14,0% (13,2)
3. Mips 12,2% (12,1)
4. Orrön 11,9% (11,7)
5. Elekta 11,2% (11,7)
5. Sinch 11,2% (10,0)
7. JM 10,7% (9,5)
8. Electrolux 10,5% (10,3)
9. Hexatronic 10,3% (8,7)
10. Avanza 9,6% (9,1)
11. Truecaller 9,0% (9,1)
12. BHG 8,9% (8,9)
13. Scandic Hotels 8,7% (8,4)
14. Thule 8,5% (8,9)
15. Husqvarna 6,8% (6,8)

Lagren av naturgas har fyllts i en större omfattning än väntat det senaste halvåret, med en större buffert. Lagren är dock inte exceptionellt välfyllda sett ur ett tioårsperspektiv.

Ökad nettoimport har i större utsträckning än väntat stannat i landet, vilket bidragit till större lager. Nya terminaler för flytande naturgas (LNG) har samtidigt inte behövt utnyttjas till sin fulla kapacitet.

Mer oroande är att lägre priser har gjort att nedgången i konsumtionen har avtagit. Justerat för temperaturförändringar sjönk gasförbrukningen från oktober till december med 16 procent i årstakt, men sedan början av mars är nedgången bara runt 8 procent. Förra veckan noterades till och med en ökning.

Nedstängningen av de sista kärnkraftverken har hittills kunnat kompenseras med förnybar energi, men detta väntas inte kunna klaras på längre sikt. Mer och mer el kommer troligen att behöva generas från kol och gas.

Minskade besparingsåtgärder och ökad användning av gas för elproduktion är därmed varningssignaler inför nästa vinter. Även om det finns kapacitet i LNG-terminalerna så är det oklart hur mycket som kommer att vara tillgängligt på de globala marknaderna, delvis på grund av Kinas återhämtning.

”Det kan mycket väl bli så att gas återigen blir en bristvara och att priserna därför kommer att stiga betydligt”, skriver de.

Den största osäkerhetsfaktorn är vädret. Vintern 2022/2023 var relativt mild med temperaturen 1 grad över tioårssnittet, och gapet mellan detta och en mycket kall vinter som 2010 är än större. Utan ytterligare besparingar kan en sådan vinter bli besvärlig, skriver Commerzbank.

Efter fredagens rapportskörd har alla utom ett bolag inom Stockholmsbörsens storbolagsindex, OMXS30, presenterat kvartalssiffror. Nu återstår endast Nibe, som planerar att öppna böckerna den 16 maj.

Privata Affärer har tittat närmare på rapporterna från de rörelsedrivande storbolagen, det vill säga exklusive investmentbolagen Investor och Kinnevik.

Genomgången visar att rörelsevinsterna under första kvartalet överträffade analytikernas prognoser med drygt 7 procent i genomsnitt (se tabell längre ned). Siffran bortser från H&M och Electrolux som hade negativa resultatförväntningar.

Inga större avtryck i kurserna

De överraskande höga vinster har däremot inte gjort något större avtryck i aktiekurserna. I genomsnitt har aktierna lyft blygsamma 0,9 procent på rapportdagen, men det finns samtidigt stora toppar och djupa dalar i kursunderlaget. 

Att storbolagens aktieägare fått dåligt betalt, trots starka kvartalsresultat, beror med största sannolikhet på börsens tjurrusning inför rapportperioden, enligt Martin Björsell, aktieanalytiker på Nordeas private banking-avdelning. Stockholmsbörsen är upp nära 10 procent sedan årsskiftet.

– Även om analytikerna justerat upp sina prognoser under den här perioden har marknaden sprungit förbi det. En hel del var redan inprisat, säger han, och fortsätter:

– Om marknaden inte gått före hade vi nog sett bättre reaktioner på de här starka rapporterna.

Osäker konjunktur håller tillbaka riskviljan

Samtidigt har många bolag haft medvind under kvartalet och det svala mottagandet av rapporterna kan vara ett uttryck för marknadens tvivel kring hur länge den består, enligt Martin Björsell. Han syftar bland på ränteutvecklingen, som göder bankerna, och ett minskat leveransstrul som underlättat för verkstadsbolagen att leverera på kundernas beställningar.

Dessutom håller förmodligen de osäkra konjunkturutsikterna tillbaka riskviljan på marknaden, fortsätter Nordeas analytiker. 

Lyfter fram två kvalitetsbolag

Bland raden av imponerande resultat i verkstadssektorn utmärker sig lastbilsjätten AB Volvo. Bolaget lämnade tidigare i april en omvänd vinstvarning för årets första kvartal eftersom rörelseresultatet var drygt 50 procent högre än förväntansbilden på marknaden. Aktien belönades med ett kurslyft på drygt 7 procent dagen efter.

Även orderingången överträffade analytikernas förväntningar. Detsamma gällde Atlas Copco, som handlades upp hela 14 procent på sina kvartalssiffror under torsdagen.

Det är också två aktier som Martin Björsell tycker är köpvärda även efter rapportrusningen.

– Atlas Copco och Volvo visade vilka kvalitetsbolag de är och att marknaden underskattat dem, säger han och poängterar sedan att det handlar om ”två helt olika djur”.

– Volvo har enligt mig en alldeles för låg värdering, inte minst med tanke på att marginalen verkar bottna på en betydligt högre nivå än den gjort historiskt. Jag tycker att aktien fortfarande är undervärderad efter kursuppgången, fortsätter Martin Björsell.

Atlas Copco gav samtidigt ett styrkebesked och studsade tillbaka på rätt köl efter det svagare fjärde kvartalet, enligt Nordeas analytiker.

– Bolaget visade att det som hände under förra kvartalet var mer av engångskaraktär. Sedan är Atlas Copco likt Volvo ett cykliskt bolag och det kommer så småningom att märkas, men den här väntade lågkonjunkturen ser inte ut att göra avtryck redan under andra kvartalet, säger han.

Tveksam till kullagerjätten

På frågan om han undviker något av storbolagen efter rapporterna svarar Martin Björsell att han ställer sig tveksam till kullagertillverkaren SKF. 

– Vi räknar med att en svagare konjunktur kommer att börja synas i siffrorna, säger han. 

Ingen given köpsignal

Framöver räknar Martin Björsell med att vinstprognoserna justeras upp överlag. När röken lagt sig efter rapportsäsongen kommer börsen att se ”mindre dyr ut” till följd av de måttliga kursrörelserna, enligt Nordeas analytiker.

Han betonar dock att det inte är någon given köpsignal.

– Vi har en försiktig inställning till marknaden eftersom vi ser en risk för en lågkonjunktur och fallande vinster. Att börsens värdering sjunker är ett steg mot att ta höjd för det, och jag tror att vi kan gå in i en period som inte blir lika stark som inledningen på året, även om det varit slagit, säger Martin Björsell, och tillägger:

– Vi går in i en säsongsmässigt svagare period och fokus lär återigen flyttas till den makroekonomiska utvecklingen.

Tabell: Storbolagens rörelseresultat under fjärde kvartalet i förhållande till analytikernas förväntningar och kursreaktion på rapportdagen. Källa: Bolagen, Infront

* AB Volvo lämnade en omvänd vinstvarning med preliminära kvartalssiffror efter börsstängningen den 11 april och kursreaktion avser efterföljande handelsdag. Den fullständiga rapporten släpptes den 20 april.

** ABB, Autoliv och Astra Zeneca redovisar i amerikanska dollar. Nordea, Evolution och Hexagon i euro. Beloppen har omräknats till kronor enligt växelkursen den 28 april.

*** SBB avser förvaltningsresultat.

Fotnot: För bolagen som rapporterade på fredagen den 28 april inhämtades kurser klockan 12 samma dag.