Efter turbulensen i mars då flera banker hamnade på obestånd följde en återhämtning på både aktie- och räntemarknaden. Men även om bankoron stabiliserats har den inte försvunnit helt, understryker Nordeas strateger i bankens färska markandssyn, vilken uppdateras månadsvis. 

”Det finns fortfarande tecken på stress, inte minst med fokus på kapitalutflöden från bankerna, men en större systematisk kris verkar i nuläget osannolik”, står det att läsa i rapporten. 

Vidare uppmärksammar de att analytikerna fortsatt att sänka sina vinstprognoser i april medan börserna planat ut och handlats mer sidledes.

”Den negativa revideringen av de globala vinstestimaten höll i sig under april och den förväntade vinsttillväxten för 2023 är nu marginellt negativ”, skriver Nordeas strateger, och tillägger:

”Rapportperioden är inte avslutad och det är i skrivande stund för tidigt att avgöra hur bolagen ser på utsikterna.”

När det gäller den ekonomiska utvecklingen spretar utsikterna globalt. Bland annat väntas aktiviten i USA bromsa in efter att ha stått emot överraskande väl under årets inledning. 

”Utvecklingen ser som starkast ut i Europa och Kina men i USA talar det mesta för ett dämpat investeringsklimat där ledande indikatorer pekar i riktningen mot en kommande inbromsning, där stramare kreditvillkor förväntas väga på utvecklingen med lägre tillväxt som följd”, skriver bankens experter.

De poängterar att osäkerheten är stor och det går ännu inte att avgöra hur kraftig inbromsningen under andra halvåret 2023 slutligen blir. 

”På den positiva sidan har räntehöjningarna och inbromsningen i USA redan lett till att arbetsmarknaden inte ser lika ansträngd som tidigare”, fortsätter Nordeas strateger i rapporten och konstaterar att utvecklingen ”bör minska trycket på Fed”. 

Därmed finns det ”goda anledningar att tro att Fed snart kommer göra en paus i räntehöjningarna”, enligt bankens strateger. 

Sammantaget gör osäkerheten på marknaden att Nordea behåller rekommendation om en neutral allokering mellan aktier och obligationer. Däremot väljer banken att justera den regionala fördelningen i aktiebenet där tillväxtmarknader överviktas på bekostad av amerikanska aktier. 

”Tillväxtmarknader handlas till en rabatt och ska så göra, men ett framåtblickande P/E-tal på 12 för 2023 ser vi som en attraktiv nivå. Samtidigt har utsikterna för USA försämrats och här är värderingen mer ansträngd med ett motsvarande P/E-tal på 18”, lyder motiveringen från Nordeas strateger. 

”Jag kommer naturligtvis att ha en dialog med banker. Det tycker jag är rimligt i ett sådant här läge”, sade hon.

”Jag ser också att det finns mer att göra när det gäller byta bank för de som har lån. Det handlar både om att bankerna ska ta ansvar men också underlätta för kunder att byta bank”, fortsatte hon.

Att banker och andra företag går med vinst är i sig inte ett problem. Men det kan bli problem beroende på hur vinsterna ser ut och vad bankerna gör mot sina kunder, om man inte underlättar för kunderna i ett svårt ekonomiskt läge, sade hon.

Finansministern för regelbunden dialog med flera banker och återkommer till om hon ska kalla till sig dem, som hon gjorde med företrädare för livsmedelsbranschen.

”Jag tror vi kommer att träffas”, sade hon.

Driftöverskottet blev 1.206 miljoner kronor mot väntade 1.105 miljoner kronor och förvaltningsresultatet uppgick till 187 miljoner jämfört med förhandstipset på 610 miljoner kronor.

I förvaltningsresultatet ingår jämförelsestörande poster om -146 miljoner kronor (-16).

Värdeförändringar på förvaltningsfastigheter landade på -2.332 miljoner kronor, jämfört med 2.362 miljoner kronor i jämförelsekvartalet.

Värdeförändringar avseende finansiella instrument uppgick till -1.199 miljoner kronor (-341).

Resultat från intresseföretag/JV ingår med -369 miljoner kronor (434). En nedskrivning om -160 miljoner kronor har gjorts av andelarna i JM.

Efter skatt blev resultatet -3.898 miljoner kronor (2.939).

Spår ökat driftnetto

SBB bedömer att driftnettot under 2023 kommer att fortsätta utvecklas starkt då hyresökningen från bostäderna, efter avslutad årlig förhandling, slår igenom från det andra kvartalet och framåt.

Det skriver vd Ilija Batljan i rapporten för det första kvartalet.

”Till detta tillkommer under året färdigställda projekt med ett ökat driftnetto om ytterligare cirka 200 miljoner kronor. Sammantaget förväntas ökningen av driftnettot landa på 800-900 miljoner kronor”, skriver han.

Första kvartalet landade SBB:s driftnetto på 1.206 miljoner kronor, motsvarande en driftnettoökning i jämförbart bestånd på 13,4 procent.

Electrolux rörelseresultat blev -256 miljoner kronor för det första kvartalet 2023. Rörelsemarginalen uppgick till -0,8 procent.

Analytikerna hade räknat med ett rörelseresultat på -663 miljoner kronor och en rörelsemarginal på -2,2 procent, enligt Infronts sammanställning av elva analytikers estimat.

I rörelseresultatet ingick engångsposter om -561 miljoner kronor (656). Analytikerna hade väntat -550 miljoner kronor.

Justerat för engångsposterna blev det rörelseresultatet 305 miljoner kronor mot väntade -113 miljoner kronor. Motsvarande marginal var 0,9 procent.

Försäljningen var 32.734 miljoner kronor. Här låg förväntningen på 29.821 miljoner kronor.

Upprepar helårsprognoser

Electrolux räknar fortsatt med att efterfrågan på vitvaror under 2023 kommer att vara negativ i alla geografiska regioner, förutom i Asien/Stillahavsområdet, Mellanöstern och Afrika där den väntas vara oförändrad jämfört med 2022.

Det skriver bolaget i sin delårsrapport.

Samtliga utsikter för affärsverksamheten och marknaden för helåret 2023 som lämnades i rapporten för fjärde kvartalet är oförändrade.

Det Electrolux kallar ”externa faktorer” väntas fortsatt vara negativa för 2023. Bolaget upprepar också beträffande volym/mix-effekten att den kommer att vara negativ för helåret 2023.

Investeringarna under 2023 väntas fortsatt uppgå till 6-7 miljarder kronor.

Electrolux upprepar vidare att programmet för kostnadsbesparingar och omställning väntas ge en positiv resultateffekt på 4-5 miljarder kronor för 2023.

Analytikerna hade räknat med ett rörelseresultat på -663 miljoner kronor och en rörelsemarginal på -2,2 procent, enligt Infronts sammanställning av elva analytikers estimat.

I rörelseresultatet ingick engångsposter om -561 miljoner kronor (656). Analytikerna hade väntat -550 miljoner kronor.

Justerat för engångsposterna blev det rörelseresultatet 305 miljoner kronor mot väntade -113 miljoner kronor. Motsvarande marginal var 0,9 procent.

Försäljningen var 32.734 miljoner kronor. Här låg förväntningen på 29.821 miljoner kronor.

Tidigare utsikter för 2023 ligger fast

Vitvarutillverkaren Electrolux räknar fortsatt med att efterfrågan på vitvaror under 2023 kommer att vara negativ i alla geografiska regioner, förutom i Asien/Stillahavsområdet, Mellanöstern och Afrika där den väntas vara oförändrad jämfört med 2022. Det skriver bolaget i sin delårsrapport.

Samtliga utsikter för affärsverksamheten och marknaden för helåret 2023 som lämnades i rapporten för fjärde kvartalet är oförändrade.

Det Electrolux kallar ”externa faktorer” väntas fortsatt vara negativa för 2023. Bolaget upprepar också beträffande volym/mix-effekten att den kommer att vara negativ för helåret 2023.

Investeringarna under 2023 väntas fortsatt uppgå till 6-7 miljarder kronor.

Electrolux upprepar vidare att programmet för kostnadsbesparingar och omställning väntas ge en positiv resultateffekt på 4-5 miljarder kronor för 2023

Analytiker hade i snitt räknat med 360 miljoner euro, enligt Infronts sammanställning av 15 analytikers prognoser inför rapporten.

Nettoomsättningen uppgick till 1.285 miljoner euro. Analytikernas förväntningar var 1.265 miljoner.

Analytikerna hade i genomsnitt räknat med ett ebitda-resultat på 1.718 miljoner kronor, enligt Infronts sammanställning av åtta analytikers prognoser inför rapporten.

Ebitda-marginalen uppgick till 42,7 procent. Väntat var 34,4 procent.

Försäljningen uppgick till 4.813 miljoner kronor. Här låg Infronts konsensusprognos på 4.999 miljoner kronor.

SCA:s resultat under det första kvartalet påverkades positivt av högre leveransvolymer och tillväxt inom förnybar energi. Det framgår av bolagets delårsrapport.

”SCA:s höga självförsörjningsgrad inom ved, energi och logistik bidrog till stabilitet och god kostnadskontroll medan lägre försäljningspriser på containerboard och massa påverkade resultatet negativt jämfört med föregående kvartal”, skriver SCA.

Lägre efterfrågan på sågade trävaror 

Efterfrågan på sågade trävaror var fortsatt svag inom alla kundsegment och inom de flesta geografier under det första kvartalet. Försäljningspriserna var stabila i jämförelse med föregående kvartal. En förbättrad produktmix stärkte dock resultatet.

Inom segment Massa uppges efterfrågan ha varit fortsatt svag, vilket resulterade i lägre försäljningspriser i jämförelse med föregående kvartal.

”Detta har till del motverkats av positiva mixeffekter med en hög andel försäljning till SCA:s kärnmarknader. Den nya CTMP-anläggningen på Ortvikens industriplats i Sundsvall, som startades under föregående kvartal, bidrog till högre leveransvolymer”, skriver bolaget.

Efterfrågan på kraftliner har fortsatt att minska under kvartalet till följd av lägre efterfrågan på förpackningsmaterial.

Under fjärde kvartalet förra året startades den nya pappersmaskinen i Obbola, vilket var ett kvartal före tidplan.

”Upprampningen av pappersmaskinen fortlöper enligt plan, men orsakar momentant och planenligt högre driftskostnader jämfört med tidigare kvartal”, skriver SCA.

Säsongsmässigt hög efterfrågan inom förnybar energi bidrog till stigande priser och bindkraftsparken i Markbygden som tillträddes under början av året har under det första kvartalet bidragit positivt till resultatutvecklingen.