Alfa Laval redovisar ett justerat ebita-resultat om 2.387 miljoner kronor för det första kvartalet 2023.

Ett genomsnitt av 15 analytikerprognoser, som Infront sammanställt inför rapporten, var ett justerat ebita-resultat på 2.105 miljoner kronor.

Den justerade ebita-marginalen blev 16,9 procent, jämfört med ett prognossnitt på 15,5 procent.

Försäljningen uppgick till 14.111 miljoner kronor, jämfört med analytikersnittet på 13.591 miljoner kronor.

Alfa Lavals orderingång uppgick till 18.385 miljoner kronor i det första kvartalet, en organisk ökning med 25 procent från motsvarande kvartal året före.

Orderingången var 19 procent högre än analytikernas genomsnittliga förväntan om 15.408 miljoner kronor, enligt en estimatsammanställning gjord av Infront.

Spår lägre efterfrågan andra kvartalet

Alfa Laval förväntar sig att efterfrågan under det andra kvartalet 2023 kommer att bli lägre än i det första kvartalet 2023.

”Marknadsförhållandena förväntas förbli positiva, även om efterfrågan förväntas bli sekventiellt lägre under nästa kvartal”, skriver Alfa Laval i rapporten.

I förra delårsrapporten spådde Alfa Laval att efterfrågan i det första kvartalet väntades bli ungefär som i det fjärde kvartalet 2022.

”Koncernen kommer följa den globala makroekonomiska utvecklingen, men marknadsförhållandena förväntas förbli positiva, även om efterfrågan förväntas bli sekventiellt lägre under nästa kvartal”, uppger Alfa Lavals vd Tom Erixon i tisdagens delårsrapport.

Svenskarna är i full gång med att planera för sommarens semester, enligt SEB:s chefsstrateg Johan Javeus som analyserat hur kronans köpkraft förändrats i olika länder och populära resmål det senaste året.

”Trots sämre tider med hög inflation och stora räntehöjningar verkar svenskarnas intresse för utlandsresor ändå vara på topp och de stora researrangörerna rapporterar om ett starkt bokningsläge”, skriver han i analysen, och fortsätter:

”Att det har blivit dyrare att resa är nog de flesta smärtsamt medvetna om men hur dyrt det har blivit skiljer sig naturligtvis åt beroende på var man har tänkt att åka.”

Det är framför allt två saker som gjort att utlandsresan blivit dyrare för alla svenskar, enligt chefsstrategen. Dels har inflationen pressat upp priserna i många länder, dels har den svenska kronan försvagats på valutamarknaden.

”När man ska uppskatta om ett resmål blivit dyrare eller billigare måste man ta hänsyn till båda dessa faktorer. Om kronan till exempel har stärkts mot ett lands valuta men priserna i det landet har ökat mer än kronan stärkts har vår köpkraft ändå minskat”, skriver Johan Javeus.

Totalt har chefsstrategen sammanställt hur svenskarnas köpkraft förändrats i 36 länder sedan den 1 juli förra året (se tabell längre ned). Ungern är landet där svenskarna förlorat mest köpkraft under perioden, hela 31 procent.

De lokala priserna har ökat väsentligt samtidigt som den ungerska valutan blivit dyrare, förklarar Johan Javeus.

”Billigast jämfört med förra året har det blivit att åka till Egypten. Skälet till det är att landets valuta helt kollapsade i höstas”, fortsätter han.

I endast sju länder räcker den svenska kronan längre än den gjorde förra sommaren, framgår det vidare i analysen. Samtidigt påpekar Johan Javeus att slutnotan för en så kallad ”hemester” i Sverige också ökat på grund av den höga inflationen.

”Tar man hänsyn till det har kronans köpkraft faktiskt utvecklats bättre än här hemma på hälften av resmålen”, skriver han.

Den som planerar att resa inom Europa får vara beredd på att kronan tappat 5 procent mot euron jämfört med sommaren 2022. I ett annat populärt resmål, USA, har svenskarnas köpkraft däremot inte minskat i samma omfattning.

”USA är fortfarande dyrt för oss svenskar men det har i alla fall inte blivit så mycket värre sedan i fjol”, skriver Johan Javeus.

Källa: SEB

Nettoomsättningen steg med 50 procent till 7.378 miljoner kronor (4.903). Den organiska tillväxten var 14,5 procent (15,8). Förvärvseffekter lyfte omsättningen med 30,2 procent och valutaeffekter drog upp den med 5,8 procent.

Konsensus från Pinpoint Estimates*, med 15 bidragsgivare, låg på ett ebit-resultat på 496 miljoner kronor och en omsättning på 6.483 miljoner kronor.

Ebita-resultatet steg till 702 miljoner kronor (407), med en ebita-marginal på 9,5 procent (8,3).

Första kvartalet belastades med engångskostnader som hänför sig till den tillfälliga finansieringen avseende förvärvet av den nordamerikanska verksamheten Heritage Distribution om 138 miljoner kronor, vilket redovisas i finansnettot.

Nettoresultatet landade på 355 miljoner kronor (273).

Resultatet per aktie steg till 0:82 kronor (0:65). Justerat för jämförelsestörande poster i finansnettot var resultatet per aktie 1:08 kronor (0:65).

”Detta är Beijer Refs bästa första kvartal någonsin, exklusive jämförelsestörande poster, både i absoluta tal samt marginal, baserat på nuvarande struktur”, skriver bolaget i rapporten.

* Pinpoint är en öppen plattform där alla typer av investerare kan bidra med sina egna estimat som sedan sammanställs till ett konsensus. Bidragsgivare kan välja att vara anonyma.

Det amerikanska musikstreamingbolaget redovisar ett nettoresultat på -225 miljoner euro för det första kvartalet 2023.

Analytikernas förväntningar var ett nettoresultat på -173 miljoner euro, enligt en snittprognos från S&P Global Market Intelligence.

Per aktie var resultatet -1:16 euro mot förväntade -0:86.

Intäkterna var 3,0 miljarder euro. Väntat var 3,1 miljarder euro.

Spår ökade intäkter

Spotify spår intäkter på 3,2 miljarder euro för det andra kvartalet 2023.

Förväntningarna låg inför rapporten på 3,3 miljarder euro, enligt S&P Global Market Intelligence.

Antalet premiumabonnenter spås öka med 7 miljoner till 217 miljoner stycken från 210 miljoner under det första kvartalet.

Kort efter rapportsläppet handlades aktien ned med runt 6 procent i den amerikanska förhandeln.

Under måndagen genomförde SEB en ny enkätundersökning bland handlarna på ränte- och valutamarknaden vad gäller deras förväntningar på Riksbanken inför onsdagens räntebesked. 

En stor majoritet, 89 procent, tror fortsatt att styrräntan höjs med en halv procentenhet – eller 50 punkter – till 3,5 procent. Den resterande andelen bedömer att Riksbanken nöjer sig med en kvarts procentenhet, det vill säga 25 punkter.

Fler än hälften av handlarna som deltog i undersökningen förväntar sig att styrräntan skruvas upp med ytterligare 25 punkter i juni till 3,75 procent. Omkring 30 procent tror att styrräntan lämnas oförändrad efter den väntade höjningen på onsdagen. 

I samband med onsdagens räntebesked kommer Riksbanken att uppdatera sin räntebana, centralbankens egna prognos över räntenivån framåt. 

Enligt handlarnas medianprognos över räntebanan väntas Riksbanken ha sänkt styrräntan till 3 procent vid utgången av 2024. Hela 85 procent av deltagarna i undersökningen räknar med en eller flera räntesänkningar under nästa år, enligt SEB. 

Vidare uppmärksammar banken att handlarna ser utrymme för stora ränterörelser om Riksbanken beslut avviker från marknadens förväntningar.

Om centralbanken överraskar med en mindre höjning på onsdagen och räntebanan signalerar en lägre räntetopp än väntat bedömer handlarna att den svenska tvåårsräntan kan falla 9 punkter och tioårsräntan med 5 punkter. 

Slår Riksbanken däremot till med en höjning med 75 punkter på onsdagen och skruvar upp räntebanan mer än vad marknaden räknar med kan tvåårsräntan stiga 16 punkter och tioårsräntan 8 punkter, enligt valuta- och obligationshandlarna. 

Hittils har rapportperioden på det stora hela ”levt upp till förväntningarna och mer därtill”, skriver Carnegie Private Bankings aktiechef Karl Hedberg i en marknadskommentar inför tisdagens sifferflod. Han poängterar dock att det varit stora skillnader mellan enskilda sektorer och bolag. Bland annat lyfts Ericsson och Autoliv fram som ett par besvikelser. 

”Än så länge har rapporterna inte fått börsen att ta nästa kliv uppåt. Det talar för att investerarna är osäkra om vad som väntar de kommande kvartalen. En stor del av rapportperioden återstår dock, denna vecka med bland annat storbankerna och flera tunga verkstadsbolag”, skriver Karl Hedberg.

Stockholmsbörsens storbolagsindex, OMX30, har levererat en imponerande avkastning på 10 procent sedan årsskiftet. Det begränsar potentialen för nya uppgångar, enligt aktiechefen som förordar en ökad kassaposition i det kortsiktiga perspektivet.

”Jag har svårt att se ett scenario där rapporterna är så starka att börsen rusar vidare de närmaste månaderna”, skriver han, och fortsätter:

”Kortsiktigt lutar jag istället åt någon form av rekyl. Det kan vara klokt att ha lite likviditet för att kunna köpa in en sådan rekyl i stället för att jaga den starka börsen.”

När det kommer till eventuella sektorsatsningar tycker aktiechefen att det är läge att ”bevaka” konsumentvarubolagen. 

”Hög inflation, stigande räntor och höga elpriser har gjort många konsumentinriktade bolag iskalla på börsen. Men kanske kan ett trendskifte anas. Ett tecken i den riktningen var reaktionen på H&M:s senaste rapport. På bara en månad är aktien upp 24 procent och sedan årsskiftet har aktien stigit med hela 38 procent”, skriver Karl Hedberg. 

Även om sektorbolagens resultat troligen inte slagit i botten ännu brukar aktiemarknaden blicka framåt, något investerare måste beakta, enligt aktiechefen. 

”Jag tror att många av konsumentvarubolagen börjar närma sig en botten eller kanske rent av har bottnat. Att vi sett en del positiva kursreaktioner på nyheter och resultat som inte varit direkt fantastiska är en signal i den riktningen”, skriver han.

”Vår slutsats är att Sandvik inte kommer att göra det i närtid”, skriver Credit Suisse som bland annat hänvisar till Sandvikledningens uttalanden på sistone i frågan och den nuvarande sammansättningen av förvärvs- och avyttringskommittén inom Sandviks styrelse.

Banken anför även att Sandvik historiskt har varit mycket transparenta med sina avknoppningsplaner, samt att Sandvik fortsätter med hög förvärvsaktivitet inom SMM, vilket antyder förväntningar om god avkastning från bolagets sida. Det är mer sannolikt att Sandvik skulle fokusera på portföljoptimering inom SMM innan bolaget överväger någon betydande avknoppning, enligt analysen.

Vidare har SMM historiskt haft mycket bättre avkastning än det numera avknoppade stålbolaget SMT, som numera är noterat under namnet Alleima.

”Svag avkastning var skälet till att SMT knoppades av”, skriver Credit Suisse.

Banken tror att vi är på väg mot en så kallad supercykel inom gruvområdet, något som kommer att driva stark tillväxt inom gruvutrustningsverksamheten Sandvik Mining and Rock (SMR) samt Sandvik Rock Processing Solutions (SRP).

”Vi tror dock att SMM kommer att få svårt att nå sina medelsiktiga tillväxtmål vid botten av konjunkturcykeln givet de strukturella motvindarna inom metallskärarindustrin”, skriver Credit Suisse som har riktkursen 240 kronor på Sandvik-aktien, tillsammans med en neutral rekommendation.

Tidigare på tisdagsmorgonen framkom att RBC Capital Markets höjer riktkursen för Sandvik till just 240 kronor från 230 kronor.

På tisdagsförmiddagen handlades Sandvik ned 2,2 procent på nivån 213 kronor på Stockholmsbörsen.

B-aktien stängde på 214:60 kronor föregående handelsdag.

Morgan Stanley har ”med försiktighet” höjt sina estimat för den europeiska lastbilssektorn för helåret 2023 för att reflektera stark global efterfrågan.

För 2024 sänker däremot investmentbanken sina resultatförväntningar som en följd av cykliska förväntningar och en avmattning i den uppdämda efterfrågan.

Investmentbanken är medveten om risken att göra uppgraderingar så sent i cykeln, men gör bedömningen att nuvarande efterfrågan kommer att hållas uppe för större delen av helåret 2023, enligt marknadsbrevet.

I sektorn upprepar Morgan Stanley rekommendationen övervikt för Daimler Truck och equal-weight för Iveco och Traton.