Den så kallade 60/40-strategin – 60 procent aktier och 40 procent obligationer – betraktades länge som en välbalanserad portföljkonstruktion som kan leverera bra avkastning till lägre risk. Tonläget har dock förändrats de senaste åren när räntorna varit historiskt låga eller till och med negativa i delar av världen.
Skeptikerna har under året fått vatten på sin kvarn när de kraftiga räntehöjningarna lett till att obligationspriserna rasat samtidigt som börserna fallit. Exempelvis är Bloombergs indexbaserade modell av en 60/40-portfölj ned 12 procent i år.
Men efter ränteuppgången ser framtiden betydligt ljusare ut för portföljstrategin, anser ett par amerikanska storbanker. Bland annat har Wells Fargos analytiker Douglas Beath uppgett att 60/40-portföljen går mot en tvåsiffrig avkastning, vilket CNBC rapporterade om i början av augusti.
Erik Penser Banks förvaltningschef Jonas Thulin lockas däremot inte alls av den klassiska portföljkonstruktionen.
– Vad det här året visar mer än något annat är att du kan få ordentligt med stryk i båda benen. Om man tittar på globala aktier och obligationer har de gått ned ungefär lika mycket i år, säger han till Privata Affärer.
Tanken med fördelningen är att den ena delen av portföljen ska kompensera för en svagare utveckling i den andra. Men Jonas Thulin säger att privatsparare som ser över sitt sparande efter årets börsras ska välja mer “taktiska tillgångsslag” än obligationer för att sänka risken i portföljen.
– Det kan handla om korta positioner via “Bear”-produkter som flera svenska aktörer erbjuder. De är mer komplicerade, men portföljen blir bättre, fortsätter han och syftar på produkter som stiger i värde när den underliggande tillgången faller.
Förvaltningschefen lyfter bland annat fram “Bear”-positioner i olika aktieindex för att skydda portföljen från eventuella nedgångar i benet som består av vanliga aktieplaceringar.
– Du får en effektivare förvaltning eftersom den här typen av produkter är börshandlade till skillnad från räntefonder. Om du säljer en räntefond kan det ta upp till fyra dagar innan du får dina pengar och kan köpa något annat, säger Jonas Thulin.
Hur stor andel av portföljen tycker du ska utgöras av den här typen av alternativa investeringar?
– Det finns inte några konkreta svar den frågan det utan det beror på var din smärtgräns ligger någonstans, hur stora nedgångar man tål.
De som förordar en traditionell 60/40-portfölj framåt tror att det värsta kan vara över på obligationsmarknaden efter den branta räntestegringen i år.
Räntefonder kommer visserligen att gynnas när räntorna sjunker, men när det sker får investerare ändå “mer betalt” på aktiemarknaden, enligt Jonas Thulin på Erik Penser Bank.
– En sådan utveckling tror jag nästan blir en klassisk fälla för 60/40-upplägget, det vill säga att man kommer att vilja öka andelen aktier när den här ränterörelsen kommer för att få upp avkastningen, säger förvaltningschefen.
När det gäller aktiedelen av portföljen tillägger han att man inte får glömma bort tillväxtbolag inför hösten.
– Vi tror att inflationen toppat och är på väg ned igen. Det innebär lägre räntor och att tillväxtaktier kommer att gå som ett skållat troll, säger Jonas Thulin och drar paralleller till sommarens börsrally.
– Då gick tillväxtbolag mycket bättre än värdebolag på börsen och skillnaden dem emellan var den största på 22 år.
Sparekonomen Joakim Bornold är även han långt ifrån övertygad om att 60/40-portföljen är den bästa vägen framåt.
– Men det är helt klart så att räntefonder börjar bli lite attraktivt igen, säger han. Joakim Bornold driver numera sparplattformen Levler där hans tidigare arbetsgivare Söderberg & Partners är storägare.
Samtidigt understryker han att sparare som klivit längre ut på riskplankan när räntorna varit låga och är fullinvesterade i aktier borde balansera upp portföljen.
Han föreslår en 70/30-strategi där 70 procent placeras i aktier och resterande 30 procent delas upp mellan sparkonto och fonder som äger europeiska företagsobligationer.
– Sparkontot är en riskfri placering som jag inte tycker är dålig just nu när du kan få en ränta på runt 1 procent, säger Joakim Bornold, och tillägger:
– Anledningen till att jag väljer europeiska företagsobligationer är för att den svenska marknaden är för liten och illikvid. Marknaden kollapsade i princip när det sattes under hård press i början av coronapandemin.