Storytel klättrar 28 procent på torsdagsförmiddagen till drygt 50 kronor och Paretos riktkurs ligger på 135 kronor, med rekommendationen köp. Trots kursrusningen noteras dock aktien nära 70 procent ner sedan årsskiftet.

Förutom en omsättning, ett ebitda-resultat och ett kassaflöde klart över det tredje kvartalet i fjol upprepade Storytel i torsdagsmorgonens delårsrapport sin tillväxtprognos för helåret samtidigt som prognosen för ebitda-marginalen 2022 höjdes.

”En mycket positiv utveckling eftersom den visar en betydande förbättring av lönsamhet och kassaflödesgenerering, som kommer att vara de viktigaste beståndsdelarna för att återställa den kollapsade värderingen”, skriver Pareto.

Handelsbankens så kallade ”Fokuslistan” innehåller bankens favoritaktier i olika sektorer.

På torsdagen meddelar Handelsbanken att man stuvar om i portföljen (se tabell längre ned). Inom kategorin fastigheter ersätter Platzer  sektorkollegan Stendörren. Samtidigt får Arjo lämnar plats åt Getinge i hälsovårdsbranschen.

”Getinge ser ut att kunna vara på väg mot en trendvändning efter en lång tid av svag kursutveckling”, skriver Handelsbanken om medicinteknikbolaget. 

Bankens analytiker upplever att oron kring utvecklingen i Kina, leveransstrulet och sjukvårdens utmaningar reflekteras i bolagets aktiekurs. Den långsiktiga kurspotentialen bedöms nu vara ”stor”. 

”Starka finanser och lägre prislappar på förvärvsobjekt kan bidra till att accelerera förvärvsagendan”, tillägger analytikern. Getinge har rasat drygt 40 procent på Stockholmsbörsen under 2022. 

Handelsbanken förklarar beslutat att ersätta Arjo med att den vändning som man hade väntat sig både vad gäller tillväxtutsikterna och lönsamheten uteblivit. 

I fastighetssektorn tror banken att sentimentet kommer att vara fortsatt svagt i det ”medellånga perspektivet”. Däremot sticker Platzers låga skuldsättning, relativt höga direktavkastning och ”attraktiva värdering” ut i förhållande till andra bolag i branschen, går det att läsa i portföljuppdateringen.

”Stendörren har gått cirka 20 procent bättre än fastighetsindex sedan inträdet på Fokuslistan i maj, varför vi i nuläget ser större potential i Platzer”, skriver Handelsbanken. 

Tabell: Handelsbankens sektorfavoriter i den så kallade ”Fokuslistan” per den 3 november. 

I november har två bolag halkat ur listan över analytikernas absoluta favoriter på den svenska aktiemarknaden. Det handlar om aktier som köprekommenderas av samtliga analyshus som bevakar bolaget i fråga. 

Listan utgörs nu av AF Poyry, Ambea, Hansa Biopharma, Camurus, Saab, Humana och MTG, rapporterar Swedbanks placeringssajt Aktiellt. Bolagen som fått lämna sedan den förra genomgången i oktober är medicinteknikbolaget Arjo och kylskåpstillverkaren Dometic. 

Analyshuset Kepler Cheuvreux, som ansvarar för Swedbanks aktieanalyser, köpstämplar i sin tur två av bolagen som tar plats bland analytikernas absoluta favoriter. Det rör sig om Humana och MTG. 

Lista: Aktierna som köpstämplas av samtliga analyshus. Källa: Swedbank Aktiellt. 

1) AF Poyry
2) Ambea
3) Hansa Biopharma
4) Camurus
5) Saab
6) Humana 
7) MTG

Den totala handelsvolymen på Nordnets plattform uppgick till 24,6 miljarder norska kronor under oktober, som var en händelserik månad på börsen med bland annat en lång rad kvartalsrapporter. 

Vidare framgår det av nätmäklarens månadsstatistik att småspararna nettoköpte aktier för 783 miljoner norska kronor i oktober. Framför allt var det aktier inom laxodlingsbranschen och oljesektorn som lockade Nordnets kunder, skriver bolaget i ett pressmeddelande (se tabell längre ned). 

Den mest köpta aktien tillhörde laxodlingsbolaget Salmar där nettoköpen uppgick till 169 miljoner norska kronor. I en kommentar säger Nordnets sparekonom Mads Svendsvik Johannesen att Salmar likt hela laxodlingsbranschen straffats hårt på börsen under hösten.

Detta efter att regeringen föreslagit en ny skatt riktad mot laxnäringen som analytiker varnat för kan sänka bolagens vinster med upp till 30 procent. Men nu har regeringen öppnat för att ändra förslaget. 

– Marknaden tolkade självklart detta som positivt och våra kunder har köpt aktien efter det dramatiska kursfallet, säger Mads Svendsvik Johannesen vidare i kommentaren och syftar på Salmar. 

Överst på listan över de mest sålda aktierna placerar sig industrikoncernen Yara. Småspararna nettosålde Yara-aktier för 68 miljoner norska kronor under månaden, enligt Nordnet. 

Tabell: Mest köpta respektive sålda aktierna i oktober bland Nordnets norska kunder 

Efter månadsskiftet väljer Pareto att göra några förändringar i sin norska modellportfölj. Olje- och gasbolaget Bonheur, livsmedelsjätten Orkla, shippingsföretag Stolt-Nielsen och Sparebanken Vest utgår och ersätts av tre nya bolag.

Det handlar om Norske Skog, shippingbolaget Cool Company samt olje- och gasföretaget Noram Drilling. 

Cool Company ersätter Stolt-Nielsen, som likt många andra aktier inom shippingsektorn hade en stark oktobermånad med en uppgång på nära 15 procent. 

Pareto räknar med stigande priser på naturgas, vilket investmentbanken tror kommer att gynna Cool Company. Bolaget är en stor aktör inom naturgasleveranser till sjöss. 

Norske Skog anser banken vara undervärderad och Paretos analytiker bedömer att bolaget kan nyttja de höga prisnivåerna och sin goda kostnadskontroll för att stärka sitt resultat framöver. 

Tidigare under tisdagen rapporterade Privata Affärer om förändringarna som Pareto genomfört i den svenska modellportföljen. 

Lista: Paretos norska modellportfölj efter förändringarna. 

Nästa vecka – tisdagen den 8 november – hålls det så kallade mellanårsvalet i USA. Historiskt har amerikanska aktier haft en stark kurstrend efter valet, som infaller nära halvvägs in i den sittande presidentens mandatperiod (se faktaruta). 

Efter mellanårsvalet uppstår vanligtvis en politisk låsning, det vill säga att USA:s ledande partier, Republikanerna och Demokraterna, får kontroll över varsin kammare i kongressen. Det gör det svårt för presidenten att få igenom större reformer, vilket marknaden uppskattar, går det att läsa i analysen. 

Men även vid ett sådant utfall i årets val skulle den historiska köpsignalen överskuggas av hotet om sämre ekonomiska tider, enligt fondjättens analytiker. Blackrock väntar sig att USA går in en lågkonjunktur efter centralbanken Federal Reserves kraftiga räntehöjningar under 2022.

Efter att ha slagit hårt mot de räntekänsliga delarna av ekonomin, framför allt bostadsmarknaden, kommer centralbankens åtstramningar så småningom att pressa även andra sektorer, står det vidare i analysen. För närvarande är det just utvecklingen på bostadsmarknaden som skickar den tydligaste signalen om en stundande lågkonjunktur, enligt Blackrock.

– När bolåneräntorna skjutit i höjden efter Feds aggressiva räntehöjningar har nyproduktionen av bostäder sjunkit snabbt. Nedgången i antalet byggstarter i år är redan brantare än vid Feds tidigare kraftiga räntehöjningscykler som på 1970-talet och början av 1980-talet, skriver fondjätten i analysen.

Årets nedgång är också större än under den amerikanska ”bostadsbubblan” i mitten av 2000-talet, tillägger Blackrocks analytiker. 

Oktober blev en stark börsmånad med en uppgång på drygt 6 procent för Stockholmsbörsen och runt 8 procent för S&P 500 i USA. Dessutom noterade amerikanska industriindexet Dow Jones den största månadsuppgången sedan 1976. 

Men efter den senaste tidens börsoptimism är det nu dags att ta hem vinst. Det bedömer Karl Hedberg, aktiechef på Carnegie Private Banking, i en färsk börskommentar.

Han tror att ”vi börjar närma oss slutet på den här rörelsen uppåt” och tycker att det är ”läge att börja positionera sig för en rekyl nedåt”.

– Jag tror framför allt att verkstadssektorn har gått lite för starkt kortsiktigt. Verkstadsbolagen har haft stöd av starka rapporter med extra medvind från valutan. Jag tror dock att vi närmar oss en tidpunkt där marknaden kommer börja bli rädd för att efterfrågan snart börjar visa tecken på försvagning, fortsätter aktiechefen i en kommentar.

Enligt Karl Hedberg kan nedåtrekylen ta fart när rapportsäsongen är förbi och marknaden återigen börjar fokusera på makroutvecklingen. Den tror han kommer att ”tynga aktiemarknaden under avslutningen av året”.

– Vi har visserligen ett någorlunda bra värderingsstöd men givet osäkerheten i vinstprognoserna så tror jag inte det är tillräckligt för att hålla marknaden uppe, säger han, och fortsätter:

– Jag tror vi behöver se tydliga signaler om att inflationen har börjat vända nedåt under ett par månader innan marknaden kan bryta den längre fallande trenden. Sannolikt kommer vi även få se fler tydliga tecken på att vi är i en lågkonjunktur med vikande industriefterfrågan innan vi vågar tror att den sista botten är träffad.

Den nyfunna riskaptiten på marknaden i oktober byggde till stor del på en förväntan om att centralbankerna närmar sig slutet på räntehöjningsfasen, enligt Karl Hedberg. Han påtalar att onsdagens räntebesked från amerikanska Federal Reserve blir viktigt för börsutvecklingen framåt. 

Samtidigt har börsbolagen levererat bättre resultat än väntat under den pågående rapportperioden i både Sverige och USA. Baserat på Carnegies sammanställning överträffade de svenska bolagen förväntningarna på omsättning och resultat med 4,4 respektive 4,1 procent. 

– Vi ser återigen en rapportperiod som visar samma mönster som de senaste kvartalen, det vill säga att intäkter och resultat överträffar förväntningarna om man summerar rapporterna totalt sett, säger Karl Hedberg i en kommentar.

– På samma sätt som tidigare kvartal så ser man dock stora skillnader mellan olika sektorer. Konsumentinriktade bolag har haft det kämpigast medan de större industribolagen har haft fler positiva överraskningar, tillägger han. 

Hittils har det varit små nedrevideringar av vinstprognoserna, om man ser till hela marknaden, fortsätter Karl Hedberg. 

– Till stor del beroende av att många bolag medger en större osäkerhet i sina egna prognoser om kommande kvartal men fortfarande ser en stabil efterfrågesituation. Förväntningar om fallande vinstprognoser är fortfarande än så länge mer drivet av försämrade makroutsikter snarare än sänkta prognoser från bolagen själva, säger han vidare i en kommentar. 

Det framgår av inrapportering till Finansinspektionens insynsregister på måndagen och följer i spåren av fredagens besked om att han köpt 21 000 Nyfosa-aktier för närmare 1,4 miljoner kronor.

Efter måndagens köp äger Johan Ericsson 65 000 Nyfosa-aktier, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Nyfosa offentliggjorde sin delårsrapport för tredje kvartalet den 20 oktober. Johan Ericsson har suttit i Nyfosas styrelse sedan våren 2018.

Analytiker hade räknat med en uppgång om 0,5 procent under månaden och 5,2 procents ökning mot samma månad året före. I augusti uppmättes kärninflationstakten till 4,9 procent.

Inflationstakten enligt PCE-deflatorn var 6,2 procent i september. Månaden före uppgick denna inflationstakt till 6,2 procent.

De privata inkomsterna ökade med 0,4 procent i september, jämfört med föregående månad. Samtidigt steg privatkonsumtionen 0,6 procent.

Analytiker hade räknat med att inkomsterna skulle ha ökat 0,3 procent och att konsumtionen skulle ha ökat 0,4 procent under månaden, enligt Trading Economics konsensusprognos.

I augusti steg inkomsterna med reviderade 0,4 procent (+0,3) medan privatkonsumtionen ökade med reviderade 0,6 procent (+0,4).

”För att bygga ett nytt sågverk krävs hyfsat tunga investeringar. Och för att nå ett optimalt kapacitetsutnyttjande kan vi använda trä från våra egna skogar”, sade SCA-chefen och fortsatte:

”I dagsläget producerar vi omkring 300.000 kubikmeter per år i Rundvik och det sågverket kommer möjligen stängas ned så då omdirigerar vi volymen till det, potentiellt, nya sågverket och på så sätt minskar investeringskostnaderna.”

SCA lät på fredagsmorgonen meddela att en förstudie avseende ett potentiellt nytt samägt sågverk i Rundvik kommer att genomföras tillsammans med Holmen. Förstudien som enbart omfattar produktionssamarbete vid sågverket i Rundvik inleds omedelbart och beräknas vara klar under våren 2023.

Utifall att SCA och Holmen inte bygger ett nytt sågverk tillsammans har SCA som ambition att investera i det befintliga sågverket, ”men det hade inte varit lika effektivt som ett nytt sågverk”, enligt Ulf Larsson.

Ett nytt sågverk i Norrland med hög produktionskapacitet skulle långsiktigt öka värdet på skogstillgångar, då hänförligt till såväl SCA som Holmen och andra privata skogsägare inom regionen, framhöll SCA-chefen under rapportpresentationen.