Alla inlägg av jonas.fagerstrom@bonniernews.se

Bristsituation riskerar driva upp dieselpriset: ”Kan påverka utbudet ytterligare”

Det råder på vissa håll i Europa brist på så kallad gasolja, ett råoljedestillat som används för att producera bland annat diesel. Det uppgav spanska raffinaderiet Repsols vd Josu Jon Imaz under en analytikerkonferens i veckan, rapporterar Bloomberg.

– Det finns utrymme för högre dieselpriser under de kommande månaderna, sade han vidare.

Jessica Alenius gör samma bedömning och tillägger att läget kan förvärras. Hon är vd för Drivkraft Sverige, branschorganisation för den svenska bränsle- och drivmedelsbranschen.

– I Europa försöker man finna alternativ till rysk diesel och gas. Ibland används eldningsolja för att ersätta gasen och i den raffenaderiprocessen konkurrerar eldningsolja med diesel, vilket kan påverka dieselutbudet ytterligare, säger hon.

Utöver det genomförs nu många revisioner inom branschen, vilket gör att raffinaderierna producerar med begränsad kapacitet. Revisioner är en form av översyn där utrustning och rutiner på anläggningen kontrolleras.

– Det kan också medföra att dieselutbudet minskar, säger Jessica Alenius.

Samtidigt vill den nytillträdda regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå med start 2024. Detta för att sänka de höga drivmedelspriserna i Sverige.

Reduktionsplikten styr inblandningen av biodrivmedel, som historiskt varit dyrare än fossila bränslen.

Jessica Alenius lyfter dock ett varningens finger om att åtgärden kan få en mindre effekt. Anledningen till det är att det mesta talar för att det historiska prisgapet mellan fossil- och biodiesel kommer att minska framöver.

Utbudet av förnybar diesel – eller “HVO” – väntas öka, något som sannolikt innebär lägre priser, medan det omvända sker på den fossila dieselmarknaden, förklarar Drivkraft Sveriges vd.

– Då kommer vi att behöva ersätta den minskade inblandningen av förnybar diesel med fossil diesel där utbudet förmodligen kommer att vara lägre och priserna högre, fortsätter hon.

Vidare säger Jessica Alenius att hon inte vill spekulera kring vilka prisnivåer det kan röra sig om. Hon betonar att det är en rad faktorer som påverkar drivmedelspriserna, exempelvis skattenivåer, oljepriset och valutaeffekter eftersom råvaran handlas i dollar på den internationella marknaden.

Pengasmäll för barnen – ingen höjd veckopeng i år

Sju av tio barn och unga i åldrarna sju till 18 år får vecko- eller månadspeng, visar en undersökning av Kantar Sifo på uppdrag av Swedbank. För en sjuåring uppgår veckopengen i många fall till 25 kr medan det är vanligare med månadspeng på 350 kr bland 14-åringar. De flesta 18-åringar får i sin tur 1 250 kr i månaden. 

Men trots att svenskarnas köpkraft minskat ordentligt på grund av den höga inflationen kan barnen inte räkna med någon höjd veckopeng i år.

Nästan 80 procent av föräldrarna uppger att de inte tänker höja barnen vecko- eller månadspeng, enligt undersökningen. 

– Även barnen behöver lära sig att köpkraften och därmed konsumtionsutrymmet både kan öka och minska. I år har den minskat ordentligt och den verkligheten kan det vara bra att också barnen får uppleva, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, i en kommentar. 

Samtidigt oroar sig både föräldrarna och barnen över familjens ekonomi. Nära 30 procent av föräldrarna uppger att de är oroliga över familjens ekonomi och när det gäller barnen uppgår den siffran till 10 procent. 

Bland elvaåringarna ligger motsvarande siffra på hela 18 procent, enligt Swedbank. 

– Det är tuffa ekonomiska tider för många nu. Då är det viktigt att prata pengar med sitt barn utan att överföra eventuell oro man som vuxen kan ha för ekonomin, kommenterar Arturo Arques, och tillägger:

– Man kan till exempel berätta om hur man gör en budget och prata om vilka utgifter man har i hushållet som går att påverka, och om det går att skapa ett litet utrymme för sparande. Att berätta för sina barn att man inte har råd med en viss vara eller tjänst är ingenting konstigt.

Bostadsmarknaden: Lägsta budpremierna på nästan 10 år

Bostadsmarknaden genomgår en ordentlig nedkylning. För ett år sedan uppgick den genomsnittliga budpremien, det vill säga slutpriset i förhållande till utgångspriset, i Sverige till 10,4 procent för villor och 9,1 procent för bostadsrätter. 

Den senaste månaden landade motsvarande siffra på 1,3 procent för bostadsrätter och 0,2 procent för villor med stora lokala avvikelser, vilket är den lägsta nivån på nästan tio år, visar statistik från Booli (se tabell med lokal statistik längre ned). 

”Detta är de lägsta nivåerna som Booli har uppmätt sedan julen 2013. Dessutom brukar budgivningar vara som mest intensiva under våren och hösten, vilket gör trenden mer markant”, konstaterar bostadssajten i ett pressmeddelande.

Historiskt har budgivningarna resulterat i att bostadens slutpris ökat med 5 till 8 procent. 

Orsaken till nedgången är enligt Booli avvaktande köpare och ”nästan obefintliga budgivningar på många håll i landet”. 

”Det är tydligt att ränteläget och andra omvärldsfaktorer har påverka bostadsmarknaden. Köpare vill eller kan inte ta lika stora lån som tidigare och en allmän osäkerhet om det ekonomiska läget. Dessutom har vi ett stort utbud av bostäder på marknaden, vilket generellt brukar leda till lugnare budgivningar”, skriver bostadssajten vidare. 

En ytterligare förklaring är att utgångspriserna nu är högre jämfört med samma period förra året. Den genomsnittliga ökningen uppgår till 7 procent för villor och lägenheter. 

Samtidigt är det oklart hur stor andel av bostadsaffärerna som går till budgivning på den för tillfället oroliga marknaden. 

– Vi har inte någon statistik över antalet bostäder som det inte blir någon budgivning på. Troligtvis sker det många försäljningar utan någon budgivning alls, säger Karin Grundeus på Booli, och tillägger:

– Tidigare har det varit väldigt intensiva och aktiva budgivningar. I dag hittar man fler sätt att kunna avsluta affärer, exempelvis i form av dolda bud eller förhandling om priset. 

Tabell 1: Budpremie för villor, ej nyproduktion. Källa: Booli

  Budpremie, senaste 30 dagarna Skillnad mot samma period 2021 (procentenheter)
Västernorrlands län 4 −4,2
Kalmar län 2,8 −9,4
Värmlands län 2,8 −6,3
Västerbottens län 2,7 −12,2
Jämtlands län 2,2 −12
Gävleborgs län 1,9 −10
Blekinge län 1,9 −9,7
Dalarnas län 1,7 −9,7
Hallands län 1,4 −11,6
Södermanlands län 1,1 −9,4
Uppsala län 1,1 −10,6
Örebro län 1 −10,9
Norrbottens län 0,8 −7,7
Jönköpings län 0,6 −7,2
Kronobergs län 0,5 −8,7
Stockholms län −0,6 −10,3
Västra Götalands län −1 −10,2
Skåne län −1,1 −10,9
Östergötlands län −1,3 −13,6
Västmanlands län −1,5 −13,8
Gotlands län −2,3 −12,9
Sverige 0,2 −10,2


Tabell 2: 
Budpremie för lägenheter, ej nyproduktion. Källa: Booli

  Budpremie, senaste 30 dagarna Skillnad mot samma period 2021 (procentenheter)
Stockholms län 3,2 −8,2
Kalmar län 2,5 −5,6
Jämtlands län 1,6 −8
Västmanlands län 1,6 −8,3
Västerbottens län 1,5 −11,3
Uppsala län 1,4 −5,7
Gävleborgs län 1,2 −4,8
Gotlands län 0,8 −10,9
Östergötlands län 0,5 −8,7
Örebro län 0,4 −8,8
Hallands län 0,3 −10,3
Norrbottens län 0,1 −8,8
Södermanlands län −0,1 −6,7
Dalarnas län −0,1 −6,8
Värmlands län −0,2 −6,2
Västra Götalands län −0,6 −7,4
Västernorrlands län −0,6 −8,1
Skåne län −1 −6,9
Jönköpings län −1,2 −9
Kronobergs län −2,8 −5,3
Blekinge län −3,2 −10,7
Sverige 1,3 −7,8

Så slipper du lägre pension som deltidsarbetare

Personer som arbetar deltid riskerar att förlora flera tusenlappar i pension, och framför allt den som tjänar över 44 375 kronor per månad, skriver Länsförsäkringar i ett pressmeddelande. 

Men enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, finns det sätt ”att rädda pensionen”.

– Genom att föra över några tusenlappar i månaden till den som väljer att arbeta deltid går det idag att kompensera för den urgröpning deltidsarbetet gör på pensionen, säger hon i en kommentar.

Därför har bolaget räknat på hur stort sparbelopp det handlar om för några av de vanligaste yrkena i Sverige (se tabell längre ned). I dag är det endast 10 procent som sätter av pengar till den som arbetar i hemmet, enligt Länsförsäkringar som hänvisar till en undersökning bolaget genomfört. 

Trifa Chireh tror att det främst beror på okunskap. 

– Dels förstår man inte hur bara några års hemarbete påverkar pensionen, dels tror jag inte att man känner till kompensationssparandet, säger hon vidare i en kommentar. 

Länsförsäkringar lyfter sedan ett par exempel på hur familjer kan jämna ut skillnaderna i pensionskapital. I ett gift par kan den som arbetar heltid ge bort premiepensionen, som är den mindre delen av den allmänna pensionen, till sin deltidsarbetande partner. 

”Det är ett enkelt sätt att föra över pengar till sin maka utan att behöva sätta av pengar här och nu, skönt för ett hushåll just nu med tajt ekonomi som vill kompensera sin partner. Det går till exempel att ge bort premiepensionen under de år då någon arbetar deltid”, skriver Länsförsäkringar. 

För att kompensera för bortfallet av tjänstepension under föräldraledighet och deltidsarbete bör man spara privat. 

”Se dock till att skriva att skriva ett äktenskapsförord och göra sparandet till enskild egendom. Vid en eventuell separation delas privatpensionen mellan makarna men inte tjänstepensionen. Även en ISK/Kapitalförsäkring delas mellan makarna om den inte är enskild egendom”, skriver Länsförsäkringar. 

Personer som tjänar över runt 48 000 kr per månad kan själva kompensera för utebliven pensionsinsättning via löneväxling. Det innebär att befintlig lön, löneökning eller bonus växlas mot en större pensionsavsättning, tillägger bolaget. 

Trifa Chireh betonar dock att föräldraledighet och deltid under det första året inte har någon större påverkan på den framtida pensionen eftersom många arbetsgivare kompenserar för denna period. 

– Det är när en förälder går ned i tid under flera år man bör sätta av pengar för att inte förlora i pension på att sköta det oavlönade hushållsarbetet i hemmet, understryker pensionsekonomen. 

Tabell: Exemplet utgår från att den ena partnern arbetar 75 procent efter föräldraledigheten fram till att barnet fyller 8 år. Exempelpersonen är 30 år och började arbeta vid 25 år och går i pension som 67-åring. Källa: Länsförsäkringar

       Yrke  Månadslön   Förlorad pension   för den arbetar   deltid i 8 år (före     skatt) Eget pensionssparande per månad för att kompensera för bortfallet
Undersköterska 29 500 kr 192 499 kr 1 579 kr
Lärare 37 000 kr 241 439 kr 1 986 kr
ST-läkare 48 000 kr 549 924 kr 4 026 kr

Hexagon överträffar förväntningarna

Hexagons ebit-resultat före engångsposter blev 386 miljoner euro i det tredje kvartalet 2022.

Analytiker hade i snitt räknat med 373 miljoner euro, enligt Infronts sammanställning av analytikernas prognoser inför rapporten.

Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 29,3 miljoner kronor, mot väntade 28,8 procent.

Nettoomsättningen uppgick till 1.320 miljoner euro. Analytikernas förväntningar var 1.297 miljoner, en organisk ökning med 7 procent.

”Den gradvisa avmattningen inom Geosystems motverkades av övriga divisioners förbättrade resultat, särskilt i Kina. /…/ Komponentbristen påverkade den organiska tillväxten negativt med -3 procent under kvartalet, men som tidigare kommunicerats förutser vi ett ökat utbud av komponenter framgent och kan bekräfta att situationen bör vara löst vid årsskiftet”, skriver vd Ola Rollén.

Hexagon är ”väl förberedda för en global konjunkturavmattning”, menar Ola Rollén vidare.

”De investeringar som vi har gjort i FoU och förvärv stärker våra marginaler och motståndskraften i vår affärsmodell”, skriver han.

Electrolux Professional når inte upp till förväntningarna

Electrolux Professional redovisar ett ebita-resultat på 317 miljoner kronor för det tredje kvartalet 2022. Ebita-marginalen var 11,4 procent.

Analytikerna i Infronts sammanställning av sex estimat hade räknat med 325 miljoner respektive 11,9 procent.

Rörelseresultatet låg på 277 miljoner kronor och här väntades 287 miljoner kronor.

Nettoresultatet blev 195 miljoner kronor mot väntade 213 miljoner kronor.

Nettoomsättningen uppgick till 2.782 miljoner kronor, en ökning med 43,8 procent. Analytikerna hade räknat med en nettoomsättning på 2.723 miljoner kronor.

Organiskt ökade försäljningen med 15,8 procent. Förvärvet av Unified Brands bidrog med 20,4 procent, valutaeffekter bidrog med 8,9 procent och avyttringen av verksamheten i Ryssland hade en effekt om –1,3 procent.

Dunis vinst sjönk under tredje kvartalet

Duni redovisar ett resultat efter skatt på 87 miljoner kronor för det tredje kvartalet 2022 (102). Resultatet per aktie uppgick till 1:84 kronor (2:16).

Nettoomsättningen uppgick till 1.834 miljoner kronor (1.453). Organiska tillväxten skrev för kvartalet till 19,2 procent (17,4).

Rörelseresultatet blev 132 miljoner kronor (135) och marginalen 7,2 procent (9,3).

Duni ser effekter av det ekonomiska läge som uppstått under 2022. Samtidigt finns en god underliggande efterfrågan, efter åren med restriktioner föranledda av pandemin.

”Vi ser en stark oro i vår omvärld och ett svårbedömt läge speciellt i Europa där en ökad inflation, bland annat drivet av dramatiska energipriser, kan påverka våra slutkonsumenters konsumtionsmönster. Vi upplever samtidigt en stor vilja att, efter över två år av restriktioner, återigen kunna umgås och socialisera över mat och dryck”, skriver Dunis vd Robert Dackeskog i delårsrapportens vd-ord.

Det tredje kvartalet som avrapporterades på torsdagen var det första som inte påverkades av några restriktioner.

”Vi ser att återhämtningen för HoReCamarknaden, som startade redan i det andra kvartalet, fortsätter och leder till en försäljningsökning om 26,2 procent i det tredje kvartalet. Alla regioner växer men region Rest of World, med BioPak Australien, sticker ut med en ökning på 61 procent”, skriver Dunis vd.

Till bolagets utmaningar hör att hantera den kostnadsinflation som svept in under innevarande år, även om en stabilisering kunde märkas under det gångna kvartalet. Utvecklingen kan spåras i rapporten som visar en vikande bruttomarginal, till 19,8 procent (23,2).

”Kvartalets totala prishöjningar uppgick till cirka 170 miljoner kronor men kompenserar inte fullt ut för det kraftiga inflationstryck som nu slår mot alla våra marknader. Ytterligare prishöjningar är därför aviserade och väntas ge full effekt från början av nästa år”, skriver Robert Dackeskog vidare.