Alla inlägg av Privata Affärer

Sparekonomen: Budgeten gynnar främst låg- och medelinkomsttagare

− Man kan förenklat säga att regeringen lagar delar av socialförsäkringssystemet där ersättningen släpat efter. Det handlar bland annat om sänkt skatt på arbete, högre ersättningsnivåer vid sjukdom och höjt bostadstillägg för pensionärer, säger hon i en kommentar.

Hon pekar ut låg- och medelinkomsttagare, arbetslösa, ensamstående med småbarn och pensionärer som de främsta vinnarna i budgeten.

− Däremot är det svårt att peka ut några direkta förlorare, säger hon.

Regeringen vill också att det ska bli lättare att få sjukersättning för den som närmar sig pension, så kallad trygghetspension. Det innebär att det ska bli lättare att få sjukersättning fram tills 65 år, berättar Shoka Åhrman.

−Trygghetspensionen innebär särskilda regler för äldre i sjukersättningen. Det får som konsekvens att de som är för sjuka för att kunna jobba istället för att ta ut pension redan från 62 års ålder kan få sjukersättning. De kan vänta med att ta ut sin pension och därmed får högre pension. Det här är ett bra förslag för de som till exempel är långtidssjuka och som står långt från arbetsmarknaden på grund av sjukdom, säger hon.

Regeringen föreslår också att bostadstillägget för pensionärer höjs från och med den 1 januari 2022, vilket berör 350 000 pensionärer. Men det finns ett problem med detta, menar Åhrman.

− Det leder till marginaleffekter för den som faktiskt vill jobba efter 60. Ett högre bostadstillägg gör det mindre lönsamt att arbeta för vissa grupper efter 60. Förslaget behöver därför kompletteras med en lagändring så att det går att göra fortsatta inbetalningar till tjänstepensionen efter 65 års ålder, för att ytterligare öka incitament till arbete efter 65, säger hon.

Hon tycker dock att förslaget bör välkomnas eftersom det gynnar pensionärer med låga pensioner.

− Samtidigt får man inte glömma bort att det är viktigt att skapa incitament för att arbeta längre upp i åldern och att ha en bra tjänstepension. Höjda bidrag är inte en långsiktig lösning på problemet att många pensionärer har för låga pensioner. För det krävs andra åtgärder, till exempel ett subventionerat och hållbart privat pensionssparande för de låg- och medelinkomsttagare som i dag inte kan använda löneväxling, säger SPP:s sparekonom Shoka Åhrman.

Regeringen: Reformer för 74 miljarder i budgeten

Sveriges BNP väntas öka med 4,4 procent i år och öka med 3,5 procent nästa år. Det skriver regeringen i höstbudgeten på måndagen. Det är i linje med den prognos som presenterades i augusti.

”Vi lägger nu en budget med offensiva reformer för klimatet, jobben, välfärden och brottsbekämpningen. Tillsammans ska vi ta Sverige framåt efter pandemin och bygga samhället starkare och mer hållbart”, säger finansminister Magdalena Andersson i en kommentar.

Arbetslösheten väntas sjunka från 8,8 procent i år till 7,7 procent nästa år och 7,0 procent 2023.

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas visa ett underskott på 1,8 procent i år och underskott på 0,7 procent nästa år, för att sedan vända till ett överskott på 0,4 procent 2023.

Skuldnivån (som andel av BNP) väntas sjunka från 37,8 procent i år till 32,9 procent år 2023.

Bland de större satsningarna finns insatser för skogen, elektrifiering av transportsektorn, matchningstjänster, sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare, förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter, utbildningsplatser, höjt tak i sjukförsäkringen, familjeveckan och ökade bidrag till kommunerna. Det handlar också om kostnader för fortsatt hantering av pandemin, uppskjuten vård på grund av pandemin och personalsatsning i hälso- och sjukvården.

Regeringens plan är att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023.

Det framgår av höstbudgeten.

”Den aktuella prognosen visar på ett sparande över den målsatta nivån 2023. Prognoser över ekonomins utveckling är dock osäkra och pandemin medför att prognosen i denna budgetproposition är mer osäker än vanligt. Finanspolitiken kan alltså framöver behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition”, skriver regeringen.

Enligt regeringen är det nu en ”tydlig avvikelse” från överskottsmålen, men den är motiverad av pandemin och av stabiliseringspolitiska skäl.

Regeringen skriver vidare att det är viktigt att inte dra tillbaka stimulanserna för snabbt med tanke på den djupa lågkonjunkturen som följt av pandemin, något som även internationella bedömare lyfter fram.

I budgeten föreslår regeringen ett utgiftstak på 1.595 miljarder kronor för 2024.

Budgeteringsmarginalen för 2022 uppgår till 160 miljarder kronor och för 2023 till 84 miljarder kronor.

Så påverkar budgetförslagen plånboken

Det handlar för det första om den skattereduktion som infördes den 1 januari i år med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare. Regeringen föreslår nu att skattereduktionen förstärks med 1.320 kr från 2022. Skattereduktionen blir därmed som huvudregel ett fast belopp på 2.820 kr per år 2022.

För det andra så vill regeringen stärka den nuvarande skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning så att skatteklyftan mellan dessa ersättningar och arbetsinkomster försvinner. I dag betalar en person med sjuk- eller aktivitetsersättning i genomsnitt cirka 10.000 kr mer per år i inkomstskatt jämfört med en person med samma inkomstnivå som jobbar.

Kostnaden för att vara med i a-kassan sänks genom en skattereduktion. Det innebär en skattesänkning på omkring 400 kr per år för medlemmar i de flesta a-kassor.

De offentligfinansiella effekterna beräknas till 7 miljarder kr för skattereduktion för förvärvsinkomster, 2,6 miljarder för sjuk- och aktivitetsersättning och 0,8 miljarder för a-kassan.

Regeringen presenterade också några räkneexempel på hur skattesänkningarna kommer att påverka privatpersoner.

En pensionär med en månadsinkomst på 18 000 kronor, vilket är medianinkomsten för en pensionär i Sverige, får 124 kronor mer i plånboken varje månad. För en pensionär med en månadsinkomst på 13 000 kronor blir skattesänkningen 86 kronor per månad. Hela skattesänkningen sker till följd av det förstärkta skatteavdraget för förvärvsinkomster.

En löntagare med en månadsinkomst på 25 000 kronor får 110 kronor mer i plånboken varje månad till följd av den förstärka skattereduktionen för förvärvsinkomster.

Löntagaren kommer också kunna göra avdrag för medlemsavgiften till a-kassan, vilket innebär en skattesänkning på 400 kronor per år för medlemmar i de flesta a-kassor.

En person med sjukersättning på 12 706 kr, vilket är medianen för inkomstbaserad sjukersättning i Sverige, får en total skattereduktion på 1068 kr per månad till följd av de förstärka skattereduktionerna för sjuk- och aktivitetsersättning samt förvärvsinkomster.

För en person med sjukersättning på 10 183 kr, vilket är garantinivån för sjukersättning, blir den totala skattereduktionen 838 kr per månad.

Mer pengar till klimatbonussystemet för bilar

Regeringen vill redan i höst skjuta till ytterligare 1,9 miljarder till klimatbonussystemet för bilar där årets pengar tog slut redan i augusti. Samtidigt vill man höja fordonsskatten för nya bensin- och dieselbilar.

För att göra finansieringen långsiktig sänks klimatbonusen för laddhybrider 2022 och för samtliga klimatbonusbilar 2023, i takt med att marknaden utvecklas.

Samtidigt höjs malus-delen för att öka finansieringen och styra bort från bilar med höga utsläpp. Det handlar om höjd fordonsskatt för nya bensin- och dieselbilar med stora utsläpp. Den delen skickar regeringen ut på remiss och kan införas den 1 juni nästa år.

Bilförmånsreglerna ska vidare förenklas, bli mer förutsägbara och föreslås få bättre miljöstyrning.

Regeringen ska också tillföra ytterligare 200 miljoner kronor i en cykelsatsning 2022, totalt 450 miljoner kronor, och en förändrad förmånsbeskattning ska få fler arbetsgivare att erbjuda cykelförmån.

Höjd alkoholskatt ska finansiera försvaret

Högre skatt på alkohol och tobak från 2024 ska användas som en del i finansieringen av de ökade försvarsanslagen 2024.

Regeringen har sedan tidigare aviserat höjningar av skatterna på alkohol och tobak från och med den 1 januari 2023. I och med denna avisering kommer alltså skattesatserna att höjas både 2023 och 2024.

Regeringen avser att återkomma med ett detaljerat förslag där exempelvis nivån på skattehöjningen för olika typer av alkohol och tobak framgår. Förslagen bedöms preliminärt ge ökade intäkter med strax över 1 miljard kronor från och med 2024.

Familjevecka från april nästa år

Regeringen vill också införa den så kallade ”familjeveckan”, berättade socialminister Ardalan Shekarabi för TV4 på måndagsmorgonen.

Det innebär att föräldrar till barn mellan 4 och 16 år kan vara hemma och få ut 80 procent av lönen – som att ”vabba”, fast i stället för att vara hemma med barn på grund av sjukdom så rör det sig om att man kan vara hemma på grund av skollov eller utvecklingssamtal.

Sänkt moms för reparationer

I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen att momsen på vissa reparationstjänster sänks från 12 till 6 procent.

Regeringen vill också införa möjligheten att hyra ut personliga tillgångar skattefritt upp till 20 000 kronor.

Börsveckan: Tre köpvärda aktier

Qleanair har visat att det kan växa utanför rökkabiner och har tagit en del fina prestigeorder på sistone som inger förtroende, påpekar Börsveckan. Tidningen, som ger rådet köp, tror att bolaget kan fortsätta visa god tillväxt totalt sett de kommande åren och med fin lönsamhetsnivå blir vinsttillväxten god.

Pandemin har gjort att husmarknaden fått ett rejält lyft i och med en ökad efterfrågan på energisnåla bostäder nära naturen. Götenehus är en uppenbar vinnare men värderas fortsatt väldigt lågt, skriver Börsveckan och trycker på köpknappen.

Norska Contextvision, som utvecklar avancerade system för bildanalys, har trots pandemin visat motståndskraft. Med begränsad nedsida och bra potential upprepar tidningen sitt köpråd, trots en kursuppgång på 250 procent sedan köprekommendationen i Börsveckan nummer 34 år 2019.

GHP är ett intressant bolag men värderingen talar emot aktien, anser tidningen och ger rådet att avvakta. Inte heller Green Landscaping lockar vid nuvarande värdering och Börsveckan ser större nedsida än uppsida. För finländska teknikbolaget Detection Technology har kursuppgången skalat bort en hel del uppsida i caset på tolv månaders sikt och Börsveckan ser inget givet köpläge just nu.

Börsveckan rekommenderar också att teckna batteriladdleverantören Ctek, som är på väg till börsen. Det är ett kvalitetsbolag som kommer att ha kvalitetsägaren Latour i ryggen, skriver tidningen.

AFV: Köp Balder trots hög värdering

Balder hade tack vare en relativt liten exponering mot hotell och handel och effekten av pandemin blev därför inte särskilt dramatisk för bolaget.

Under 2020 gjorde Balder intåg i Norge genom köpet av Anthon B Nilsen Eiendom och bolaget gav sig in i en strid om Entra, där Balder nu är största ägare.

Affärsvärlden tror på Erik Selin som en av de absolut bästa förvaltarna och att han förhoppningsvis har en lång karriär framför sig bådar gott för Balder.

Evergrande fortsätter att falla

Fastighetsutvecklaren lät på söndagen meddela att investerare har börjat betalas med fastigheter, enligt Reuters. Evergrande har en kupongbetalning på 83,5 miljoner dollar för en av obligationerna som bolaget satt ut på torsdag.

Evergrandes kursfall och den spridda oron har lett till att Hongkongbörsen nu handlas på sin lägsta nivå sedan november 2020, efter att det ledande indexet Hang Seng sjunkit 4 procent på måndagsmorgonen. De fastlandskinesiska börserna i Shanghai och Shenzhen håller helgstängt på måndagen.

Krisen i Evergrande har liknats vid kollapsen av Lehman Brothers under finanskrisen 2008.

Hernhag: Undvik börsens fallna storbolag

Efter börsintroduktion 2000 har Telia-aktien mer än halverats i kurs. Även om det de flesta år tillkommer en bra direktavkastning är det ett underbetyg åt den långsiktiga utvecklingen. Aktien har nog bottnat nu och känns ännu som en av få värdeaktier på börsen.

Motsvarande situation med långvarigt svag kursutveckling kan vi se i flera andra storbolag. Telekomsystemens Ericsson och plåt-Niklas SSAB nådde nuvarande kursnivåer redan 1997. Att vara långsiktig aktieägare i fel bolag är riktigt illa. SSAB-aktien går bra en tid när konjunkturer vänder upp och Ericsson har kanske skördetid via 5G-nätets utrullning, men långsiktigt är det inga favoriter hos mig.

H&M må vara det klart bästa klädbolaget vi har. Över 20 år med positivt resultat enligt Börsdatas statistik imponerar, särskilt för 2020 när de små branschkollegorna hamnade på ruinens brant. H&M-aktien står 6 procent över kurstoppen från 2000, men magin i framgångssagan är lika bruten som utdelningstrenden.

Framöver tror jag H&M börjar dela ut kapital igen inom ett par år, men sektorn har nog fortfarande utmaningar framför sig. Frågan är därför om tillväxten kommer tillbaka.

Apropå det har Ericsson, SSAB och Telia en sak gemensamt. Låg eller ingen långsiktig tillväxt i intäkterna per aktie. Då blir det svårt att få upp vinster och kassaflöden också.

Saxo: Höga energipriser kan pressa vinstmarginalerna

Det är på den danska bankens sajt som Garnry målar upp ett något dystopiskt scenario på energimarknaden.

”Europa, och till viss del USA, drabbas just nu av en prischock med galopperande el- och energipriser. En kombination av låga naturgaslager och ovanligt lågt utbud från sol-, vind- och vattenkraft gör att priserna rusar samtidigt som vintern närmar sig”, skriver Garnry,

För att kompensera det låga utbudet eldas de smutsiga kolkraftverken men det är dyrt eftersom utsläppsrätterna också ligger på rekordnivåer.

En av de värst drabbade länderna är Storbritannien som de senaste dagarna fått se elpriset rusa till motsvarande mellan 20 och 30 kr per kilowattimme. Det kan jämföras med den sydsvenska rekordpriserna på uppemot 2 kr per kilowattimme, rapporterar TT.

Enligt Peter Garnry har flera brittiska elbolag gått i konkurs efter prischocken, eftersom de inte kunnat täcka kundernas fastprisavtal.

Men även södra och östra Europa är hårt drabbat.

”Bulgarien, Portugal, Spanien, Rumänien och Kroatien har alla höga elpriser vilket gör att södra och östra Europa är stora förlorare när elpriserna stiger”, skriver Garnry.

Det är till och med så illa att mellan 10 och 20 procent av européerna lever i ”energifattigdom”, det vill säga de har inte råd att värma sina bostäder till en komfortabel temperatur.

”De galopperande elpriserna riskerar att skapa sociala oroligheter i Europa”, skriver Garnry och minns de franska ”gula västarna” som under 2018 protesterade mot högre bränslepriser.

Men det är förstås inte bara hushållen som drabbas av de höga energipriserna. När hushållens elräkningar stiger minskar konsumtionen av andra varor och tjänster vilket påverkar företagen. Samtidigt får energislukande bolag betala dyrt och i slutändan är det något som kan spilla över på aktiemarknaden, men där är vi inte riktigt ännu, menar Saxos Peter Garnry.

”När det gäller tajming tror vi inte att rapporterna för det tredje kvartalet kommer att visa på någon större vinstpress från högre energipriser. Men vi tror att flera bolag i de framåtblickande delarna av rapporterna kommer att flagga för att de högre energipriserna kan tynga vinstmarginalerna framöver. Det kan göra att börssentimentet blir negativt i samband med att rapporterna släpps under oktober och november”, skriver Saxos Peter Garnry

Javeus: 25 svarta svanar som kan ställa till det

”Under de kundmöten undertecknad haft den senaste tiden noterar jag att de flesta verkar köpa vår och majoriteten av prognosmakarnas rätt optimistiska syn. Samtidigt så är det inget tvivel om att det också finns en växande oro under ytan och en fråga jag får på i stort sett varje kundmöte är; vilka svarta svanar ser du?”, skriver Javeus i SEB:s Morning Alert på fredagen.

Men det är en fråga som inte är helt lätt att besvara, menar Javeus. En svart svan är som bekant en osannolik och oförutsägbar händelse som potentiellt kan få allvarliga konsekvenser. Det speciella är alltså inte färgen utan att de tenderar att dyka upp där man minst anar.

Javeus lät därför frågan gå vidare till finansfolk på Twitter för att få in förslag och listan blev synnerligen brokig.

”Det som flest nämner är den kinesiska bostadsmarknaden och i synnerhet den skuldsatta bolånejätten Evergrande. Inflationschocker, nya resistenta virusmutationer, kollaps för bitcoin, olika naturkatastrofer och geopolitiska problem är andra potentiella svanar”, skriver Javeus.

Men det finns också en del riktigt udda förslag på listan.

”Den mest otippade kandidaten är att elnätet i Jakarta ska orsaka en global börssättning (lite oklart hur). Just den svanen kanske har större förutsättningar att locka fram ett skratt än att få börserna att surna till men vem vet, kanske är det mot alla odds premiären för en framtida geniförklarad investerare”, avslutar Javeus.

Hela listan med svarta svanar hittar du här:

javeus-svarta-svanar

Källa: Johan Javeus/SEB/Twitter

 

Maersk: Höjda riktkurser efter omvända vinstvarningen

SEB skruvar upp riktkursen till 21.000 danska kronor (18.000) och upprepar behåll, enligt en analys. Rekommendationen baseras på en syn om att 2021-2022 kommer vara toppnivå för bolagets vinst. Banken tror inte att fraktraterna kommer stiga mycket mer och ser risker på nedsidan när raterna börjar sjunka någon gång under 2022.

I övrigt noteras att ABG Sundal Collier har höjt riktkursen till 22.000 danska kronor (20.000), skriver Marketwire med hänvisning till Bloomberg. Även här upprepas behåll.

Credit Suisse höjer i sin tur riktkursen till 22.559 danska kronor (19.941) samtidigt som rekommendationen outperform upprepas.

Maersk höjde på torsdagen sin prognos för helåret och gav i samma veva en uppdatering kring tredje kvartalet.

För innevarande kvartal väntas ett underliggande rörelseresultat om 6 miljarder dollar.

Ett av Infront sammanställt snittestimat, daterat den 24 augusti, indikerade ett underliggande rörelseresultat på knappt 4,9 miljarder dollar.

För helåret 2021 spås det underliggande rörelseresultatet hamna i intervallet 18-19 miljarder dollar. Här hade analytikerna väntat sig 15,7 miljarder dollar, enligt Infront.

Trots beskedet sjönk aktien något och stängde vid 18.630 danska kronor.