Det är i fondens månadsrapport som förvaltarna berättar att man gått in i Electrolux Pro. Bolaget är en avknoppning från Electrolux och fokuserar på köks- och tvättutrustning till professionella kunder.

”Bolaget har varit den dolda diamanten i Electrolux-koncernen eftersom de uppvisat en stark historisk prestation med betydligt högre lönsamhet och tillväxt än övriga Electrolux”, skriver förvaltarna.

Man konstaterar visserligen at pandemiåret satt affärsmodellen på prov men förvaltarna tycker att bolaget ser ut att ta sig igenom krisen på ett imponerande sätt och går betydligt bättre tider till mötes.

”Positionen inför framtiden är stark eftersom de är marknadsledare i Europa och har en stark balansräkning med tydlig ambition om att växa via förvärv i USA. Trots att aktien gått mycket sedan noteringen mitt i krisen är vår bedömning att de långsiktiga förväntningar som ligger i priset är relativt låga jämfört med vad vi tror bolaget kommer kunna prestera över tid”, skriver förvaltarna.

Förutom att gå in i Electrolux Pro har Odin Sverige ökat i Axfood, Assa Abloy och Essity.

”Samtliga tre bolag erbjuder relativt goda tillväxtmöjligheter med låg operativ risk till attraktiva priser i likvida aktier”, skriver förvaltarna.

Det framgår av Finansinspektionens insynsrapportering.

Köpen gjordes på fredagen och på måndagen och summerar till ett värde om 4,4 miljoner kronor.

Per den 2 juni ägde Erik Selin 18 miljoner aktier i Collector via bolaget Förvaltnings AB Färgax och Erik Selin Fastigheter, och efter de senaste köpen äger JME Invest 430.000 aktier i bolaget. Detta enligt ägardatatjänsten Holdings.

Erik Selin är styrelseordförande i Collector och bolagets tredje största ägare med 8,7 procent av kapitalet samt 0,2 procent via JME Invest.

Börspanelen består av fem välkända börsnördar med den gemensamma nämnaren att de alla är författare till storsäljande aktieböcker, som du dessutom kan köpa genom Privata Affärer. De fem är: Marcus Hernhag, aktieskribent med mycket populärt chatforum i denna tidning och författare till sex aktieböcker, Arne Kavastu Talving, trendföljande aktieanalytiker, Lars-Erik Boström, aktiestrateg och börspsykolog, Ludvig Rosenstam Åhman, investeringsspecialist vid Danske Bank och Jan Sterner, ekonomijournalist och aktiebokförläggare.

I dagens poddavsnitt kommenterar panelen den gamla tumregeln om att sälja i maj och sen hålla sig borta från börsen under sommaren. Uppenbarligen stämmer inte de gamla reglerna varje år. Aktienördarna blickar sen framåt och har lite olika uppfattningar om vart vi är på väg. Och framför allt hur länge framgångsvågen varar.

En och annan svart svan flaxar också förbi. Frågan är om den landar. Ett särskilt fokus ägnas åt investmentbolagens höga värderingar för närvarande. Vilka har substansrabatt och vilka betalas med premie? Är det läge att vänta?

Och som vanligt bjuder panelen på ett antal aktuella tips om köpvärda aktier just nu. Några som nämns är Tele 2, Avanza, Veoneer, Clas Ohlson och Assa. Bland andra. Panelens sista tips i nya podden är en oväntad överraskning.

Lyssna på podden i spelaren ovanför eller på Acast.

SEB skriver i analysen att rabatten kring 8 procent är lägre än historiskt. Detta anses vara välförtjänt mot bakgrund av tillgångs- och utdelningstillväxt under flera år, liksom lägre kostnader.

Den nuvarande direktavkastningen på under 2 procent anses däremot vara ”för låg” för att vara attraktiv, samtidigt som banken inte hittar några dolda värden i Patricia Industries.

”Medan vår analys indikerar att bolaget kan betala högre utdelning än det gör just nu, tror vi att fokus kommer (fortsätta) vara på att stadigt öka utdelning kombinerat med NAV-tillväxt. Det betyder att direktavkastningen troligen kommer kvarstå ‘låg'”, heter det i analysen.

Investor bedöms dock kunna fortsätta öka sin egen utdelning under de kommande åren tack vare de utdelningar som kommer från investmentbolagets noterade tillgångar.

Enligt analysen kan de mottagna utdelningarna bli betydligt högre under 2022 baserat på antaganden om extrautdelning i Electrolux och konsensusprognoser som indikerar en mycket högre utdelning i SEB.

Banken tror att årets 3:50 kronor (splitjusterat) kommer öka med 0:25 kronor per år 2022-2023, vilket motsvarar en direktavkastning på runt 2 procent.

SEB räknar inte med att den nuvarande nivån på 1,8-1,9 procent kommer bli ”meningsfullt” högre kommande år.

Investors B-aktie sjönk marginellt till 195:65 kronor på måndagsförmiddagen.

Riktkursen sätts till 38 kronor, vilket Nyhetsbyrån Direkt rapporterade om på måndagsmorgonen.

Vid 9.40-tiden på förmiddagen var Collector upp 6 procent vid 36 kronor.

”Vi gillar det nya fokuset på små till medelstora företag i ett underbetjänat segment och att intjäningsstabilitet ses som viktigare än ‘tillväxt till varje pris'”, skriver SEB som tror att bolaget kommer att fortsätta förbättra sin intjäning.

Den oväntat starka uppgången i inflationen i USA kommer med all sannolikhet leda till att Federal Reserve på allvar börjar diskutera en kommande ”tapering” (nedtrappning av obligationsköpen) vid FOMC-mötet den 15-16 juni.

Men den oväntat svaga sysselsättningsutvecklingen innebär sannolikt att det denna gång stannar vid diskussioner, och att eventuella signaler dröjer till senare under sommaren/hösten.

Det framgår av prognoser från ett antal banker inför FOMC-mötet tisdag-onsdag.

”Fedledamöterna kan slutligen komma att börja ‘prata om att prata om’ tapering i deras tillgångsköp vid nästa veckas FOMC-möte. Men givet att aktuella data tyder på att ekonomin ännu är en ganska lång väg från ‘substantiella ytterligare framsteg’ misstänker vi att taper inte kommer att inledas förrän i början av nästa år”, skriver Andrew Hunter, senior USA-ekonom på Capital Economics, i ett kundbrev.

Ett antal Fedledamöter, bland annat Robert Kaplan, Patrick Harker och Randall Quarles, har den senaste tiden talat om att det är dags att börja tänka på tapering, något som kan te sig naturligt givet de senaste månadernas kraftiga uppgång i inflationen.

Men enligt majoriteten av Fedledamöterna handlar uppgången i inflationen till stor del om övergående faktorer, och i kombination med de senaste månadernas arbetsmarknadsbesvikelser lär det vara majoritetens uppfattning att ekonomin ännu inte har uppfyllt villkoret om de substantiella ytterligare framsteg som kommittén har satt upp för att börja signalera en neddragning av stimulansåtgärderna.

Vi föregående FOMC-möte, den 27-28 april, konstaterade Fedchefen Jerome Powell att den ekonomiska återhämtningen hade gått snabbare än väntat, men den var ännu ojämn och långt ifrån klar. Han sade också att inflationen sannolikt skulle stiga ytterligare en tid innan den åter dämpas.

Utöver den kortsiktiga uppgången, drivet av baseffekter, väntade Powell också ett visst uppåttryck på priserna av återhämtningen för konsumtionen när restriktionerna lättas, men även det väntades vara en övergående effekt, och en övergående uppgång i inflationen motiverar inte en mindre expansiv policy, enligt Fedchefen.

”Det är ännu inte tid för att ha en konversation om tapering”, sade han.

Vid FOMC-mötet i april pekade aktuell information mot att sysselsättningstillväxten hade börjat ta fart på allvar, i linje med förväntningarna. Marsrapporten tydde på att antalet sysselsatta hade stigit med närmare 1 miljon personer, och ekonomer räknade med liknande ökningstakt även under kommande månader.

Jerome Powell välkomnade den positiva jobbrapporten för mars men klargjorde samtidigt att han ville se en serie av lika starka jobbrapporter för att han skulle överväga att ekonomin hade gjort de ”substantiella ytterligare framsteg” han ville se. Och enligt Powell kommer ingen uthållig uppgång i inflationen innan de lediga resurserna på arbetsmarknaden har minskat tydligt.

Jobbstatistiken för april och maj var dock betydligt svagare än vad marsstatistiken från början antydde, och dessutom har det ursprungliga marsutfallet justerats ned tydligt. Och även om andra arbetsmarknadsindikationer klart pekar mot att det främst är utbudseffekter som ligger bakom den svagare sysselsättningsutvecklingen så blir det troliga resultatet att det kommer ta längre tid än väntat innan jobbmarknaden har återhämtat försvagningen under pandemin.

Med tanke på att ett antal Fedledamöter nu tydligt efterfrågat det lär dock Jerome Powell inte kunna undvika att låta FOMC-mötet på allvar börja diskutera förutsättningarna för en kommande tapering den 15-16 juni. Men givet att Fed har lovat att signalera eventuella förändringar långt i förväg räknar Capital Economics med att detta bara blir början på en utdragen diskussion om hur köpprogrammet eventuellt kan trappas ned.

”Vi räknar inte med någon formell ändring i guidningen nästa vecka, och Powell kommer sannolikt upprepa att ‘substantiella ytterligare framsteg’ mot Feds sysselsättningsmål ännu ligger en bit bort”, skriver Andrew Hunter.

Capital Economics tror dock att Fed kommer att mer formell annonsera en framtida tapering inom några månader, kanske genom att ge en tydlig vink i samband med Jackson Hole-mötet och därefter med formellt ändra guidningen vid FOMC-mötet i september.

”Det skulle troligen vara konsistent med att köpen kommer att reduceras från början av nästa år”, skriver Andrew Hunter.

Commerzbank tror dock att Fed kan komma att börja dra ned på tillgångsköpen tidigare än de förut räknat med om en återhämtning i arbetskraftsdeltagande får fart på sysselsättningstillväxten kommande månader. Och de olika kommentarerna från olika ledamöter om behovet att diskutera tapering kan tolkas som ”försöksballonger” för att testa hur marknaden skulle reagera på en förändrad miljö.

”Till skillnad från erfarenheterna från 2013 (taper tantrum) ledde de första antydningarna om en vändning denna gång inte till marknadsgyrationer, och därför kan fler försiktiga steg väntas vid nästa veckas Fedmöte”, skriver Commerzbanksekonomerna Bernd Weidensteiner och Christoph Balz i ett kundbrev.

De tror att ordförande Powell sannolikt kommer att ta upp frågan vid presskonferensen efter räntebeskedet, men att inkommande data trots allt inte har varit tillräckligt bra för att Fed ska signalera tapering redan nu.

”Trots allt, Powell efterlyste en ‘serie’ av starka arbetsmarkandssiffror i… april. Efter att aprilstatistiken var en besvikelse bör majstatistiken betraktas som stark, men en bra rapport är inte ännu en serie. Därmed bör pressmeddelandet troligen bara notera framsteg när det gäller Feds mål”, skriver Commerzbanksekonomerna.

Men även om Fed varken ändrar styrräntan eller guidningen om tillgångsköpen vid juni-mötet kan ledamöternas nya prognoser skapa viss uppståndelse på onsdagskvällen. Medan prognoserna för BNP och arbetslöshet kanske inte kommer att behöva ändras mycket jämfört med i mars kommer ledamöterna tveklöst att justera upp sina inflationsprognoser kraftigt, åtminstone på kort sikt.

I mars var ledamöternas konsensusprognos för PCE-inflationen 2,4 procent i december i år, 2,0 procent 2022 och 2,1 procent 2023. Motsvarande prognoser för kärn-PCE-inflationen var 2,2, 2,0 respektive 2,1 procent.

De nya prognoserna för december 2021 kommer med all sannolikhet att justeras upp kraftigt, mer intressant blir vad ledamöterna tror om december 2022 (och 2023) givet kommentarerna om att mycket av årets prisuppgångar är övergående (transitory).

Hur ledamöterna ser på inflationen 2022 och 2023 lär också påverka deras ränteprognoser, i marsprognosen pekade medianprognosen mot oförändrad styrränta till och med i slutet av 2023, men fyra ledamöter räknade med högre styrränta i slutet av 2022, och totalt sju ledamöter väntade högre ränta än nu i slutet av 2023.

Den senaste tidens utspel från Socialdemokraterna om höjda skatter på våra redan beskattade pengar är därför lite oroande. Visserligen är majoriteten i riksdagen icke socialistisk sedan 2006 och vissa andra partier vill istället sänka skatten, men så sent som 2018 fick vi en skattehöjning i form ett golv för hur låg skatten kan bli på ISK.

Därför är det strategiskt rätt att redan nu fundera på hur du som vill ska kunna skatteplanera och parera framtida höjningar. Eller bara fundera över var dina investeringar ger mest lönsamhet. Övriga accepterar alla ökade skattesatser med uppfattningen att dessa höjer statens skatteintäkter och att det förbättrar landet.

Det bästa sättet i nuläget är att skatteoptimera är via avdragsgilla räntor. Än så länge är räntor på bostadslån avdragsgilla och det innebär att ju större lån du tar desto lägre skatt betalar du på din ISK. Att staten skattesubventionerar lån ogillar många politiker, men det är svårt att förändra. Detta då många sitter med tunga bostadslån och deras ekonomi går ihop enbart om räntorna är avdragsgilla och bostadspriserna står sig.

Som läget är nu skulle du som kan belåna din bostad mer därför kunna parera skattehöjningar genom att ta lån och få mer avdragsgilla räntor. Det höjer förvisso risken i din privatekonomi, men du kan kompensera det genom att i så fall köpa trygga aktier.

Bland dessa aktier gillar jag Tele2 B på nuvarande kursnivåer, där direktavkastningen är 5,2 procent vilket är klart högre än låneräntorna. Andra relativt trygga aktier är dagligvarubolagen Axfood och ICA och teleoperatören Telia. Aktierna är inga kursraketer, men stabila pjäser som ger utdelningar.

En annan strategi för dig som av olika anledningar inte tycker det är häftigt att betala alltför mycket skatt är att satsa på bostäder. Istället för att äga bostadsaktier på den svenska börsen via ditt ISK lägger du ned alla timmar som krävs för att hitta lämpliga bostäder att äga och hyra ut.

I alla fall om det blir en rejäl skattehöjning på aktier kan det vara mer lönsamt. Annars är skatten på aktier i nuläget mycket låg tack vare de låga räntorna.

Direktägande av skog är en annan tillgång vi äger utanför ISK och KF. Likt bostäder är reala tillgångar av detta slag lämpliga att belåna. Investera i Sverige eller i annat lämpligt land, men en risk är det här med fastighetsskatter. Likt de flesta tillgångar finns även risken för att en förmögenhetsskatt återkommer.

Tryggt är det också att investera i guldmynt och guldtackor. Förvara bara det gula kapitalet på lämplig och trygg plats.

Själv gör jag i nuläget inga förändringar på grund av skatten. Troligen blir det inte mycket till försämringar efter valet 2022, utan ränteläget kommer att vara mer avgörande för schablonskatten och bostadslånen.

Carnegie spår vidare att Nilars ebitda-resultat förbättras framgent och vänder till positivt 2022, samt att bolaget når sitt finansiella mål om en ebitda-marginal om minst 20 procent till 2025.

Banken ser vidare att Nilars energilagringssystem är väl positionerat för att rida på tillväxttrenden inom den förnybara energivågen som krävs för att nå EU:s ambitioner om koldioxidneutralitet 2050.

”Det är därmed sannolikt att Nilar kommer kunna dra nytta av EU:s gröna budgetsatsning (Green Deal) och vi tror att 100 procent av bolagets försäljning kommer att vara i linje med EU-taxonomin”, skriver Carnegie.

Nilar levererar batterier och elektriska energilagringslösningar. Bolaget hade handelsdebut på First North i april tidigare i år och aktien har sedan dess sjunkit omkring 13 procent.

På fredagen omkring lunchtid var aktien upp 6 procent och bytte händer till 58:30 kronor.