Faktumet att inflationen är tillbaka efter över 10 år av kräftgång är otvetydigt, men i många läger hörs fortsatt ropen om att pristrycket är temporärt, orsakat av baseffekter som kommer sig av det oregerliga läget under pandemin och därmed övergående.

Deutsche Bank menar dock att denna inställning är farlig och att man nu känner oro för att inflationen gjort en mer beständig come back. Därför vore det oansvarigt att negligera faran från inflation i globalekonomin.

Inflationen kommer bli den avgörande ekonomiska aspekten under detta årtionde och den centrala anledningen bakom det är att ekonomin genomgår sin största förändring på 40 år, menar Deutsche Bank.

”Vi sitter på en tidsinställd bomb”, skriver David Folkerts-Landau, som konstaterar att högre priser på längre sikt kan bli ett ”förgörande” slag i en tid då politiska beslutsfattare står inför den tuffaste ronden på 40 år.

Minskande oro för inflation och ökande statsskulder kommer leda till att riskerna underskattas och att politiker av i dag prioriterar sociala frågor högre än stabila finanser. I förlängningen kan detta scenario leda till att hela samhällen hotas.

”Få minns hur samhällen och ekonomier hotades av hög inflation för 50 år sedan”, skriver Deutsche Bank.

I tillägg till den ultralätta penning- och finanspolitiken spår banken att långsiktiga trender såsom åldrande befolkningar och minskad globalisering kommer bidra till högre inflation.

Pandemin har bidragit till detta genom att industrier börjat se över sina leverantörskedjor, vilket kommer leda till prisuppgångar inom vissa segment. Åldrande befolkning i kombination med detta innebär att arbetare kan förhandla upp sina löner på grund av brist på lokal kompetens, vilket också driver upp priser.

”Vi känner oro över att de smärtsamma lärdomarna av historiens inflationsepisoder kommer ignoreras av våra centralbanker”, skriver Deutsche Bank, som pekar ut Federal Reserve som den största boven i dramat.

Om centralbankerna till sist tvingas höja räntorna kommer ”limmet” som hållit ihop globalekonomin de senaste 30 åren att släppa. Skuldsatta företag och länder har överlevt med billig tillgång till nya skulder, men det kommer inte fungera på samma sätt med högre räntor som gör lånen dyrare, skriver Deutsche Bank.

Situationen kan också förvärras av det ”sociala trycket” på centralbankerna om att fortsätta hålla räntorna låga, menar banken.

Risken för inflation är dock lägre i Europa än i USA, menar David Folkerts-Landau, där budgetunderskottet är dubbelt så högt som EU-snittet.

Lågpriskedjan Europris har funnits med i portföljen sedan 2018. Men på kort sikt tror DNB att återöppning och ökad gränshandel kommer att påverka Europris negativt och banken väljer därför att ta hem vinsten.

Aluminiumjätten Norsk Hydro åker också ut och ersätts av Yara som tillverkarjordbrukskemikalier och gödning, som till exempel urea.

”En stark utveckling för ureapriset är enligt vår mening intressant eftersom priserna normalt faller under denna tid på året. Utvecklingen för ureapriset ser mer överbevisande ut än den lite svagare trend vi sett i aluminiumpriset”, skriver DNB.

I dagsläget består DNB:s portfölj av Aker BP, Atea, Cadeler, Equinor, Orkla, Salmar, Schibsted, SR Bank og Yara.

Konsumentpriserna i USA steg 0,6 procent i maj, jämfört med månaden före. Jämfört med samma månad i fjol steg KPI med 5,0 procent.

Det visar siffror från den amerikanska statistikmyndigheten.

Analytiker hade räknat med att KPI skulle ha ökat 0,4 procent jämfört med månaden före och ha stigit med 4,7 procent jämfört med samma månad i fjol, enligt Trading Economics konsensusprognos bland analytiker.

Kärn-KPI, exklusive livsmedel och energi, steg 0,7 procent i maj, och ökade 3,8 procent jämfört med samma månad i fjol. Här väntade sig analytiker 0,4 procents uppgång jämfört med månaden före och en ökning med 3,4 procent jämfört med samma månad i fjol.

Energipriserna var oförändrade i maj jämfört med i april, livsmedelspriserna steg samtidigt 0,4 procent. Priserna på nya fordon steg 1,6 procent och på begagnade fordon med steg 7,3 procent. Priserna på transporttjänster ökade 1,5 procent.

I april var inflationstakten 4,2 procent för KPI och 3,0 procent för kärn-KPI.

Styrräntan – lägsta anbudsräntan vid refinansieringsförfarandet – ligger därmed kvar på 0,00 procent. Depositräntan lämnades oförändrad på -0,50 procent.

Väntat var oförändrade räntor, enligt Trading Economics konsensusprognos.

ECB lämnar även storleken på QE-programmet Pandemic Emergency Purchase Programme (PEPP) oförändrat på 1.850 miljarder euro, och programmets genomförandetid är fortsatt minst till och med mars 2022.

Baserat på bedömningen om de finansiella förhållandena och inflationsutsikterna, så väntar sig rådet att PEPP-köpen under kommande kvartal ska ske i en betydligt högre takt än under de första månaderna på året.

Om gynnsamma förhållanden kan bevaras utan att använda hela utrymmet i PEPP så kan en del förbli outnyttjat. Å andra sidan kan omfånget i PEPP rekalibreras om det krävs för att bevara dessa förhållanden.

ECB uppger att förfallande köp under PEPP kommer att återinvesteras åtminstone till och med slutet av 2023.

ECB fortsätter med tillgångsköpen under det tidigare QE-programmet (APP) i en månadstakt om 20 miljarder euro, och de kommer att ske så länge som krävs för att stärka den ackommoderande inverkan från räntorna, och upphöra kort innan ECB börjar höja räntan.

Räntorna kommer att behållas på nuvarande, eller lägre, nivåer tills inflationen stadigt ligger på en bana mot målet, och att det återspeglas i den underliggande inflationen.

”Rådet är fortsatt redo att justera alla sina instrument, på lämpligt sätt, för att säkra att inflationen rör sig mot målet på ett uthålligt sätt, i linje med åtagandet om symmetri”, skriver ECB.

Systemair redovisar ett rörelseresultat om 173 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2020/2021.

Enligt preliminära siffror som släpptes av bolaget innan rapporten väntades ett rörelseresultat om just 173 miljoner kronor.

Nettoomsättningen var även den exakt som den preliminära siffran; 2.208 miljoner kronor. Den organiska tillväxten uppgick till 17,1 procent, vilket var som meddelades preliminärt.

Nettoresultatet uppgick till 116 miljoner kronor (-2) och resultatet per aktie blev 2:22 kronor (-0:02). Här fanns inga preliminära siffror.

En utdelning på 3:00 kronor per aktie föreslås för helåret 2020/2021. I fjol gav bolaget ingen utdelning med hänvisning till osäkerhet orsakad av pandemin.

Köpeskillingen uppgår till 1,3 miljarder dollar på kassa- och skuldfri basis, varav Sinch betalar 1,1 miljarder dollar kontant och resterande del genom 1.128.487 nya aktier. Med gårdagens valutakurs motsvarar detta en sammanlagd köpeskilling om 10.745 miljoner kronor.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Messagemedia erbjuder en webbaserad SaaS-mjukvara för företag att använda interaktiva meddelandetjänster utan att programmera eller hantera API:er. Bolaget har över 60.000 företagskunder och hanterar över 5 miljarder mobilmeddelanden per år.

Under den tolvmånadersperiod som slutar den 30 juni 2021 förväntas Messagemedia nå en försäljning på 151 miljoner dollar, bruttoresultat på 94 miljoner dollar, och justerad ebitda på 51 miljoner dollar. Detta motsvarar en bruttomarginal på 63 procent och en ebitda-marginal på 34 procent. Verksamheten sysselsätter mer än 350 personer med huvudkontor i Melbourne, Australien.

Den organiska tillväxten i omsättning och bruttoresultat har varit omkring 22 procent per år under de senaste två åren, och bruttoresultatet i USA har växt över 40 procent om året, skriver Sinch.

Engångskostnader för integration vänta uppgå till cirka 8 miljoner dollar över 18 månader.

”När transaktionen slutförs kommer Messagemedia att gynnas av kostnadssynergier från Sinch globala nätverk för meddelandetjänster med direktkopplingar till över 450 mobiloperatörer. Man kommer även att kunna dra nytta av Sinchs investeringar i nya kanaler som Whatsapp, Viber, RCS och Instagram”, heter det.

Sinch avser att återinvestera besparingarna från dessa kostnadssynergier i fortsatt expansion.

Förvärvet finansieras med en kombination av kassa, aktier och lånefaciliteter. När transaktionen slutförs kommer Sinch att betala säljarna, däribland fonder förvaltade av Mercury Capital, en kontant ersättning på 1,1 miljarder dollar. Säljarna kommer även att erhålla 1.128.487 nya aktier i Sinch, vilka är föremål för sedvanliga lock-up-begränsningar och inte kan avyttras tidigare än 6 månader efter att transaktionen slutförts. Detta innebär att antalet aktier i Sinch ökar med ca 1,6 procent.

Innan dagens offentliggörande hade Sinch ett finansiellt mål att hålla nettoskuld/justerad ebitda under 2,5x över tid. Detta mål har nu reviderats till 3,5x över tid, vilket meddelats i ett separat pressmeddelande.

För att beräkna proforma inkluderas samtliga förvärvade verksamheters resultat under de senaste 12 månaderna samt motsvarande bidrag från Inteliquent och Messagemedia (som har annonserats men ännu ej slutförts). Proforma nettoomsättning för de senaste 12 månaderna, fram till första kvartalet 2021, hade då varit cirka 17,9 miljarder kronor. Bruttoresultatet hade uppgått till cirka 6,0 miljarder kronor och justerad ebitda till cirka 2,4 miljarder kronor.

Transaktionens genomförande är föremål för sedvanliga villkor och godkännanden, däribland godkännande från Australian Foreign Investment Review Board (FIRB), Australian Competition and Consumer Commission (ACCC), och från konkurrensmyndigheter i USA.

Transaktionen förväntas att slutföras under andra halvåret 2021.

Samtidigt upprepas köprekommendationen, något som Nyhetsbyrån Direkt har rapporterat om tidigare på onsdagen.

Ovanstående faktorer indikerar enligt DNB ett starkt bidrag från de svenska destinationerna, medan det norska bidraget väntas ha varit svagare. Sistnämnda destinationer förlitar sig mer på att internationella gäster ska nå ”sin fulla finansiella potential”, något som DNB fortsatt räknar med under räkenskapsåret 2021/22.

Då Skistars destinationer stängdes innan slutet av förra årets högsäsong möter bolaget lättare jämförelsetal, konstaterar DNB. Analyshuset spår för räkenskapsårets tredje kvartal en nettoförsäljning på 889 miljoner kronor. Om förväntningarna slår in skulle det innebära en ökning med 82 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år.

Vidare ser analyshuset ”fördelaktiga” utsikter för 2021/22 då Skistar gynnas av stark efterfrågan på privat nöje och prissättningskraft.

Skistars rapport väntas den 17 juni.

Vid 10.25-tiden på onsdagen hade aktien stigit 0,3 procent till 146:70 kronor.