Europaräntorna visar samtidigt små rörelser och dollarn har stärkts en bra bit över 130 mot yenen efter att Bank of Japan lämnat sin penningpolitik oförändrad.

Strax före klockan 11 är den svensk tvåårsräntan 8 punkter upp till 1,96 procent, efter att tillfälligt varit uppe på 1,00 procent, och tioårsräntan 6 punkter högre på 1,56 procent. Den tyska tioåringen är samtidigt 2 punkter högre till 0,83 procent.

Kronan har stärkts med drygt 11 öre mot euron och 10 öre mot dollarn.

”Hög inflation blir ännu högre”

Riksbanken konstaterar att världsekonomin fortfarande påverkas av den stora störning som pandemin inneburit och fortsätter att innebära i exempelvis Kina. Till detta kommer Rysslands invasion av Ukraina.

”De ekonomiska konsekvenserna syns i nya störningar i de globala produktionskedjorna, förvärrade leveransproblem och osäker tillgång på flera viktiga råvaror. Detta leder till högre priser på energi och livsmedel, vilket pressar upp inflationen ytterligare i ett läge där den redan är hög i flera länder”, skriver Riksbanken.

Nu går såväl svensk ekonomi som ekonomierna i omvärlden in i en lugnare tillväxtfas, men den ekonomiska aktiviteten bedöms trots det vara fortsatt god.

”Ovanligt snabb prisökning”

Beträffande inflationen i Sverige konstaterar Riksbanken att det har varit ovanligt kraftiga svängningar och att utfallen tyder på att uppgången nu är bred och priserna på såväl varor och livsmedel som tjänster ökar ovanligt snabbt.

”Riksbanken anpassar penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja reporäntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet”, skriver den.

Riksbankens prognos nu är att räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger något under 2 procent i slutet av den treåriga prognosperioden.

Flera analytiker ansåg att beskeden från Riksbanken var hökaktigare än väntat. Sju av tolv bedömare som tillfrågats av Infront trodde på oförändrad ränta i dag.

”BNP-indikatorn sjunker”

Tidigare på morgonen visade SCB-siffror att BNP-indikatorn sjönk med 0,4 procent under första kvartalet, vilket var väntat bland analytiker. Däremot var uppgången jämfört med ett år tidigare på 3,0 procent lägre än väntat.

Detaljhandelsförsäljningen steg med 0,2 procent i mars jämfört med månaden före, och med 1,2 procent jämfört med i mars i fjol.

Före Riksbanksbeskedet publicerade Konjunkturinstitutet sin konjunkturbarometer för april. Den visade att barometerindikatorn sjönk till 109,5 i april, från 110,3 i mars. Väntat enligt Infronts analytikerenkät var 107,0.

Tillverkningsindustrins konfidensindikator sjönk till 121,4 i april jämfört med 124,7 föregående månad. Väntat här var 121,7.

Efter det kraftiga fallet i mars steg hushållens konfidensindikator med 1,6 enheter till 74,9 men pekar på ett fortsatt mycket svagt stämningsläge.

”Prisplanerna stiger”

Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin, ökade med 5,6 enheter. Samtidigt ökade makroindex, som sammanfattar hushållens syn på den svenska ekonomin, med endast 0,8 enheter.

KI-barometern visade vidare att prisplanerna i näringslivet stiger samtidigt som arbetskraftsbristen är rekordhög, framförallt i tillverkningsindustrin.

KPI-utfall från tyska delstater hittills under dagen pekar mot att det preliminära utfallet för hela Tyskland kommer att bli högre än de 7,2 procent som analytiker räknar med.

USA-räntorna pekar uppåt i torsdagens europeiska förmiddagshandel, med den tioåriga räntan 7 punkter högre på till 2,83 procent, mätt från svensk stängning dagen före.

”Fortsatt svag yen”

I eftermiddag publiceras veckostatistiken över antalet nyanmälda arbetslösa, preliminär BNP för första kvartalet samt Kansas City Fed index för april.

På valutamarknaden handlas euron kring 1,052 mot dollarn.

Yenen har samtidigt tappat till 130,85 mot dollarn.

Haruhiko Kuroda, chef för Bank of Japan, sade på torsdagen att han fortsatt tror att en svag yen generellt är positivt för den japanska ekonomin, även om överdrivna rörelser på valutamarknaden kan ha negativa effekter.

Kommentaren kommer efter att yenen tappat till över 130—nivån mot dollarn, den svagaste nivån sedan april 2002.

 

torsdag kl 10.55 (onsdag kl 16.15)

USD/SEK	9:7615	(9:8572)	EUR/USD	1:0521	(1:0545)
EUR/SEK	10:2769 (10:3948)	USD/JPY	130:85	(127:95)
Ty obl 2	0,11	(0,12)	Ty obl 10	0,82	(0,81)
US obl 2	2,58	(2,54)	US obl 10	2,83	(2,76)
Sv obl 2	0,96	(0,88)	Sv obl 10	1,56	(1,50)

Enligt Infronts enkät väntade sig nio av tolv analytiker att Riksbanken skulle lämna styrräntan oförändrad medan tre trodde att reporäntan skulle höjas med 25 punkter, till 0,25 procent. Räntehöjningen är den första sedan 2019.

Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson konstaterar att Riksbanken nu trampar på bromsen, och det lite hårdare än de räknat med.

Detta får Nordea att höja sin ränteprognos och de räknar nu med tre räntehöjningar till i år, vilket lyfter reporäntan till 1 procent vid årsskiftet.

Nordeas prognos inför räntebeskedet var att Riksbanken skulle låta räntan ligga stilla i dag, men att de såg en ganska stor sannolikhet för en höjning.

”Räntebanan reviderades upp massivt”, skriver Isaksson, som noterar att banan är ”frontladdad”, men många höjningar på kort sikt.

Chefanalytikern skriver vidare att Riksbankens inflationsprognos är högre än deras, men att de ser den som rimlig eftersom de ser uppåtrisker mot sin egen prognos.

Som väntat reviderades BNP-prognosen ned med hänvisning till kriget i Ukraina.

Torbjörn Isaksson noterar också att ett tema i rapporten är att Riksbanken kommer att ”göra det som krävs” för att få ner inflationen.

Swedbank, som räknade med en höjning vid detta möte, skriver i en kommentar att givet att inflationen hade överraskat på uppsidan den senaste tiden så var Riksbanken tvungna att göra stora förändringar i sin penningpolitik.

”Riksbanken var dock mer aggressiv på QT (kvantitativ åtstramning) än vad vi hade förutsett. Sammantaget en hökaktig bias eftersom vi också märkte att Riksbanken betonade en beredskap att höja reporäntan snabbare om det skulle behövas för att säkerställa att inflationen återgår till målet”, skriver Swedbank.

Swedbank håller fast vid sin bedömning att reporäntan kommer att höjas vid varje penningpolitiskt möte fram till april 2023, vilket höjer reporäntan till 1,5 procent.

Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, skriver i ett Twitter-inlägg att de fortfarande tycker att Riksbankens inflationsprognos för 2023 ligger lite på den låga sidan, vilket kan motivera att de kommer att behöva revidera upp inflationen och räntebanan något vid de kommande mötena.

Capital Economics, som också hade räknat med en räntehöjning, konstaterar i ett kundbrev att Riksbanken till slut gav efter för den ekonomiska logiken.

”Medan banken talat om behovet att gå fram försiktigt med sin höjningscykel så räknar vi med att beslutsfattarna i praktiken kommer att strama åt snabbare än de just nu prognostiserar”, skriver de.

Robert Boije, chefekonom på SBAB, kallar Riksbankens besked för ”välavvägt, klokt och väntat”, och pekar på den betydligt högre inflationen som dessutom ser ut att bli mer varaktig än vad Riksbanken bedömde i februari.

”Vad avser uppjusteringen av reporäntebanan tycker jag också att Riksbanken har landat rätt i avvägningen. Den ligger också i linje med vår senaste prognos”, skriver han och pekar på att det finns betydande osäkerheter i vad det är som driver inflationen.

Han konstaterar att det därför är en balansgång att tydligt signalera att man tar inflationsmålet på stort allvar samtidigt som man inte vill riskera att ta i så mycket att man får alltför stora negativa effekter på den reala ekonomin, arbetslösheten och bostadspriserna.

”Det har under en längre tid varit milslånga avstånd mellan Riksbankens och marknadens bedömning om när Riksbanken borde höja reporäntan. Penningpolitiken handlar mycket om att påverka förväntningarna. Nu får vi en mer synkad bild av utvecklingen framöver”, enligt Robert Boije.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, tycker dock att Riksbanken levererade en ”räntechock” och att risken för recession nu ökar.

”Riksbanken höjer oväntat med 0,25 procentenheter och signalerar stramare tyglar framöver med en brant reporäntebana”, säger hon i en kommentar.

Enligt Stråberg gör den höga inflationen att Riksbanken känner sig tvingad att strama åt konjunkturen, trots att läget ser svagt ut.

Hon tillägger att det faktum att balansräkningen också ska börja minska under andra halvåret med halverade köp innebär en ytterligare åtstramning.

”Vi ser ökade risker för felsteg i det här osäkra läget, säger Alexandra Stråberg, som noterar att Riksbanken nu ser svagare tillväxt och högre arbetslöshet än tidigare, ”det blir priset för åtstramningen”.

 

Enligt Infront Datas enkät väntade nio av tolv tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle lämna reporäntan oförändrad på 0,00 procent medan tre väntade en höjning med 25 punkter.

Kronan började stärkas redan före beskedet och stärktes därefter med ytterligare cirka 8 öre till 10,27 mot euron, och ungefär lika mycket till 9,73 mot dollarn.

Obligationsräntorna handlas 1-2 punkter lägre.

 

Vi har nu den högsta inflationen på 30 år, och Riksbanken höjer därför reporäntan från noll till 0,25 procent, från 0 procent.

Riksbankdirektionens prognos är att räntan höjs gradvis framöver och att den ligger något under 2 procent om tre år.

Direktionen har också beslutat att sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper under andra halvåret i år så att innehavet börjar minska, samt att Riksbanken ska sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april.

Enligt Infronts enkät väntade sig nio av tolv analytiker att Riksbanken skulle lämna styrräntan oförändrad medan tre trodde att reporäntan skulle höjas med 25 punkter, till 0,25 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 18 december 2019, då den höjdes med 0,25 procentenheter till 0,00 procent.

Direktionen var enig om räntebeslutet och räntebanan.

Samtidigt meddelade Riksbanken att de beslutat att sänka takten i köpen av värdepapper under andra halvåret till 37 miljarder kronor, samt att sluta köpa statsskuldväxlar från den 28 april.

”På så sätt anpassas penningpolitiken så att inflationen återgår till inflationsmålet”, skriver Riksbanken.

Riksbankens prognos är att räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger något under 2 procent i slutet av den treåriga prognosperioden.

Det har dock varit stora svängningar i inflationen och osäkerheten kring inflationsutsikterna är stor.

”Riksbanken anpassar penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja reporäntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet”, skriver Riksbanken.

I Riksbankens nya prognos väntas KPIF-inflationen ligga runt 6 procent de närmaste månaderna innan den vänder ned och återgår till målet på 2 procent 2024.

Den underliggande inflationen, mätt som KPIF exklusive energi, håller sig hög längre för att sedan gradvis sjunka mot målet.

Bild: Riksbankens prognos för KPIF-inflationen

 

 

Bild: Riksbankens prognos för KPIF exklusive energi

 

 

Världsekonomin påverkas fortfarande av den stora störning som pandemin inneburit och fortsätter att innebära i exempelvis Kina. Till detta kommer Rysslands invasion av Ukraina, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande i samband med räntebeskedet på torsdagen.

Riksbanken konstaterar att kriget har orsakat ett stort mänskligt lidande och drivit miljontals människor på flykt.

”De ekonomiska konsekvenserna syns i nya störningar i de globala produktionskedjorna, förvärrade leveransproblem och osäker tillgång på flera viktiga råvaror. Detta leder till högre priser på energi och livsmedel, vilket pressar upp inflationen ytterligare i ett läge där den redan är hög i flera länder”, skriver Riksbanken.

Den skriver vidare att såväl svensk ekonomi som ekonomierna i omvärlden går nu in i en lugnare tillväxtfas, men den ekonomiska aktiviteten bedöms trots det vara fortsatt god.

Beträffande inflationen i Sverige konstaterar Riksbanken att det har varit ovanligt kraftiga svängningar. I fjol berodde uppgången i inflationen till stor del på snabba prisuppgångar på energi, men sedan årsskiftet har även inflationen bortsett från energi ökat snabbt och blivit betydligt högre än Riksbankens prognos från i februari.

”Utfallen tyder på att uppgången nu är bred och priserna på såväl varor och livsmedel som tjänster ökar ovanligt snabbt”, skriver Riksbanken.

Pareto Securities höjer riktkursen för Atlas Copco till 580 kr från 560 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av en analys.

Handelsbanken Capital Markets höjer sin kortsiktiga rekommendation, på tre månaders sikt, för Thule till köp från behåll. Det framgår av en uppdatering från banken.

Pareto Securities sänker riktkursen för Vestas till 220 danska kr från 260 danska kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av en analys.

Pareto Securities sänker riktkursen för Fabege till 155 kr från 162 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av en analys.

SEB Equities sänker riktkursen för SBB till 37 kr från 50 kr. Rekommendationen behåll upprepas. Det framgår av en analys. Aktien stängde på onsdagen på 31,60 kr.

Pareto Securities sänker sin rekommendation för Signup till behåll från köp. Riktkursen sänks till 115 från 125 kr. Det framgår av en analys.

Pareto Securities sänker riktkursen för Kambi till 160 kr från 200 kr. Rekommendationen behåll upprepas. Det framgår av en analys.

Nordea Markets höjer riktkursen för Telia till 46 kr från 44 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av en analys. Aktien stängde på 41,40 kr föregående handelsdag.

Även DNB Markets höjer riktkursen för Telia till 48 kr från 46,50 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av en analys.

Nordea Markets höjer riktkursen för SEB till 133 kr från 127 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av en analys. A-aktien stängde på 116,05 kr föregående handelsdag.

Även DNB Markets höjer riktkursen för SEB, till 118 kr från 114 kr. Rekommendationen behåll upprepas. Det framgår av en analys.

Kepler Cheuvreux höjer också riktkursen för SEB, till 138 kr från 134 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av ett morgonbrev från banken.

Nordea Markets höjer riktkursen för Trelleborg till 295 kr från 285 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av en analys. Aktien stängde på 220,10 kr föregående handelsdag.

DNB Markets sänker riktkursen för Enea till 235 kr från 295 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av en analys. DNB Markets noterar att Eneaaktiens fall om över 35 procent på onsdagen, efter bolagets kvartalsrapport, bäddar för möjligheter. Det var enligt banken flera anledningar till Eneas rapportmiss, men aktiens fall är långt ifrån rättvisande. ”/…/vi ser detta som en möjlighet för långsiktiga investerare”, skriver DNB Markets. Aktien stängde föregående handelsdag på 119,60 kr.

DNB Markets höjer riktkursen för SHB till 118 kr från 114 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av en analys. A-aktien stängde på 98,48 kr föregående handelsdag.

DNB Markets höjer riktkursen för Novo Nordisk till 870 danska kr från 850 danska kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av en analys. Aktien stängde på 789,40 danska kr i Köpenhamn föregående handelsdag.

Kepler Cheuvreux höjer riktkursen för B3 Consulting till 160 kr från 110 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av ett morgonbrev från banken. Aktien stängde på 128 kr föregående handelsdag.

Kepler Cheuvreux sänker sin rekommendation för Elekta till behåll från köp. Riktkursen sänks till 71 från 137 kr. Det framgår av ett morgonbrev från banken. Aktien stängde på 66,90 kr föregående handelsdag.

Kepler Cheuvreux höjer sin rekommendation för Fagerhult till köp från behåll. Riktkursen sänks till 60 från 65 kr. Det framgår av ett morgonbrev från banken. Aktien stängde på 44,35 kr föregående handelsdag.

SEB Equities sänker riktkursen för Stillfront till 19 kr från 25 kr. Rekommendationen sälj upprepas. Det framgår av en analys. Aktien var upp 1,9 procent till 19,80 kr under den inledande handeln på torsdagen.

 

Dometic redovisar ett justerat ebita-resultat på 1.114 miljoner kronor för det första kvartalet 2022, motsvarande en marginal på 14,8 procent.

Analytikerna i Infronts sammanställning av tio estimat hade väntat sig 968 miljoner kronor och en marginal på 14,1 procent.

Nettoomsättningen uppgick till 7.518 miljoner kronor med en organisk tillväxt på 7 procent. Här hade analytikerna väntat sig 6.851 miljoner kronor respektive en organisk tillväxt om 4,1 procent.

Resultatet efter skatt var 494 miljoner kronor jämfört med förhandstipset 468 miljoner kronor.

Aktien rusar

Dometics aktie klättrar närmare 10 procent efter att bolagets första kvartal bjudit på såväl omsättning som vinst över marknadens förväntningar. Bland det som Dometic lyckats bra med under kvartalet pekar vd Juan Vargues bland annat ut förmågan att föra kostnadsökningar vidare till kunderna.

”Jag är väldigt nöjd med den starka tillväxten och att vi parerar alla dess kostnadsökningar som vi ser precis överallt. Oavsett om vi pratar om metaller, elektronik, frakter så lyckas vi skicka vidare till våra kunder”, säger Juan Vargues till Nyhetsbyrån Direkt och fortsätter:

”Sänker kostnader”

”Pandemin börjar försvinna undan för undan även om det spökar i Kina, men i västvärlden är det en betydligt bättre situation vilket gör att vi kan accelerera vårt strukturprogram och i och med det fortsätta att sänka våra kostnader och öka vår konkurrenskraft”.

Dometic har som mål att nå en rörelsemarginal på 18-19 procent. ”Vi kommer att leverera det”, kommenterar Juan Vargues.

 

 

Boozt redovisar ett justerat rörelseresultat på 8,8 miljoner kronor för det första kvartalet 2022.

Analytikerna hade i snitt väntat sig ett justerat rörelseresultat på 20,5 miljoner enligt Infronts sammanställning av fem estimat.

Den justerade rörelsemarginalen blev 0,6 procent, mot väntade 1,5 procent.

Bruttomarginal uppgick till 39,3 procent, jämfört med 40,3 procent motsvarande kvartal året innan.

Nettoomsättningen uppgick till 1.424 miljoner kronor, mot väntade 1.407 miljoner.

Boozt upprepar sina prognoser om en omsättningstillväxt 2022 i intervallet 20-25 procent. Det justerade rörelseresultatet 2022 väntas uppgå till 365-420 miljoner kronor. Inför rapporten räknade analytikerna i snitt med ett justerat rörelseresultat 2022 på 364 miljoner kronor. Estimaten i Infronts samanställning spände mellan 304 och 405 miljoner kronor.

Sinch redovisar ett justerat ebitda-resultat på 760 miljoner kronor för det första kvartalet 2022.

Analytikerna hade räknat med ett justerat ebitda på 725 miljoner kronor, enligt Infronts sammanställning av nio analytikers estimat.

Bruttoresultatet uppgick till 2.096 miljoner kronor, mot väntade 1.975 miljoner kronor. Den organiska tillväxten i bruttoresultatet var 2 procent.

Nettoomsättningen var 6.550 miljoner kronor, med en organisk tillväxt på 22 procent. Snittförväntningarna var en omsättning på 6.233 miljoner kronor, enligt Infront.