Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster väntas uppgå till 461 miljoner euro, motsvarande en marginal om 3,0 procent. Detta kan jämföras med bolagets guidning om 4 procent. Infronts snittprognos för justerad ebit-marginal uppgick till 4,1 procent enligt den senaste konsensusuppdateringen daterad 18 november.

”Detta beror på förseningar i installation av vissa onshore-projekt samt ökad kostnadsinflation, skriver Vestas.

Dessa faktorer fortsatte att påverka så kallade garantiprovisioner under fjärde kvartalet 2021, som ledde till ökade reparations- och uppgraderingskostnader. För helåret 2021 uppgick garantiprovisionerna till 4,4 procent av intäkterna.

Intäkterna för 2021 väntas uppgå till 15.587 miljoner euro, vilket är i linje med bolagets egna prognosintervall om 15,5-16,5 miljarder euro. Här låg Infronts konsensus på 16.065 miljoner euro.

Sveriges BNP väntas öka med 3,6 procent i år, 2,2 procent nästa år och 1,9 procent 2024. I föregående prognos, i november, väntades BNP öka 3,8 procent 2022 och 1,9 procent 2023.

Handelsbanken ser utvecklingen sedan i november som ett bakslag, framförallt omikron med dess restriktioner och de väldigt höga energipriserna.

”Restriktionerna kan göra att leveransproblemen håller i sig längre och konsumentbeteendet tar längre tid att normalisera. Det är besvärligt, men inte oöverstigligt. Det blir en paus under första kvartalet och därefter fortsätter den starka tillväxten”, säger Handelsbankens chefekonom Christina Nyman till Nyhetsbyrån Direkt.

Hon lyfter fram att arbetsmarknadsläget i Sverige fortsätter att förbättras och resursutnyttjandet stiger. Företagen ser igenom det här läget som är just nu och fortsätter att planera för att anställa och investera eftersom de ser en fortsatt stark utveckling framöver. Det är hushållen som håller tillbaka, vilket bland annat syns i KI-barometern.

Men hushållen som helhet har en stark ekonomi och väntas öka sin konsumtion så snart smittan minskar och restriktionerna fasas ut.

Handelsbanken räknar med att arbetslösheten sjunker ned till drygt 7 procent i slutet av 2024 och även om den snabba återhämtningen har bidragit till att företagen inte riktigt hinner med att anställa i samma takt som efterfrågan så ser inte Handelsbanken någon risk för överhettning.

När det gäller den svenska KPIF-inflationen spår Handelsbanken att den ”dyker ner” till omkring 1,5 procent i slutet av 2022, efter att rekordhöga energipriser tryckt upp den till 4,1 procent i december.

Handelsbankens prognos är att Riksbanken börjar krympa balansräkningen från halvårsskiftet 2022, och sedan höjer reporäntan med 25 punkter i slutet av 2023, följt av en lika stor räntehöjning under sommaren 2024.

”Att höja räntan för att elpriser är höga skulle bara urholka köpkraften än mer och riskerar att stoppa den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden”, säger Christina Nyman.

Då ökar risken att löneavtalen nästa år hamnar lägre än vad som är förenligt med inflationsmålet, vilket enligt banken talar för att Riksbanken är tålmodiga och väntar till slutet av 2023, efter avtalsrundan, med att höja räntan.

De räknar dock med något högre centrala löneavtal vid nästa förhandlingsrunda i mars 2023.

”När avtalen ska förhandlas bedöms arbetsmarknadsläget vara betydligt bättre och inflationen högre än när nuvarande avtal slöts. Sammantaget räknar vi med att lönerna stiger med knappt 3 procent både 2023 och 2024, vilket kan jämföra med att lönerna bedöms öka med cirka 2,5 procent 2020-2022”, skriver de i rapporten.

På frågan om vad som skulle kunna få Riksbanken att höja tidigare svarar Christina Nyman ”högre inflation”.

”Om inflationsförväntningarna och löneförväntningarna drar iväg mycket då skulle Riksbanken höja tidigare”, säger hon, men tillägger att det inte finns några sådana tecken i nuläget.

Faktum är att Handelsbanken, liksom i novemberprognosen, tycker att både inflationsriskerna och förväntningarna om höjda räntor är överdrivna.

”Jag tycker fortfarande det ligger för mycket förväntningar på Fed och Riksbanken, men det kan ju ändra sig om utbudsproblematiken blir mer varaktig i och med restriktionerna”, säger chefekonomen.

Riskerna mot prognosen är framförallt förknippade med risken för nya pandemirelaterade bakslag eller att Riksbanken tvingas höja reporäntan tidigare.

”Men även om det blir tidigare räntehöjningar är det inte det hela världen. Svenska hushåll har förväntningar om att räntorna ska stiga och kombinerat med att arbetsmarknaden fortsätter att förbättras så vore det inget jätteproblem”, enligt Christina Nyman.

”De senaste dagarnas nedgångar beror på en cocktail av nervositet kring Ukraina, den amerikanska centralbankens åtstramningar samt en något svag start på den amerikanska rapportperioden”, skriver Frank Øland på danskebank.dk.

När det gäller konflikten mellan Ryssland och Ukraina så är det också mycket som står på spel.

”Vi förväntar oss inte en invasion av Ukraina. Det skulle helt enkelt bli för kostsamt för Ryssland. Men skulle vi få se en rejäl nedgång på börserna på grund av konflikten så skulle det kunna innebära ett köpläge”, skriver Øland.

De ekonomiska konsekvenserna för amerikanska och europeiska företag skulle bli beskedliga, menar Øland och därför skulle en börsnedgång vara en form av överreaktion.

”I samband med oron på Krim och Irak-krigen såg vi också att aktiemarknaden föll tillbaka men snabbt repade sig igen”, skriver Øland.

Dock skulle en konflikt i Ukraina kunna bli ett hårt slag för energiintensiva bolag eftersom energipriserna väntas rusa vid en eventuell invasion.

Øland påpekar också att ett fall på aktiemarknaden kan få sin egen dynamik.

”Tidigare har vi sett att privatpersoner sett nedgångar som köplägen. Men i går blev fallet så stort att de i stället började sälja i en fallande marknad. Den senaste tidens stora marknadssvängningar har sänt VIX-indexet till väders (också kallat ”skräckindexet”, reds. anm). Stigande osäkerhet gör också att vissa professionella aktörer tvingas sälja av för att minska risken”, skriver Øland.

Han menar att man som investerare ska akta sig för att ta förhastade beslut baserade på rädsla.

Historien visar att när investerare påverkas av rädsla tas många beslut utifrån worst-case-scenarion som sällan står i proportion till verkligheten när vi sedan får facit i hand”, säger han.

Sammantaget så anser han att långsiktiga investerare ska ta det lugnt och inte drabbas av panik.

”Aktiemarknaden bjuder på både upp- och nedgångar. Men över tid så har den bjudit på goda genomsnittliga årsavkastningar. Trots den senaste tidens kursfall så förväntar vi oss ett mindre plus för globala aktier i år”, skriver han.

Exkluderingen innebär att sparare inte kan välja dessa två fonder för tillfället. PPM:s fondchef Erik Fransson säger till tidningen att myndigheten väntar på svar från Catella på ett antal frågor som ställts.

”Köpstopp gör vi när vi har lite större utredningar, där det skulle kunna vara så att det finns saker och ting som skulle kunna bryta mot det avtal vi har mot fondförvaltaren” säger Erik Fransson till DI.

Några dagar efter beskedet från PPM meddelade Catella att bolaget sålt sina återstående 30 procent av fondbolaget till Athanase Industrial Partners, som varit huvudägare sedan 2020 och kontrolleras av Öresunds och Creades förra vd Stefan Charette. Har är nu styrelseordförande i Catella Fonder.

Enligt DI finns i småbolagsfondens portfölj beröringspunkter med den nya huvudägaren, bland annat vad gäller det största innehavet Zalaris där Stefan Charette är styrelseledamot.

Home bias är vår tendens att föredra lokala aktier framför globala. Tänk dig att du är en jägare och samlare på savannen för 100 000 år sen. Högt gräs, några enstaka träd och kanske ett lejon i busken. Kan du se det framför dig? Ditt viktigaste mål med dagen är att överleva. Du undviker allt som kan vara riskfyllt, som att gå till nya ställen du inte känner till sen tidigare. Det kan vara farligt. Istället stannar du i närområdet där du vet var farorna finns.

Sverige utgör cirka 1 procent av ett globalt index, men trots det består många av våra portföljer framförallt av svenska bolag. Vi känner oss komfortabla med det bekanta och obekväma med det okända.

Våra hjärnor är utvecklade för att skydda vår överlevnad. Därför undviker vi det som känns riskfyllt. Som att ge oss ut i det okända och investera utomlands till exempel. Men det finns en paradox här. Det känns mindre riskfyllt att investera i det du känner till, men risken i portföljen blir större när du har en stor andel av portföljen i hemlandet. Vår naturliga home bias får oss att ta onödig risk.

Missa inte intressanta möjligheter

Det är svårt att förutsäga vilken marknad som kommer gå bäst. Som exempel slog den amerikanska aktiemarknaden resten av världen 8 av 10 år under 2010-talet. Årtiondet innan (2000-2010) gick resten av världen bättre än USA under 7 av 10 år. Vet du vilken marknad som kommer gå bäst de kommande 10 åren? Troligtvis inte. Diversifiering är ett skydd mot en okänd framtid. Dessutom innebär ett stort fokus på Sverige att du missar möjligheter.

När du investerar pengar utanför Sveriges gränser får du en större exponering mot sektorer som är små här hemma. Du minskar således sektorrisken. Du kan dessutom få exponering mot teknikjättar, snabbväxande ekonomier eller starka globala varumärken. Det ger portföljen en annan karaktär, som drar nytta av andra händelser i världsekonomin. 

Olika aktieregioner går bra under olika tidsperioder. Global riskspridning gör att din portfölj svänger mindre i värde över tid. Det är ett bra sätt att undvika misstag. För större svängningar, ger starkare känslor, som tenderar att leda till större misstag.

Portfölj före prisuppgång

Vi vill gärna investera i det som har gått upp. Inför 2022 gällde det aktiedelen i portföljen, istället för räntedelen. Det gällde IT, istället för Telekom. Det gällde kanske Sverigedelen, istället för den globala delen. Men din enda orsak bakom en investering ska inte vara att något har gått upp i närtid. Kanske fortsätter uppgången, kanske inte. Oavsett så ska du inte bygga din strategi baserat på det som har hänt den senaste tiden. Din strategi ska vara mer långsiktig än så.

Det är svårt att se risk i goda tider. Förluster uppkommer först när risk möter negativa händelser. En bra byggnad klarar jordbävningar, en dålig byggnad gör inte det. Men det är först när jordbävningen kommer som du vet vilken byggnad som är vilken. Eller som Warren Buffett skulle säga: ”Det är först när tidvattnet drar sig tillbaka som vi får se vem som har badat naken.” Därför ska du inte ta på dig för mycket risk i en uppgång. Du vill inte sitta med en portfölj som rasar när krisen anländer.

Fokusera på investeringar som bidrar till portföljen, istället för att bara fokusera på investeringar som ska gå upp i pris. Summan är viktigare än delarna. Positionera dig för en uppgång och en nedgång, istället för att bara försöka positionera dig för uppgångar. Det viktiga är att ha en portfölj som du kan hantera på lång sikt, oavsett utfallet i det korta perspektivet. Global riskspridning vinner i längden.

Av: Ludvig Rosenstam Åhman, investeringsspecialist Danske Bank

Atlas Copco redovisar ett justerat rörelseresultat om 6.462 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2021.

Analytikerna hade i genomsnitt förväntat sig 6.589 miljoner kronor, enligt en sammanställning som Infront gjort av 18 analytikers prognoser inför rapporten.

Försäljningen uppgick till 29.533 miljoner kronor. Här låg analytikersnittet på 29.775 miljoner kronor.

Orderingången var 33.525 miljoner kronor, jämfört med väntade 32.237 miljoner kronor.

Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning för 2021 på 7:60 per aktie (7:30). Analytikersnittet låg på en ordinarie utdelning om 8:01 kronor.

Vidare föreslår styrelsen en extra utskiftning om 8:00 per aktie genom automatiskt inlösenförfarande samt aktiesplit 4:1 av ordinarie aktie.

Atlas Copco förväntar sig att kundernas affärsaktivitet kommer att kvarstå på den nuvarande höga nivån.

Det framgår av kvartalsrapporten.

Prognosen i början av det gångna kvartalet var att kundernas affärsaktivitet väntades vara fortsatt hög, men väntades försvagas jämfört med den ”mycket höga” nivån i det tredje kvartalet.

”Den totala orderingången för Atlas Copcos produkter och service ökade signifikant jämfört med föregående år. Orderingången för alla typer av kompressorer, vakuumpumpar och energiutrustning växte starkt. Solid ordertillväxt uppnåddes även för industriella monteringslösningar, visionsystem och Gruppens serviceverksamhet. Jämfört med föregående år uppnåddes god tillväxt i alla större regioner och i alla affärsområden”, skriver Atlas Copcos vd Mats Rahmström.

Orderingången ökade organiskt med 26 procent, vilket kan jämföras med analytikerprognossnittet på +22 procent.

Även i förra kvartalsrapporten, i oktober, överraskade den organiska orderingångsutvecklingen på uppsidan.

”Jag är stolt över att kunna presentera ett mycket starkt fjärde kvartal och ett rekordresultat för helåret 2021”, säger Mats Rahmström vidare.

I fallet Holmen skriver banken att marknaden fortfarande ser förra årets starka resultat som en engångsföreteelse och att konsensus spår en återgång till nivåer som syntes före pandemin. Danske menar dock att starka prisökningar på papper och ett skifte i momentum för sågat virke bör innebära en resultatökning för 2022.

Strukturella skiften är ett tema för såväl Holmen som SCA och Stora Enso. Positiva sådana väntas stötta högre priser och långsiktig tillväxt för skogsprodukter, särskilt sågat virke och wellpapp (containerboard).

En omvärdering av skogsmarken lyfts också fram som en positiv faktor för aktierna.

”Den nuvarande aktiekursen värderar SCA:s skogsmark vid eller nära det rapporterade värdet, vilket i sin tur baseras på transaktionspriser för mindre privat skogsmark. Vår analys indikerar dock att större företagsägda markområden, som de som ägs av SCA, värderas till betydande premier, vilket gör att vi adderar en premie om 40 procent till det bokförda värdet”, skriver Danske Bank.

Ett liknande resonemang görs för Holmen där banken nämner samma siffra om 40 procent.