Det framgår av ett pressmeddelande.

Den rörliga boräntan (3 månader) lämnas oförändrad på 4,74 procent, medan den ettåriga höjs med 0,20 procentenheter till 4,59 procent.

På onsdagsförmiddagen meddelade Försäkringskassan att elstödet till hushåll i södra halvan av landet kommer att börja betalas ut från den 20 februari. 

Men för att undvika förseningar i utbetalningarna uppmanade Försäkringskassan elkunderna att registrera utbetalningskonto i Swedbanks kontoregister. 

Det gjorde att tjänsten blev överbelastad och vid lunchtid möttes kunderna av beskedet att det ”Just nu är många som vill registrera sig i vårt kontoregister. Om du har problem att komma in i systemet, vänligen prova igen lite senare”.

Men eftersom elkunderna har fram till den 13 februari på sig att registrera konto så är det ingen fara på taket. 

– Det finns fortfarande gott om tid för dem som behöver registrera ett konto för elstödet att göra det, säger Swedbanks presskommunikatör Hannes Mård till Aftonbladet. 

I ett pressmeddelande skriver Försäkringskassan att den enskilde bör anmäla sitt bankkonto till Swedbanks kontoregister senast den 13 februari. Det gäller även dig som är kund i Swedbank. Du kan även anmäla ditt konto efter den 13 februari men då kan utbetalningen dröja några extra dagar.

Men även om du inte anmäler ditt konto så kommer pengarna på ett eller annat sätt betalas ut.  

”Om det inte finns något konto registrerat i Swedbanks kontoregister, ser vi om det finns ett bankkonto registrerat hos oss på Försäkringskassan eller hos Pensionsmyndigheten och betalar elstödet dit. Om vi fortfarande inte hittar något konto skickar vi en utbetalningsavi. Det är kostnadsfritt att lösa in avin online, alternativt löser man in den hos ett ombud mot en avgift”, skriver Försäkringskassan.

Myndigheten påpekar också att man bör vara uppmärksam på bedragare som kan utnyttja situationen. Varken Försäkringskassan eller banken kommer att kontakta kunder för att få kontouppgifter eller be elkunden att logga in någonstans.

”Den som blir kontaktad av en främmande person är utsatt för ett bedrägeriförsök. Sådana kontakter bör avslutas direkt”, skriver Försäkringskassan.

Utbetalningen av elprisstödet gäller hushåll i SE3 och SE4 och baseras på förbrukningen under perioden oktober 2021 till september 2022. I SE4, alltså den allra sydligaste delen av landet, är stödet 79 öre per kWh medan kunder i SE3 får 50 öre per kilowattimme i stöd.

Regeringen har också föreslagit ytterligare ett elstödspaket som ska gälla hela landet och baseras på förbrukningen under november och december i fjol. Dessa pengar väntas betalas ut senare i vår. 

Enligt Konsumentverket är priset en av de viktigaste faktorerna när en konsument väljer elbolag. Men den elkonsument som försöker se om priset på fakturan överensstämmer med det pris som bolagen anger på nätet får ofta motstridiga uppgifter.

Konsumentverket har tittat på prisinformationen avseende avtal med månadsbaserat rörligt pris från 29 olika elbolag. Mer än 40 procent av de granskade bolagen hade olika prisuppgifter på konsumentens faktura och på sin webbplats. Ibland var priset högre på fakturan, ibland lägre.

– Att bolagen ger olika prisuppgifter på webbplats och faktura är ett bottenbetyg till branschen. Det är förstås väldigt viktigt att konsumenter får korrekt prisinformation, säger Ulrika Edlund, jurist på Konsumentverket, i ett pressmeddelande.

Konsumentverket har också sett att elhandelsbolagens terminologi gör att det kan vara svårt för konsumenter att förstå informationen vilket kan leda till missförstånd.

”Under granskningen identifierades 16 olika begrepp för att beskriva elpriset på webbplats och faktura. Det är elbolaget ansvar att konsumenterna förstår begreppen som används. Otydliga begrepp kan vara vilseledande”, skriver Konsumentverket.

Enligt myndigheten kan bristerna i prisinformationen innebära otillbörlig marknadsföring. Konsumentverket kräver nu att bolagen förbättrar informationen och kommer att följa upp granskningen.

SEB konstaterar att bostadspriserna i november hade fallit med totalt 15 procent (12,5 procent säsongsjusterat) jämfört med toppen i februari 2022.

Nedgången mattades något i slutet av 2022 och SEB:s boprisindikator återhämtade sig en del i januari.

”Bostadspriserna väntas fortsätta nedåt under första halvåret och vi håller fast vid prognosen att den totala nedgången stannar vid 20 procent”, skriver SEB.

Den genomsnittliga räntan på ett bolån med en bindningstid på tre månader hade i november 2022 ökat till 3,2 procent från 1,4 procent i slutet av 2021. SEB:s prognos är att räntan når 4,2 procent under våren, vilket innebär att räntan tredubblas. Räntekostnaderna som andel av hushållens inkomster beräknas öka till 5,5 procent från 2,5 procent.

Swedbank skriver att iskylan på bostadsmarknaden väntas fortsätta så länge det råder osäkerhet om hur höga bolåneräntorna blir och sammantaget väntas bostadspriserna sjunka 20 procent från toppen i februari 2022 till botten under första halvåret i år.

”Enligt vår prognos väntas Riksbanken pausa efter en sista höjning i juni och då nås även toppen på de rörliga bolåneräntorna. Därefter avtar osäkerheten och köparna börjar återvända till bostadsmarknaden med fler transaktioner och med en stabilisering av prisbilden som följd”, skriver Swedbank.

Att Riksbanken börjar sänka räntan under 2024 samtidigt som nyproduktionen faller tillbaka kraftigt väntas bidra till att priserna kan börja stiga något, men det lär dröja flera år innan priserna är tillbaka på den tidigare toppen från februari 2022.

”Det kan emellertid inte uteslutas att priserna faller ytterligare om bolåneräntorna stiger mer än vi räknar med eller att hushållens lånevillkor ändras, till exempel genom betydligt högre krav i kvar på att leva på-kalkylerna”, skriver Swedbank.

Många kände säkert en klump i magen när elräkningarna för december damp ned i brevlådan. Aldrig någonsin har elpriset 2,06varit så högt i elområde SE1-SE3. Månadsgenomsnittet på elbörsen Nordpool blev 2,06 kr per kilowattimme i SE1 och SE2 medan priset i SE3 var 2,69 kr per kilowattimme. I elområde SE4 var priset ännu högre (2,71 kr/kWh) men det var inte rekord.

Dessbättre kommer januari inte bli en lika brutal månad för elkunder. Än så länge återstår förvisso sju dagar där elpriset ska sättas men hittills ser det riktigt lovande ut.

I SE1 och SE2 är snittpriset hittills (tisdagen inräknat) 78,7 öre per kilowattimme. I SE3 ligger januaripriset på 1,00 kr och i SE4 1,09 kr/kWh. Det innebär en minskning på runt 60 procent jämfört med december.

En av orsakerna till att priserna sjunkit tillbaka i januari är att gaslagren i Europa är välfyllda vilket sänkt priset på gas. I förlängningen innebär det att marginalkostnaden för att producera el på kontinenten minskar och därmed faller elpriserna även i Sverige.

Priserna avser spotpriser på elbörsen Nordpool. För slutkund tillkommer skatt, moms, elhandelsbolagens påslag och överföringsavgifter. 

Listräntor är i praktiken maxräntor som kunder oftast kan förhandla ned.

Nordea sänker samtidigt sina bundna bolåneräntor för löptider mellan tre och åtta år med mellan 0,10 och 0,25 procentenheter vardera.

Tre månaders bindningstid är i regel den kortaste bindningstiden på den svenska bolånemarknaden. I förra veckan höjde konkurrenten Handelsbanken sin listränta för bolån med tre månaders löptid med 0,30 procentenheter till 4,59 procent.

Efter dagens dygnspris på 1,49 kr per kilowattimme i samtliga elområden faller priset i morgon. Då väntas en kilowattimme kosta 93 öre i elområde SE1 och SE2.

I SE3 blir det också billigare även om skillnaden är marginell då en kilowattimme väntas sjunka blott 6 öre till 1,43 kr. 

I den allra sydligaste delen av landet blir det däremot nytt årshögsta när priset stiger till 1,90 kr per kilowattimme. 

Priserna avser spotpriser på elbörsen Nordpool. För slutkund tillkommer skatt, moms, elhandelsbolagens påslag och överföringsavgifter. 

Av besökarna på Hemnet som planerar att köpa en bostad uppger 57 procent att deras bostadssökande påverkats av de stigande elpriserna. 25 procent uppger att de påverkats i hög utsträckning och 32 procent till viss del.

I en motsvarande undersökning för drygt ett år sedan uppgav 41 procent av bostadsköparna att de påverkats av elpriserna, där 15 procent påverkats i hög utsträckning.

”De höga elpriserna har gjort det tufft för många hushåll denna vinter och mot bakgrund av det är det förväntat att det också tydligt påverkar bostadssökarnas beteende. Vi har också sett en ökad efterfrågan på sådant som bergvärme och solceller under fjolåret, sett till vilka sökord som ökat i popularitet, och det kommer sannolikt fortsätta också framöver”, säger Hemnets analytiker Erik Holmberg i en kommentar.

Av de bostadsköpare som påverkats i sitt bostadsletande av de stigande elpriserna svarar 50 procent att de söker en bostad med lägre elkostnad (49 procent för ett år sedan). 41 procent uppger att de söker en bostad med ett lägre utgångspris (29). 16 procent uppger att de söker en bostad där elen är inkluderad i avgiften.

Hemnet noterar samtidigt skillnader i landet. Bland de som letar bostad i Norra Norrland uppgav 39 procent att de stigande elpriserna har påverkat deras bostadssökande i hög utsträckning. I Svealand och Götaland var motsvarande andel 18 respektive 23 procent.

Den lägre andelen i Svealand beror sannolikt på att det där finns en relativt sett högre andel flerbostadshus. I övriga områden är dock fördelningen mellan småhus och flerbostadshus ungefär densamma.

”Det är tydligt att det kallare klimatet i norr och därmed högre uppvärmningskostnad generellt, i hög utsträckning påverkar bostadssökandet. Det verkar påverka mer än faktumet att elpriserna är högre i de södra delarna”, säger Erik Holmberg.

Undersökningen är gjord mellan den 3 och 11 januari.

Vid sidan av den personliga tragedin kan en separation eller skilsmässa också vara högst ansträngande för ekonomin och innebära flera tusenlappar mindre i plånboken varje månad. 

– Alla situationer är olika, men en bra utgångspunkt när man går skilda vägar är att båda ska ha förutsättningar till en hållbar ekonomi, kommenterar Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank, som gjort beräkningarna på hur en separation kan slå mot privatekonomin. 

För en tvåbarnsfamilj som bor i lägenhet, där den ena i förhållandet tjänar 40 000 kr och den andra 30 000 kr, har personen med lägst inkomst drygt 12 000 kr kvar att leva på efter nödvändiga utgifter. 

Om paret separerar med gemensam vårdnad av barnen får personen med lägst inkomst knappt 1 700 kvar i plånboken. Det gäller även om personen flyttat till en mindre bostad och får bostadsbidrag. 

Uträkningen bygger på att paret fördelat kostnaderna jämställt där personen med högst inkomst betalat mer för exempelvis mat och boende, enligt Swedbank. 

– I en sådan situation är det viktigt att göra en budget för att ha koll, att anpassa sina utgifter utifrån inkomsten och långsamt växa in i sin nya ekonomi. Det är särskilt viktigt nu när det är ekonomiskt osäkra tider, säger Madelén Falkenhäll vidare i en kommentar.

Om man går skilda vägar i ett förhållande är det viktigt att dela upp hemmet. Äger man en bostad tillsammans och den ena personen ska bo kvar bör bostaden värderas av en mäklare för att den ekonomiska uppgörelsen blir rättvis.

Bohag som exempelvis möbler värderas oftast utifrån nytta och inte marknadsvärde, fortsätter Swedbank. Den som bor kvar i bostaden bör i sin tur kompensera sin tidigare partner ekonomiskt för bohag som lämnas kvar. 

– Försök att dela upp utan skuldkänslor och dåligt samvete, se det som en ekonomisk uppgörelse som båda ska bli nöjda med. Och se till barnens och varandras bästa. Är det svårt att komma överens kan ni ta hjälp av en familjejurist, kommenterar bankens hållbarhetsekonom Madelén Falkenhäll.