På torsdagen väntas en kilowattimme kosta 1,49 kr i Sveriges fyra elområden. Det är den högsta dagsnoteringen i år och vi får gå bakåt till tiden före jul för att hitta högre dygnspriser. 

Under den inledande delen av januari har annars elpriserna legat relativt lågt jämfört med december. Fram till i dag har snittpriset legat på 77,5 öre per kilowattimme i norr, 87,5 öre i elområde SE3 och 88,4 öre i den sydligaste delen av landet (SE4). 

Det är betydligt lägre än i december då snittpriset slog rekord i tre av fyra elområden. I SE1 och SE2 låg på 2,06 kr medan priset i SE3 landade på 2,69 kr per kilowattimme. I den allra sydligaste delen (SE4) blev snittpriset 2,71 kr per kilowattimme vilket dock inte var rekord.

Priserna avser spotpriser på Nordpool. För slutkund tillkommer skatt, moms, elhandelsbolagens påslag och överföringsavgifter. 

Nordea höjer listräntan för bolån med 0,10 till 0,30 procentenheter, enligt bankens hemsida. Efter ändringen ligger tremånadersräntan på 4,59 procent och ett tvåårigt lån på 4,69 procent. Ett femårigt lån ligger på 4,59 procent.

Handelsbankens bolåneinstitut Stadshypotek höjer sina annonserade bolåneräntor med 0,20 procentenheter på vissa löptider, enligt bankens hemsida.

Efter ändringen ligger tremånadersräntan på 4,59 procent och ett ettårigt lån på 4,54 procent.

Det är Försäkringskassan som fått uppdraget att betala ut pengarna. Men det är inte ett lätt uppdrag och myndigheten har fått bygga nya system för att hantera utbetalningarna. Men från den 6 februari kan elnätsbolagen börja mata in uppgifter om förbrukning, rapporterar TT. Detta ska vara klart den 17 februari varefter Försäkringskassan beslutar om hur mycket som ska betalas ut. Först därefter kan utbetalningarna komma igång.

– Det är slutet av februari vi pratar om, säger Försäkringskassans IT-chef Peter Haglind till TT.

Enligt Haglind handlar det om dagar eller veckor från det att utbetalningarna börjar tills alla fått pengarna. För vissa kan det med andra ord innebära att pengarna kommer först i mars.

Elprisstödet omfattar alla hushåll i elområde SE3 och SE4 och baseras på den totala förbrukningen under perioden oktober 2021 till september 2022.

I SE4, alltså den allra sydligaste delen av landet, är stödet 79 öre per kWh medan kunder i SE3 får 50 öre per kilowattimme i stöd.

Regeringen har också föreslagit ytterligare ett elprisstöd som gäller hela landet och baseras på förbrukningen under november och december i fjol. När detta elprisstöd kan betalas ut är oklart.

Pandemiåren 2020 och 2021 var två ovanligt starka år på bostadsmarknaden, framför allt för hus, men under 2022 blev det mer av en återgång till hur marknaden såg ut före pandemin.

Året inleddes starkt med ett lägre utbud av bostäder, snabba försäljningar och många budgivare som budade upp priserna till höga nivåer. Under andra halvan av året vände trenden totalt.

”Det beror bland annat på att bostadsmarknaden påverkades av den stigande inflationen och ökade kostnader för el och räntor under hösten. Dessutom skapade oron i omvärlden en osäkerhet på marknaden och många köpare avvaktade ett bostadsköp”, skriver Booli.

Under hösten ökade utbudet eftersom fler bostäder lades ut till salu och en stor del av bostäderna inte blev sålda. Det tog även längre tid innan de såldes. Budgivningarna blev lugnare och hade färre budgivare.

Särskilt tydligt syntes det på villamarknaden, där en förklaring är att villor påverkas i högre grad av elpriserna.

Andelen prissänkta bostäder på marknaden nådde också rekordhöga nivåer under 2022. Trenden tog fart efter sommaren i takt med att antalet försäljningar rasade.

En av förklaringarna till höstens drastiska ökning av prissänkningar kan vara att fler säljare har bytt strategi. Tidigare kunde säljaren lägga ett lågt utgångspris som sedan budades upp. Under hösten minskade tron på en budgivning och säljaren lade i stället ett högre utgångspris.

”Det gjorde att budgivningarna inte gick upp på samma sätt som innan, och att fler säljare i stället fick sänka utgångspriset senare för att möta köparen. Det vi ser nu är mer av en förhandling av priset mellan säljare och köpare i stället för budgivning”, skriver Booli.

Totalt var 118.941 lägenheter till salu under året, 3 procent färre än 2021. En lägenhet var i genomsnitt till salu i 19 dagar, en uppgång med 5 dagar från 2021 men tillbaka på samma nivå som före pandemin.

Under hösten ökade andelen prissänkta lägenheter kraftigt, och i genomsnitt prissänktes 12,6 procent av lägenheterna, upp från 6 procent 2021. I snitt var prissänkningen 7,1 procent. Slutpriset kan dock vara högre, ibland kommer budgivningen i gång efter en prissänkning.

I genomsnitt gick budgivningarna för lägenheter upp med 5,8 procent mot utgångspriset, jämfört med snittet på 9,2 procent under 2021. 2,6 budgivare i snitt deltog per lägenhet, ned från 2,8 under 2021.

Kvadratmeterpriserna sjönk med 1,5 procent mot 2021, men med en ökning med 8 procent mot 2020.

Även för villor syntes ett tydligt skifte under försommaren, med övergång till ett kraftigt utbud under hösten.

Totalt var 70.870 hus till salu på Booli under året, vilket var en uppgång med 8 procent från 2021. Den genomsnittliga tiden till salu steg från 17 till 24 dagar.

I genomsnitt prissänktes 13,4 procent av villorna, rejält upp från 4,6 procent 2021. Den genomsnittliga sänkningen var 9,7 procent.

Budgivningarna för villor gick i snitt upp med 5,7 procent mot utgångspriset, ned från 12 procent under 2021. I snitt deltog 2,6 budgivare, ned från 3,1 under 2021.

Medelslutpriset landade på 3.900.000 kronor, en uppgång med 2,5 procent från 2021, och 22 procent upp från 2020.

De senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna sjunkit 9 procent samtidigt som villapriserna sjunkit 10 procent.

Mäklarstatistik skriver att sedan toppnoteringarna i mars/april har bostadsrättspriserna i riket sjunkit med -14 procent och villapriserna med -15 procent.

Priserna på bostadsrätter ligger nu på samma nivå som i januari 2020 medan villapriserna ligger 12 procent över priserna som rådde då (men priserna i reala termer är lägre).

Antalet försäljningar har varit betydligt lägre under 2022 jämfört med rekordåren 2020 och 2021. Jämför vi med 2019, som får anses vara ett normalår, var antalet sålda bostäder 3 procent färre.

”Det har varit ett utmanande år för både bostadssäljarna och fastighetsmäklarna. December är normalt en svag månad på bostadsmarknaden, som detta år avslutades i moll med fallande priser på alla redovisade marknader. Sett över tre månader är däremot bostadsrättspriserna i Stor-Stockholm oförändrade”, säger Jonas Rosén, vd på Mäklarsamfundet, i en kommentar.

Erik Olsson Fastighetsförmedling konstaterar att när bostadsmarknaden nu kommer i gång väntas utbudsökningen bli stor. Utöver att många ser årsskiftet som en nystart och vill byta bostad, kommer många av alla de bostäder som inte såldes innan årsskiftet ut på marknaden igen när säljaren gör ett nytt försök att sälja. Den stora frågan är då hur det blir med efterfrågesidan.

En period med färre sålda bostäder under 2022 leder inte bara till att det byggs upp framtida utbudsökningar, utan skapar även ett uppdämt behov av att köpa ny en bostad på ett sätt som ökar efterfrågan. Många har inte vågat eller kunnat byta till en bostad som passar behoven.

”Det ger en allt för pessimistisk bild om man bara fokuserar på att utbudet kommer att öka, och oroar sig för det… Vart efter fler och fler lyckas sälja sin bostad och går från att vara säljare till att bli köpare på marknadens balansvåg betas överskottet av och vi får ett nytt jämnviktsläge mellan köpare och säljare”, skriver Erik Olsson Fastighetsförmedling.

I vilken mån det behövs prissänkningar för att stimulera efterfrågan att bli tillräckligt stor för att absorbera utbudet återstår att se. Utvecklingen av bolåneräntorna och en fortsatt hög sysselsättning är viktiga för att köparsidan skall våga agera.

De noterar också att höga jämförelsetal gör att det räcker att prisökningarna avtar för att vi ska vara tillbaka i låg inflation, fast på en ny högre prisnivå. Det kan göra att Riksbanken kan dra ner räntan.

”Bara att slippa oavbrutna ränteuppgångar skulle öka förutsägbarheten så oron minskar och köparna vågar agera på ett sätt som ger oss en starkare bostadsmarknad under 2023”, skriver Erik Olsson Fastighetsförmedling.

Svensk Mäklarstatistik redovisar prisutvecklingen som tremånaders glidande medelvärden, viktade efter antalet försäljningar, för att dämpa säsongseffekter och tillfälliga avvikelser som inte har med den underliggande marknadsutvecklingen att göra.

Bild: Priser bostadsrätter

Bild: Priser villor

K/T-talet anger förhållandet mellan köpeskilling och fastighetens taxeringsvärde, vilket ger en mer rättvisande bild av prisutvecklingen än enbart köpesumman.

Enligt statistik från Compricer steg den genomsnittliga snitträntan på tremånaders bolån 2,01 procent under 2022. För ett hushåll med ett bolån på 2 000 000 kr innebär det ökade ränteutgifter med 3 350 kr i månaden innan avdrag.

Men ökningen är alltså 0,49 procentenheter mindre än vad styrräntan höjts. Men eftersom den senaste styrräntehöjningen gjordes i slutet av november så dröjer det till slutet av februari innan snitträntorna är i kapp.

Ser vi endast på december så steg snitträntan på tremånaders bolån med 0,28 procentenheter. Lägst rörlig genomsnittsränta (3-mån) hade Ikano bank med 3,12 procent medan Nordea hade högst (3,68 procent).

När det gäller längre bolån så påverkas de inte i samma utsträckning av Riksbankens styrränta. Där är det i stället marknadsräntorna som styr. Genomsnittsräntan för treåriga bolån steg till exempel med 2,68 procentenheter under 2022. Samtidigt steg snittsräntan för femårslån med 2,38 procentenheter under 2022.

Tittar vi på december sjönk faktiskt genomsnittsräntan för treårslån med 0,08 procentenheter till 4,08 procent. Samtidigt sjönk snittsräntan för femårslån med 0,13 procentenheter under december.

Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se

Annons:
Jämför bolån och snitträntor på bolån genom oss och Compricer och hitta den lägsta aktuella boräntan!

Enligt förslaget ska det nya stödet baseras på spotpriset under november och december i år. Precis som tidigare handlar det om ett stöd på det genomsnittliga priset under perioden minus referenspriset på 75 öre per kilowattimme. 

Under perioden var snittpriset i den norra delen av Sverige (SE1 och SE2) 1,64 kr per kilowattimme. Det skulle alltså innebära ett stöd på 0,89 kr per kilowattimme under de två aktuella månaderna. 

I SE3 var snittpriset 2,0 kr per kilowattimme vilket skulle innebära ett stöd på 1,25 kr per kilowattimme. I den sydligaste delen av landet (SE4) var snittpriset 2,03 kr vilket skulle innebära ett stöd på 1,28 kr per kilowattimme. 

Vill se ett högre tak i norr

Men regeringen vill också att Svenska kraftnät ska undersöka om det går att sätta ett tak för stödet. Dessutom vill regeringen att taket ska vara högre i norr än i söder för att kompensera för högre förbrukning. Huruvida det kommer att gå att genomföra med dagens regelverk är i nuläget oklart. 

Nu får Svenska kraftnät fram till den 30 januari att ta fram ett konkret förslag. Detta ska sedan godkännas av Energimarknadsinspektionen vilket väntas kunna göras under våren. 

På frågan om när pengarna kan betalas ut sade energiminister Ebba Busch: ”Vi säger våren, det tror vi är ganska realistiskt. Strikt sett är våren tre månader”.

Det nya elprisstödet är ett komplement till det tidigare aviserade elstödet som riktar sig till hushåll i den södra halvan av Sverige. Det elstödet väntas betalas ut under februari. 

Av de tillfrågade tror 28 procent på stigande priser under det kommande året, jämfört med 22 procent förra månaden, medan 49 procent tror på fallande priser, jämfört med 58 procent föregående månad.

”Hushållen inleder året med att revidera upp sina boprisförväntningar för de kommande tolv månaderna, om än från låga nivåer. Även om det mesta talar för att de privatekonomiska utsikterna kommer bli tuffare innan de blir bättre kan det vara starten på en stabilisering av såväl förväntningar som priser”, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

Av de hushåll som har helt eller delvis rörlig ränta på sina lån svarar 9 procent att de har för avsikt att binda räntan inom den kommande tremånadersperioden, jämfört med 7 procent förra månaden.

Undersökningen visar också att hushållen tror att Riksbankens styrränta om ett år ligger på 3,19 procent, ned jämfört med 3,21 procent föregående månad.

Bild: Boprisindikatorn

Bild: Förväntningar styrränta

Undersökningen besvaras av personer som planerar ett bostadsköp de kommande sex månaderna.

I årets första mätning svarar fortsatt en majoritet, 53,5 procent, av spekulanterna att de tror på sjunkande priser det närmaste halvåret, men det är en betydande minskning jämfört med föregående månad då motsvarande siffra uppgick till 63,3 procent.

Det är också den lägsta noteringen sedan i juni, enligt Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg.

Andelen som räknar med oförändrad priser ökar i sin tur till 32,1 procent från 20,8 procent månaden innan. Samtidigt tror nu 14,4 procent på stigande priser de kommande sex månaderna mot 15,1 procent i december.

– Vi ser en tydlig återhämtning i prisförväntningar bland köpare nu i början av året. Framför allt är det fler som tidigare trodde på sjunkande priser som nu tror på oförändrade priser, säger Erik Holmberg på Hemnet i en kommentar.

– Vår bedömning är att fler börjar se slutet på perioden med fallande priser nu när den sista annonserade räntehöjningen närmar sig, tillägger han.

I den norra halvan av landet (SE1 och SE2) sjunker priset från dagens 87,9 öre per kilowattimme till 72,8 öre. Det är den lägsta noteringen hittills under månaden och vi får gå tillbaka till mitten av november för att hitta liknande nivåer. 

Även i söder (SE3 och SE4) sjunker priset. I dag kostar en kilowattimme 1,86 kr men i morgon blir det något billigare – närmare bestämt 1,26 kr per kilowattimme. Även här handlar det om den lägsta prisnivån sedan i mitten av november. 

Priserna avser elbörsen Nordpool och för slutkund tillkommer skatt, moms, elhandelsbolagens påslag och överföringsavgifter.