EU och medlemsländerna har stora ambitioner på klimatområdet. Vägen till kraftigt minskade utsläpp riskerar dock att bli kostsam för svenska villaägare, och framför allt hushåll på landsbygden.

I det stora klimatpaketet ”Fit for 55”, som presenterades sommaren 2021 och innehåller en rad lagförslag för att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030, ingår en omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda, förkortat EPBD.

EU-kommissionen föreslår där nya krav på när olika typer av byggnader måste ha uppnått en viss energiklass. Många känner förmodligen igen klassificeringssystemet från energideklarationen, det finns sju nivåer som löper från A – den högsta möjliga – till G.

För befintliga bostadshus föreslås ett krav på att uppnå energiklass E senast 2033. När EU-länderna i ministerrådet enades om sin ståndpunkt till direktivet föreslog man att kravet skärps till energiklass D för samma år. Det skulle för svensk del innebära ett massivt investeringsbehov under den närmaste tioårsperioden.

Under 2022 hade 40 procent av det svenska villabeståndet en lägre energiklass än det, varav 9 procent den sämsta klassificeringen, G, enligt senast tillgänglig statistik från Boverket. Drygt 20 procent av villorna i Sverige hade en lägre energiklass än E.

Kostnaden för att renovera en G-klassad villa till energiklass D uppskattas av Villaägarna till omkring 550 000 kronor (se faktaruta längre ned).

– Vi ställde om vår bostadssektor från olja och annan fossil energi redan på 1980-talet. De här kraven kommer att bli dyra för oss att uppnå i förhållande till hur lite koldioxidutsläppen skulle minska, om man jämför med andra länder som i dag är på en mycket lägre nivå, säger Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert på Villaägarna, till Privata Affärer.

– Sverige är det land med näst lägst klimatavtryck per hushåll inom EU, motsvarande drygt 26 kilo koldioxid årligen. Det kan jämföras med Tyskland och Belgien som ligger en bit över 1 ton och EU-snittet på 700 kilo, fortsätter han.

Samtidigt finns ett stort intresse för energieffektivisering bland svenska husägare, inte minst efter vinterns skyhöga elpriser, enligt Jonathan Lindgren.

Det låter som att hushållen drar åt samma håll som EU – vad är det som Villaägarnas är kritiska mot i det här förslaget?
– Att det är en forcerad energieffektivisering som kommer att få digra konsekvenser. Vi ser gärna att man främjar den här typen av investeringar, men problemet nu är att enskilda kommer i kläm. Flera av de villor i Sverige som har energiklass G ligger på landsbygden, gamla kåkar som förmodligen inte ens är värda vad de här renoveringarna skulle kosta.

Vad blir konsekvenserna för hushållen som inte uppfyller kraven?
– Det återstår att se. Men Sverige brukar vara ett land som tar EU-krav på allvar och vill uppfylla dem.

I sina beräkningar av renoveringskostnaden utgår Villaägarna från en genomsnittlig villa på 100 kvadratmeter, som förbrukar 10 000 kilowattimmar per år, och åtgärderna som Energimyndigheten listar på sin hemsida för att förbättra husets energiförbrukning.

Myndigheten tipsar bland annat om tilläggsisolering av ytterväggarna och fönsterbyten, vilket kostar omkring 166 000 respektive 125 000 kronor, enligt Villaägarnas uppskattning.

– För en villa som ligger precis under energiklass D kan det räcka med mindre omfattande åtgärder för att nå kravnivån och då behöver det inte nödvändigtvis handla om investeringar för ett femsiffrigt belopp, säger Jonathan Lindgren, och tillägger:

– Men för villor med en sämre utgångspunkt rör det sig om investeringar på 100 000 kronor eller mer för att nå kraven.

EU-kommissionen presenterade sitt förslag på det uppdaterade EPBD-direktivet i december 2021. Som tidigare nämnt enades medlemsländerna i ministerrådet om sin ståndpunkt förra hösten medan Europaparlamentet gjorde det så sent som den 14 mars i år. 

Nu väntar så kallade trepartsförhandlingar mellan EU-organen för att komma fram till den slutgiltiga utformningen av EPBD-direktivet.

– Vår förhoppning är att regeringen höjer rösten och börjar bråka om det här. Min uppfattning är att Sverige som ordförandeland (i ministerrådet, reds. anm) hållit en låg profil i väntan på att Spanien ska ta över, säger Jonathan Lindgren och syftar på det halvårsvisa skiftet av ordförandeskapet i ministerrådet.

Privata Affärer har sökt regeringskansliet för en kommentar, men inte fått något svar i tid för publicering. I februari 2022, några månader efter att EU-kommissionen presenterat sitt förslag, skrev den dåvarande S-regeringen följande i en faktapromemoria:

”Regeringen avser verka för ett regelverk som ger ökad flexibilitet för medlemsstaterna och tar hänsyn till nationella förutsättningar vad gäller energisystem, byggnadsbestånd och andra lokala förutsättningar. Detta för att energi- och klimatmålen ska kunna nås på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.”

Omsättningen är i linje med tidigare majmånader sett till 2015-2019, det vill säga exkluderat pandemiåren där omsättningen nådde rekordhöga nivåer. Omsättningen fortsätter därmed att hålla uppe betydligt bättre i Stockholms kommun jämfört med hur det i snitt ser ut i riket som helhet.

Danske Bank konstaterar att även andra delar av ekonomin överraskat på uppsidan, framför allt arbetsmarknaden som visat motståndskraft. Det som talar i motsatt riktning är ytterligare höjningar som väntas från Riksbanken, vilket gör att framför allt den rörliga bolåneräntan kommer att stiga ytterligare framöver, från redan höga nivåer.

Sett till snitträntan på den totala bolånestocken, som inkluderar även bundna bolån, så steg denna över 3 procent vid senaste mätningen för första gången sedan 2013.

Hittills är bostadspriserna ned omkring 12 procent. Danske Banks bedömer att den tidigare prognosen om ett prisfall på 25 procent, säsongsrensat, från toppen våren 2022 till botten troligen är alldeles för pessimistisk.

Många risker finns givetvis kvar, men på det stora hela närmar vi oss slutet på räntehöjningscykeln och många delar av ekonomin har klarat sig bättre än väntat.

”Efter i princip oförändrade priser på Stockholms bostadsrätter i maj och en svagt uppåtgående trend sedan årsskiftet så drar vi nu slutsatsen att priserna bottnat ur. Vi justerar upp vår bedömning att det samlade prisfallet begränsas till 15 procent, vilket fortfarande speglar en viss ytterligare nedsidesrisk av Riksbankens kommande höjningar”, säger Danske Banks chefekonom Michael Grahn i en kommentar.

Danske Banks boprisindikator baseras på data från bostadssajten Hemnet.

När nu maj lider mot sitt slut kan vi konstatera att månaden bjöd på riktigt låga elpriser. Systempriset på elbörsen Nordpool blev 42,5 öre per kilowattimme vilket är den lägsta nivån sedan april 2021.

Även i de svenska områdena var priserna låga. I den norra halvan av landet (elområde SE1 och SE2) blev månadsgenomsnittet 27,8 öre per kilowattimme. Det är den lägsta noteringen sedan i mars i fjol.

Värt att notera är också att dygnsmedelpriset varit negativt i tre dagar under månaden i SE1 och SE2. Det är historiskt då vi aldrig tidigare sett negativa dygnsmedelpriser utan endast negativa priser under enskilda timmar. Månaden avslutas för övrigt med negativa elpriser på onsdagen.

I elområde SE3 blev månadspriset 39,0 öre. Det är det lägsta priset sedan april 2021. I SE4 blev månadsgenomsnittet 73,5 öre vilket är den lägsta nivån sedan juli 2021.

Priserna avser spotpriser på Nordpool. För slutkund tillkommer skatt, moms, elhandelsbolagens påslag och överföringsavgifter.

− I undersökningen ingår de 100 kommuner med flest antal sålda bostadsrätter respektive villor. Vi kan konstatera att prisnivåerna, för såväl bostadsrätter som för villor, nu ligger över de nivåer som rådde 2020 i de allra flesta kommunerna, säger Hans Flink Affärsutvecklingschef på Svensk Mäklarstatistik.

Enligt statistiken så har villapriserna ökat i hela 96 procent av kommunerna. När det gäller bostadsrätter ligger priserna i dag högre i 80 procent av kommunerna jämfört med före pandemin.

Tabell: Prisförändring villor jan-maj 2020 jämfört med samma månader i 2023

Tabell: Prisförändring bostadsrätter jan-maj 2020 jämfört med samma månader i 2023

Källa: Svensk Mäklarstatistik

Enligt Vattenfall beror sänkningen på lägre kostnader mot överliggande region- och stamnät då elpriserna under vintern varit lägre än förväntat.

”När vi beslutade om elnätsavgifterna för lokalnätet inför 2023 var förväntningarna att
elpriserna skulle förbli höga under året, men det faktiska utfallet har visat sig vara lägre. Detta har medfört sänkta kostnader för oss vilket vi för vidare till våra kunder som en sänkt avgift för resterande del av året, säger Cecilia Zetterström, kund- och marknadschef Vattenfall Eldistribution AB.

Elnätsavgiften går till att distribuera el samt underhålla, driftsäkra och bygga ut elnätet för att möta kundernas efterfrågan på anslutning och en stabil och säker elleverans.

Enligt Vattenfall beror sänkningen på lägre kostnader mot överliggande region- och stamnät då elpriserna under vintern varit lägre än förväntat.

”När vi beslutade om elnätsavgifterna för lokalnätet inför 2023 var förväntningarna att
elpriserna skulle förbli höga under året, men det faktiska utfallet har visat sig vara lägre. Detta har medfört sänkta kostnader för oss vilket vi för vidare till våra kunder som en sänkt avgift för resterande del av året, säger Cecilia Zetterström, kund- och marknadschef Vattenfall Eldistribution AB.

Elnätsavgiften går till att distribuera el samt underhålla, driftsäkra och bygga ut elnätet för att möta kundernas efterfrågan på anslutning och en stabil och säker elleverans.

Det är framför allt den höga inflationen och stigande bolåneräntorna som tär på hushållens ekonomi, enligt storbanken. 

”Sällan eller aldrig har köpkraften fallit så mycket för så många på så kort tid, det kommer bli väldigt tydlig för många familjer i sommar”, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques i en kommentar, och tillägger:

”Fortsatta räntehöjningar från Riksbanken kommer inte att göra situationen lättare. Många hushåll kan komma att behöva ställa in årets utlandssemester.”

Överlag har de svenska hushållen trots allt en god ekonomi, men ”variationsvidden” är enligt privatekonomen stor. 

”Sammanboende har generellt sett en mycket god ekonomi med goda förutsättningar att äga en bil, åka på semester och äta på restaurang”, säger han i en kommentar, och fortsätter:

”För ensamstående med barn och många unga är situationen betydligt tuffare, en del i den här gruppen riskerar till och med att gå back varje månad efter att boende och rimliga levnadskostnader är betalda.”

Ensamstående föräldrar som bor i bostadsrätt i Stockholm, Göteborg, Umeå, Uppsala och Gotland har det allra tuffast, konstaterar Swedbank i rapporten. 

Samtidigt kan sammanboende i bostadsrätt utan barn i exempelvis Sundsvall, Västerås och Ängelholm lägga undan över 23 000 kr till sparande eller annan konsumtion varje månad. 

”I städer med höga bostadspriser minskar möjligheterna att spara rejält för de flesta. I Stockholm, Östersund och Umeå minskar exempelvis sparutrymmet för sammanboende i småhus med mellan 300 och 1 800 kronor i månaden”, kommenterar Arturo Arques. 

SMHI har utfärdats en röd varning för översvämningar i Nedre Torneälven. Enligt myndigheten ligger snösmältning i samband med kraftigt regn bakom de väldigt höga flödena, som väntas ha kulminerat under natten till måndagen.

Övertorneå kommun är värst drabbat av vårfloden i Torneälven som upplever de högsta flödena på över 50 år. Lokala medier har rapporterat om översvämmade vägsträckor och hus.

De allra flesta i Sverige har ett fullgott grundskydd mot översvämningar i villa- eller fritidshusförsäkringen, enligt Peter Stark, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå med fokus på boende- och båtförsäkringar.

– Försäkringen gäller på samma sätt för villor och fritidshus, säger han, och fortsätter:

– Man får ersättning om vattnet tar sig in i huset på grund av baktryck, det vill säga genom avloppsbrunnar eller toaletter. Försäkringen gäller också om vattnet strömmar in från markytan via någon ventil eller andra naturliga öppnar i fasaden.

Men det finns också undantag, påtalar Peter Stark. 

– Om vattnet kommer in genom väggen eller golvet får man inte någon ersättning eftersom dräneringen eller husets konstruktion då anses vara för dålig. Därför är det viktigt att regelbundet se över om man behöver dränera om sitt hus, säger han.

Vanligtvis utgår det inte heller någon ersättning för skador på tomtmark, träd eller växter.

– Det kan ingå för den som har ett allrisktillägg i villa- eller fritidshusförsäkringen, men det ska ersätta plötsliga och oförutsedda händelser, vilket är viktigt att vara medveten om. Om man då bor nära ett vattendrag som var och vartannat år stiger och skadar tomten så får man sannolikt inte någon ersättning, säger Peter Stark.

Den som drabbats av en översvämning ska kontakta sitt försäkringsbolag omedelbart. Det är också viktigt att dokumentera skadorna med bild- och filmmaterial, tillägger Peter Stark.

Han påpekar även att självrisken och åldersavdragen skiljer sig åt mellan olika försäkringar.

– Om man har en billig basförsäkring är självrisken ofta högre, ibland 10 procent av skadekostnaden och minst 10 000 kr. För den som har en dyrare försäkring med olika tillägg, vad som kan kallas stor- eller plusförsäkringar, är självrisken ofta lägre och det är samtidigt inte så stora maximala åldersavdrag, säger försäkringsexperten, och fortsätter:

– Det är också något man får titta på och jämföra olika försäkringar.

Peter Stark ger flera tips och råd för att förebygga översvämningsskador. Många gånger beror översvämningar på skyfall, vilket gör att det är viktigt att kontrollera tak, hängrännor och stuprör. 

– Att se över takets kondition och rensa hängrännor och stuprör bör man göra minst ett par gånger om året, säger han, och tillägger:

– Ett bra sätt att rejält minska den kanske vanligaste översvämningsrisken är att installera baktrycksventiler i avloppsledningar från golvbrunnar. Fundera även på att ta bort golvbrunnar som kanske inte behövs.