Elstödet går till runt fem miljoner hushåll i hela Sverige och ligger sammanlagt på runt 10 miljarder kronor.
Hushållen får elstöd för 80 procent av den el som förbrukades under november och december i fjol. I elområde SE1 och SE2 ligger stödet på 90 öre per kilowattimme. I SE3 är stödet 126 öre/kWh och i SE4 ligger stödet på 129 öre per kilowattimme.
Till skillnad från det förra elstödet finns ett tak och inga pengar ges för den förbrukning som överstiger 18 000 kilowattimmar.
Temperaturen steg något för både hus och bostadsrätter under mars jämfört med i februari, men det är fortsatt mycket stora negativa avvikelser från normala nivåer.
På hussidan ligger tjälen fortfarande kvar medan viss tjällossning kan skönjas för bostadsrätter.
”Även om temperaturen ökade något mellan februari och mars är det långt kvar till normala vårtemperaturer på bostadsmarknaden. Riksbankens väntade fortsatta höjningar av styrräntan kan dra ut på tjällossningen ännu längre i tid”, säger Robert Boije, chefekonom på SBAB, i en kommentar.
Regeringens vårbudget var ovanligt nyhetsfattig. Totalt innehåller den ofinansierade reformer på 4 miljarder kronor, motsvarande 0,1 procent av BNP, konstaterar Swedbanks makroekonomer i en analys som publicerades på måndagsmorgonen.
Större förändringar sparas generellt till höstbudgeten, men även med hänsyn till det är regeringens vårbudget ”tunn”, enligt Shoka Åhrman, sparekonom på SPP. Exempelvis uppgick förslagen i fjolårets vårbudget till 30 miljarder kronor.
– Regeringen för en stram finanspolitik och prioriterar inflationsbekämpning, säger hon till Privata Affärer.
Nordnets sparekonom Frida Bratt är inne på samma spår.
”Trots att svenska hushåll genomgår en privatekonomisk vinter och svenska statsfinanser är goda lyser plånboksfokuset med sin frånvaro i den ur det perspektivet magra vårbudgeten”, skriver hon i en kommentar.
Budskapet från finansminister Elisabeth Svantesson (M) är att Sverige befinner sig i ”ett väldigt besvärligt ekonomiskt läge” med en hög inflation, vilket gör att regeringen måste vara återhållsam för att inte riskera att elda på den ytterligare.
– Många kämpar för att få pengarna att räcka till och därför är det viktigt för regeringen att bekämpa inflationen och stötta de som har det tuffast, säger finansministern i samband med budgetpresentationen.
Den enda plånboksnyheten är ett förlängt extra bostadstillägg för barnfamiljer till och med årsskiftet. Bostadsbidraget höjs till 2 100 kr per månad jämfört med tidigare 1 325 kr.
– De som har det allra sämst ställt ekonomiskt får ett tillskott, vilket är positivt, men de kommer nog knappast att känna sig som vinnare med tanke på alla kostnadsökningar man drabbats av på andra håll, säger Shoka Åhrman, och fortsätter:
– Samtidigt ska man komma ihåg att de förstärkningar som skedde vid årsskiftet ligger kvar, till exempel sänkning av bensinpriserna och höjning av reseersättningen.
Att det rör sig en riktad plånbokssatsning minskar samtidigt risken för inflationsbrasan tilltar, betonar hon och får medhåll från Frida Bratt.
”Man resonerar som så att skulle man ge alla svenskar, inte bara de mest utsatta, mer pengar att röra sig med så skulle det försvåra Riksbankens arbete med att minska vår köpkraft via räntehöjningarna”, kommenterar Nordnets sparekonom.
Shoka Åhrman på SPP lyfter även fram regeringens satsning på vuxenutbildningar, som uppgår till drygt 700 miljoner kronor. Det är inte någon regelrätt plånbokssatsning, men det är väl spenderade pengar som långsiktigt gynnar hela landet, påtalar sparekonomen.
– I höstbudgeten drog regeringen ned på anslagen till den här typen av satsningar, därför är det viktigt att man återigen skjuter till pengar. Ett ökat antal utbildningsplatser kommer att få fler i arbete och vara en viktig åtgärd om vi får en lågkonjunktur som slår hårt mot arbetsmarknaden, säger hon.
Samtidigt bedömer Swedbanks makroekonomer att ”det finns utrymme att göra mer utan att elda på inflationen”. Förmodligen kommer finanspolitiken att vara stramare än vad regeringen tror i år, tillägger bankens ekonomer i analysen på måndagsmorgonen.
Shoka Åhrman tycker att regeringen prioriterar rätt.
– Syftet nu varken ska eller är att kompensera samtliga hushåll för de ökade kostnaderna. Det handlar snarare om att dämpa smällen för de drabbats allra värst och bekämpa inflationen med hjälp av en stram finanspolitik, säger hon
Sparekonomen tillägger att finansministern under budgetpresentationen meddelade att skattesänkningar blir aktuellt när det ekonomiska läget tillåter det. Det uppmärksammar även Nordnets Frida Bratt.
”Det kan tänkas vara i ett läge där inflationen fallit kraftigt och Sverige gått längre in i en lågkonjunktur”, skriver hon i en kommentar.
I mars sjönk den allmänna inflationstakten i Sverige, KPI, till 10,6 procent jämfört med 12 procent föregående månad. Inflationssiffran enligt KPIF, som rensar bort ändrade räntesatser på hushållens bolån, minskade i sin tur från 9,4 procent i februari till 8 procent.
Även det tredje måttet, som också bortser från prisförändringar på energi och visar en slags kärninflation, KPFIXE, sjönk till 8,9 procent från 9,3 procent månaden innan.
Samtliga utfall var lägre än vad analytikerkåren hade räknat med. Baserat på en sammanställning från SEB trodde marknaden att KPI-siffran för mars skulle landa på 11,1 procent, KPIF på 8,5 procent och KPIFXE på 9,1 procent.
Inflationstakten enligt KPI och KPIF var dessutom lägre än storbankens egna prognoser som låg något under genomsnittet på marknaden, 11 procent respektive 8,3 procent.
– För omväxlingens skull var siffrorna bättre än marknaden hade förväntat sig över hela linjen. Matpriserna fortsätter att stiga på månadsbasis, men ökningstakten mer än halverades jämfört med februari, säger Johan Javeus, chefsstrateg på SEB.
– De här siffrorna följer också det internationella mönstret, att inflationstrycket börjar avta, vilket naturligtvis är positivt.
Nordnets sparekonom Frida Bratt beskriver också inflationssiffrorna för mars som ett potentiellt trendbrott.
– Det går åt rätt håll, vilket är positivt och ger förhoppningar om att vi kan få en fallande inflation under året. Frågan är hur snabb eller trög den nedgången blir. Helst hade man velat se redan nu att livsmedelspriserna faller tillbaka, säger hon.
Samtidigt är inflationsnivån fortfarande för hög i Riksbankens ögon och marssiffrorna kommer inte att ”blåsa av höjningscykeln”, enligt Johan Javeus som syftar på styrräntan, vilken för bara ett år sedan låg på noll och nu uppgår till 3 procent.
– Jag tror att rörelserna på räntemarknaden blir beskedliga efter inflationssiffran. Inför siffran var marknadens huvudalternativ en räntehöjning motsvarande 50 punkter från Riksbanken, och givet att den finansiella oro vi sett inte kommer tillbaka är det nog fortsatt det mest sannolika alternativet, säger chefsstrategen. Riksbanken ger sitt nästa räntebesked den 25 april.
Frida Bratt tror inte heller att Riksbanken slår av på höjningstakten utan skruvar upp styrräntan med 50 punkter – en halv procentenhet – till 3,50 procent i slutet av månaden.
Det innebär att bostadsägarna får vara beredda på att bolåneräntorna letar sig uppåt, tillägger sparekonomen.
– Med det sagt kan man inte slå fast att boräntorna kommer att stiga med 0,5 procentenheter efter Riksbankens möte eftersom en del banker tar höjd redan innan ett räntebeslut medan andra justerar efteråt, säger Frida Bratt, och fortsätter:
– Det positiva är att vi har en konkurrenssituation, som gör att vissa banker kommer att vara mer måna om att försöka locka nya kunder i det här läget. Som bolånetagarna lönar det sig att hela tiden hålla ett öga på bankernas räntenivåer.
Omsättningen på bostadsrätter, mätt som den andel av stocken som säljs under ett år, ligger nu på sin lägsta nivå någonsin sett till den period som data finns tillgänglig för. För hus ligger nivån i paritet med hur det såg ut i samband med statsskuldkrisen i Europa 2012.
Robert Boije, chefekonom på SBAB, noterar att det normalt sett är cirka 3 procent årlig omsättning på hus och strax under 10 procent på bostadsrätter.
Omsättningen på bostäder har samtidigt en mycket stark koppling över tid till konjunkturläget. De nivåer vi i dag ser på omsättningen, särskilt för bostadsrätter, ligger tydligt under de vi normalt ser vid en lågkonjunktur.
Sett till den låga omsättningen på bostäder kan det vid en första anblick vara förvånande att priserna på bostäder inte har gått ner mer sammantaget det sista året än vad de har gjort, och dessutom har gått upp lite de senaste månaderna.
”Det hänger troligen ihop med att de affärer som trots allt genomförs i hög grad gjorts av personer som varit inne på bostadsmarknaden ett tag, där man köpt och sålt på samma marknad och där transaktionerna avser relativt sett mer attraktiva objekt som inte är representativa vid en mer normal omsättning”, säger Robert Boije.
Husägarnas kostnader har ökat dramatiskt. Rusande elpriser, inflation och stigande räntor har gjort att de årliga kostnaderna för ett genomsnittligt småhus i Sverige ökat till drygt 200 000 kronor i början av 2023, vilket är en rekordhög nivå.
På ett år uppgår kostnadsökningen till drygt 36 procent och runt 125 procent över en tioårsperiod. Det framgår av jämförelsetjänsten Zmartas husägarindex, som uppskattar kostnaderna för att äga och bo i en villa.
Kostnadsutvecklingen har varit ännu värre för husägare i storstäderna. Exempelvis landar nu den årliga totalkostnaden för en villa i Storstockholm på runt 326 000 kronor, en uppgång med nära 39 procent jämfört med början av 2022 och över 130 procent på tio år.
Malmöborna klarar sig något lindrigare undan, men behöver ändå pynta ut runt en kvarts miljon kronor om året i dagsläget.
Graf: Utveckling för husägarnas årliga totalkostnad mellan 2012 och 2022.
Källa: Zmarta
Tre utgiftsposter sticker ut
Tre utgiftsposter sticker ut och ligger bakom en stor del av kostnadsökningen för hushållen, elpriset, bolåneräntan och amorteringskravet, enligt Zmartas bostadsexpert Ola Söderlind.
– Med tanke på att det inte går att göra någonting åt amorteringskravet blir det extra viktigt att pressa ned de andra kostnaderna. Det gäller att se över sina avtal regelbundet och jämföra med andra aktörer eftersom de otrogna kunderna belönas, säger han.
Lägre bostads- och elpriser förklarar samtidigt det stora kostnadsgapet mellan riket i stort och storstäderna, tillägger Ola Söderlind.
Prisuppgången på bostadsmarknaden i Stockholm har gjort att amorteringskravet, som infördes den 1 juni 2016, kostar en villaägare omkring 70 000 kronor varje år. Alla bolånetagare med en belåningsgrad över 50 procent måste amortera minst 1 procent eller 2 procent av lånebeloppet per år.
Under valrörelsen lovade Moderaterna, som leder den nuvarande regeringen, att pausa amorteringskravet för att ge ekonomiskt pressade hushåll andrum, men löftet ser inte ut att infrias, enligt Ola Söderlind.
– Det lutar åt ett nej. Förmodligen beror på att ett pausat amorteringskrav riskerar att elda på inflationsbrasan då folk får ännu mer pengar över att spendera, säger han.
På torsdagseftermiddagen meddelade regeringen att den tillsätter en kommitté som bland annat ska utreda amorteringskravet. Uppdraget ska redovisas under hösten 2024.
Spara genom att jämföra
Zmartas bostadsexpert återvänder sedan till sina olika spartips. Han betonar att en villaägare kan spara tusentals kronor i månaden genom att jämföra sina nuvarande avtal och byta till ett billigare alternativ.
Först och främst är det viktigt att hålla koll på bolånevillkoren och ränterabatten i förhållande till listräntan, det vill säga bankens utgångspris som bör förhandlas ned.
– De flesta avtal gäller ett år innan man går tillbaka till listräntan och det är många som inte är medvetna om det. För att inte riskera att hamna i den fällan ska man se över villkoren minst en gång om året. Det kan spara dig otroligt mycket pengar, säger Ola Söderlind.
Dessutom har elpriserna sjunkit betydligt från vinterns skyhöga nivåer och skapat ett utmärkt tillfälle för den som vill teckna ett fastprisavtal, påtalar bostadsexperten.
– Fastprisavtalen börjar komma ned i pris så det bör man hålla ögonen på, säger han.
Försäkringar är ett annat område där husägare kan spara mycket pengar.
– Otrohet belönas extra mycket i försäkringsbranschen – här gäller det verkligen att byta lite då och då. Det tjänar man på i längden, säger han.
Ola Söderlind räknar med att de kraftigt ökade boendekostnaderna för villaägarna leder till att fler vill minska sina utgifter, antingen genom att dra ned på boytan eller leta sig till bostadsrätter. Tvärtemot den trend som tog fart under pandemin då svenskarna ville bo stort, bland annat för att göra plats åt hemmakontoret.
Snitträntan på tremånaders bolån steg från 3,73 procent till 3,93 procent i mars. Lägst snittränta hade Ikano Bank (3,74 procent) medan Nordea hade den högsta snitträntan på 4,11 procent.
Även snitträntan på treåriga bolån steg. I mars hamnade den på 4,30 procent jämfört med 4,11 procent i februari. Hypoteket hade lägst snittränta på 3,74 procent medan Ikano Bank hade högst (4,46 procent).
Femårsräntan steg från 3,98 till 4,13 procent i mars. Här var det Swedbank som hade lägst snittränta (3,84 procent) medan Danske hamnade på jumboplatsen med 4,39 procent.
Av: Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@privataaffarer.se
Annons:
Jämför bolån och snitträntor på bolån genom Compricer och hitta den lägsta aktuella boräntan!
Kantar Sifo har på uppdrag av Nordea ställt frågor om årets skatteåterbäring till 1 500 svenskar. En bred majoritet, 70 procent, förväntade sig att få skatteåterbäring och de flesta uppgav att man hade en plan för hur pengarna skulle användas, enligt banken.
Av dessa svarade närmare 15 procent att de behöver använda skatteåterbäringen till vardagskonsumtion. Denna andel utgörs främst av personer i medelåldern samt med låg lön, enligt Nordeas sparekonom Anders Stenkrona.
”Många i medelåldern har familjer. De ökande priserna har antagligen ökat alla vardagskostnader. För familjer med många barn blir det extra kännbart, vilket gör skatteåterbäringen välkommen. Pengarna används för att komma ikapp, rent ekonomiskt”, säger han i en kommentar.
Samtidigt uppger nära 40 procent att de ska investera, renovera eller betala av lån för pengarna. I första hand är det personer mellan 18 och 34 år som svarat på det sättet, enligt Nordea.
Enligt sparekonomen Anders Stenkrona tyder det på att unga vuxna är ”framåtblickande med sin ekonomi” och att de inte behöver skattepengarna till vardagskonsumtion.
”Det är positivt. Det indikerar att de inte dragit på sig för höga kostnader i förhållande till sin inkomst”, säger han vidare i en kommentar.
En femtedel, 21 procent, planerar att lägga skatteåterbäringen på ”någonting kul”, som en semester, fortsätter Nordea i pressmeddelandet.
”I en tid när många hushåll upplever att ekonomin är ansträngd anser en av fem att det är läge att unna sig någonting extra. Jag tycker att det är sunt. Skatteåterbäringen är ju en form av sparande som folk ibland glömmer att de har. Det blir lite som en överraskning och varför inte då unna sig själv eller familjen lite guldkant på tillvaron”, kommenterar Anders Stenkrona.
”Att priserna steg i mars är något förvånande. Samtidigt finns ett uppdämt flyttbehov så både säljare och köpare har kanske börjat hitta varandra på en ny prisnivå”, uppger Mäklarsamfundet i en kommentar, och tillägger:
”Över hälften av Mäklarsamfundets medlemmar tror att priserna blir oförändrade under det andra kvartalet.”
Den senaste tidens återhämtning på bostadsrättsmarknaden har gjort att prisfallet sedan toppnoteringen under våren 2022 nu minskat till 10 procent.
I mars lyfte bostadsrättspriserna med 2 procent. Regionalt hade centrala Göteborg återigen den största uppgången, 3 procent, medan prisutvecklingen i Storgöteborg var i linje med riksgenomsnittet (se fullständig tabell längre ned).
När det gäller Stockholmsområdet ökade bostadsrättspriserna med 1 procent i de centrala delarna respektive 2 procent för Storstockholm. I Malmområdet var priserna oförändrade under månaden.
Villamarknaden har samtidigt varit relativt oförändrad och prisnedgången från fjolårets toppnivåer uppgår för närvarande till 14 procent, enligt Svensk Mäklarstatistik.
I Storstockholm och Stormalmö steg villapriserna med 1 procent under föregående månad. Priserna i Storgöteborg var oförändrade (se fullständig tabell längre ned).
”På årsbasis har priserna minskat med 15 procent i samtliga storstadsområden”, säger Hans Flink, affärsutvecklingschef på Svensk Mäklarstatistik, i en kommentar.
Han tillägger att nedgången är något mindre utanför storstadsområdena – där har villapriserna fallit 12 procent på årsbasis. Runt 70 procent av alla villaförsäljningar sker utanför storstäderna.
Tabell 1: Prisstatistik villor. Källa Svensk Mäklarstatistik
| Villor | Prisutveckling, 1 mån | Prisutveckling 3 mån | Prisutveckling, 12 mån | Medelpris (kronor) |
| Riket | 1% | 0% | −13% | 3 823 000 |
| Stor-Stockholm | 1% | 0% | −15% | 6 869 000 |
| Stor-Göteborg | 0% | 0% | −15% | 5 129 000 |
| Stor-Malmö | 1% | 1% | −15% | 4 754 000 |
Tabell 2: Prisstatistik bostadsrätter. Källa Svensk Mäklarstatistik
| Bostadsrätter | Prisutveckling, 1 mån | Prisutveckling 3 mån | Prisutveckling, 12 mån | Medelpris (kr/kvm) |
| Riket | 2% | 1% | −11% | 42 991 |
| Centrala Stockholm | 1% | 4% | −11% | 103 250 |
| Stor-Stockholm | 2% | 3% | −9% | 63 990 |
| Centrala Göteborg | 3% | 4% | −12% | 64 054 |
| Stor-Göteborg | 2% | 1% | −13% | 45 680 |
| Centrala Malmö | 0% | 0% | −11% | 36 132 |
| Stor-Malmö | 0% | −2% | −11% | 32 519 |
Drygt 470 mäklare runt om i landet deltar i Fastighetsbyråns återkommande undersökning om läget på den svenska bostadsmarknaden, den så kallade Mäklarpanelen.
Den senaste undersökningar visar att trenden från januari består. Köparna har fortfarande ett övertag, men det minskar i alla segment på bostadsmarknaden, enligt Fastighetsbyrån.
På frågan om för vilka bostadsmarknaden är mest fördelaktig just nu uppgår snittvärdet till 3,2 på en skala från 0 till 10 där ett lägre värde signalerar att det är fördel köparna och vice-versa. I den tidigare januarimätningen landade snittvärdet på 2,78.
”I januari såg vi ett trendbrott i storstäderna med minskat övertag för köparna. De håller i sig nu och har även spridit sig till resten av landet. Vi ska komma ihåg att vi fortfarande har låg omsättning och ett övertag för köparna, men det är ett trendbrott och ett steg mot en bättre balans”, säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån, i en kommentar.
”Bostadspriserna har sjunkit cirka 15 procent och det är framförallt det som nu gör att säljare och köpare har lättare för att mötas”, tillägger han.
Johan Engström poängterar att bostadsmarknaden påverkas av en rad osäkerhetsfaktorer, bland annat inflationen, turbulensen i banksektorn och räntehöjningarna.
”I andra vågskålen har vi lägre bostadspriser och att den största oron kring höga el- och energipriser har lagt sig”, säger han vidare i en kommentar.