I enkäten som går under namnet ”Mäklarpanelen Spanien” deltar Fastighetsbyråns mäklare i Barcelona, Costa del Sol, Costa Blanca, Mallorca och Gran Canaria. 

Enligt bolagets mäklare är det fortfarande säljarens marknad, men övertaget krymper. Snittvärdet på frågan om bostadsmarknaden är mest fördelaktig för köparna eller säljande uppår till 5,73 på skalan 0 till 10. Ett lägre värde signalerar fördel köparna och vice-versa. Det kan jämföras med utfallet på 6,15 i januari och 6,83 för ett år sedan.

Dessutom uppger mäklarna att efterfrågan från svenska kunder är ”relativt svag”. 

”Den svaga svenska kronan är naturligtvis en viktig faktor som påverkar svenskarnas köpkraft. Och vi kan se att de flesta andra nationaliteter inte heller är lika drabbade av stigande räntor, inflation och sjunkande bostadspriser på sina hemmamarknader”, säger Martin Posch, chef för Fastighetsbyråns utlandsaffär, i en kommentar.

”Vi märker även en viss tendens att fler svenskar som äger i Spanien börjar fundera på att sälja”, tillägger han.

Vad gäller prisutvecklingen svarar 49 procent av mäklarna att priserna stiger och 46 procent uppger att de är stillastående. Fler än hälften, 58 procent, tror att bostadspriserna ökar under 2023 medan 31 procent spår stillastående priser och 11 procent sjunkande priser. 

För säljsugna bostadsägare är tidpunkten ”helt rätt nu”, enligt Jonas Frykman på Fastighetsbyråns mäklarkontor i staden Denia som ligger på den spanska östkusten.  

”Köptrycket från kunder från de flesta europeiska länder är fortsatta starkt. Det är mycket rörelser i Europa som skapar affärer i Spanien. För svenskar som av olika anledningar går i säljtankar bedömer jag att tidpunkten är helt rätt nu. Det är dessutom brist på bostäder och den fördelaktiga valutan spelar en avgörande roll”, säger han i en kommentar.

SBAB konstaterar att efter att ha haft en bred prisuppgång i januari och februari och sedan en mer splittrad utveckling i mars, visar april mer tydligt röda siffror på bostadsmarknaden.

Deras bedömning var tidigare att uppgången i början av året har varit en positiv säsongseffekt.

”Våra beräkningar av den underliggande trenden och boprisnedgången under april stärker den slutsatsen. Vi räknar med fortsatt fallande priser under våren/försommaren och i synnerhet efter att Riksbankens senaste höjning av styrräntan har gett full effekt på bolåneräntorna”, säger Robert Boije, chefekonom på SBAB, i en kommentar.

Säsongsrensat var lägenhetspriserna upp 0,1 procent, med Storstockholm upp 0,5 procent. Huspriserna sjönk 1,3 procent, med Storstockholm ned 1,1 procent.

SBAB Booli boprisindex baseras på samtliga registrerade försäljningar på bostadssajten Booli.

De dyraste fritidshusen finns Stockholms län, Västkusten och Skåne och troligtvis används många av dessa för året-runt boende.

I topp finns Nacka där sex försäljningar gett genomsnittspriset 8.170.000 kronor med Västkustens Sotenäs på andra plats med ett genomsnittspris på 7.470.000 kr. Billigaste fritidshusen och med snittpris under 700.000 kr finns i Dalarnas Vansbro och Kalmar läns Emmaboda.

Tabell: Medelpris för ett fritidshus i respektive kommun. Listan innehåller endast kommuner där minst fem försäljningar genomförts.

Källa: Svensk Mäklarstatistik

Undersökningsbolaget Novus har på uppdrag av Skandia frågat svenska hushåll om vilken som är den maximal boräntan som kan hantera.

Resultatet visar att smärtgränsen redan passerats för en femtedel av svenskarna, som uppger att deras tak uppgår till 4 procent. 

Omkring hälften av hushållen svarar att gränsen ligger på mellan 5 till 8 procent. En tredjedel bedömer att de skulle kunna hantera en boränta på 10 procent eller mer. 

”Många hushåll börjar närma sig gränsen nu för hur hög ränta man klarar av. I och med att sju av tio bolånetagare kommer att behöva lägga om sina bolån under året så är det många som kommer att uppleva kraftigt stigande bolånekostnader”, säger Skandiabankens vd Arvid Krönmark i en kommentar. 

Svenskarna boräntekostnader har ökat dramatiskt under det senaste året. Onsdagens färska räntehöjning från Riksbanken, som skruvar upp styrräntan till 3,5 procent, väntas också leda till ännu högre boräntor. 

Frida Bratt på Nordnet har tittat på hur centralbankens senaste räntejustering kommer att påverka bolånetagarnas räntekostnader (se tabell längre ned). 

Hon utgår från en snittränta på 4,5 procent, vilket skulle innebära att den årliga räntekostnaden för ett hushåll med ett bolån på 3 miljoner kronor ökar till 135 000 kr före ränteavdrag. Det motsvarar en månadskostnad på 11 250 kr. 

På ett år har räntekostnaden för samma hushåll ökat med hela 8 000 kr per månad före ränteavdrag, enligt sparekonomens beräkningar.

”Det är riktigt tuffa siffror, men det mest anmärkningsvärda är att kostnaderna har ökat så pass mycket på så kort tid. Det är för ungefär ett år sedan som Riksbanken påbörjade sin serie räntehöjningar, och innan dess låg en vanlig snittränta på 1,3 procent. Det kostade knappt något alls att låna”, säger hon i en kommentar, och tillägger:

”Med den snabba serien räntehöjningar har svenskarna gått från rena räntefesten till en räntechock på väldigt, väldigt kort tid.”

Frida Bratt påtalar vikten av att jämföra bankernas bolåneräntor och förhandla. 

”Bankerna kommer att agera på olika sätt efter räntebeskedet. En del banker kommer följa med Riksbanken upp och höja sin rörliga ränta med 50 punkter, medan andra kommer att stanna på en lägre nivå. För banken handlar det om att man antingen vill behålla marginalerna, alternativt försöka locka kunder i en hårdare konkurrens”, säger hon i en kommentar, och fortsätter:

”Som bolånetagare lönar det sig att hålla koll på detta. Och förhandla, förhandla, förhandla. Ställ flera banker mot varandra, visst är räntorna högre men det betyder inte att du ska betala mer i onödan.”

Tabell: Uppskattad räntekostnad för hushållen efter Riksbankens räntehöjning jämfört med för ett år sedan – exemplen utgår från en snittränta på 4,5 respektive 1,3 procent. Samtliga belopp är före ränteavdrag. Källa: Nordnet

Undersökningsbolaget Novus har på uppdrag av Skandia frågat svenska hushåll om vilken som är den maximal boräntan som kan hantera.

Resultatet visar att smärtgränsen redan passerats för en femtedel av svenskarna, som uppger att deras tak uppgår till 4 procent. 

Omkring hälften av hushållen svarar att gränsen ligger på mellan 5 till 8 procent. En tredjedel bedömer att de skulle kunna hantera en boränta på 10 procent eller mer. 

”Många hushåll börjar närma sig gränsen nu för hur hög ränta man klarar av. I och med att sju av tio bolånetagare kommer att behöva lägga om sina bolån under året så är det många som kommer att uppleva kraftigt stigande bolånekostnader”, säger Skandiabankens vd Arvid Krönmark i en kommentar. 

Svenskarna boräntekostnader har ökat dramatiskt under det senaste året. Onsdagens färska räntehöjning från Riksbanken, som skruvar upp styrräntan till 3,5 procent, väntas också leda till ännu högre boräntor. 

Frida Bratt på Nordnet har tittat på hur centralbankens senaste räntejustering kommer att påverka bolånetagarnas räntekostnader (se tabell längre ned). 

Hon utgår från en snittränta på 4,5 procent, vilket skulle innebära att den årliga räntekostnaden för ett hushåll med ett bolån på 3 miljoner kronor ökar till 135 000 kr före ränteavdrag. Det motsvarar en månadskostnad på 11 250 kr. 

På ett år har räntekostnaden för samma hushåll ökat med hela 8 000 kr per månad före ränteavdrag, enligt sparekonomens beräkningar.

”Det är riktigt tuffa siffror, men det mest anmärkningsvärda är att kostnaderna har ökat så pass mycket på så kort tid. Det är för ungefär ett år sedan som Riksbanken påbörjade sin serie räntehöjningar, och innan dess låg en vanlig snittränta på 1,3 procent. Det kostade knappt något alls att låna”, säger hon i en kommentar, och tillägger:

”Med den snabba serien räntehöjningar har svenskarna gått från rena räntefesten till en räntechock på väldigt, väldigt kort tid.”

Frida Bratt påtalar vikten av att jämföra bankernas bolåneräntor och förhandla. 

”Bankerna kommer att agera på olika sätt efter räntebeskedet. En del banker kommer följa med Riksbanken upp och höja sin rörliga ränta med 50 punkter, medan andra kommer att stanna på en lägre nivå. För banken handlar det om att man antingen vill behålla marginalerna, alternativt försöka locka kunder i en hårdare konkurrens”, säger hon i en kommentar, och fortsätter:

”Som bolånetagare lönar det sig att hålla koll på detta. Och förhandla, förhandla, förhandla. Ställ flera banker mot varandra, visst är räntorna högre men det betyder inte att du ska betala mer i onödan.”

Tabell: Uppskattad räntekostnad för hushållen efter Riksbankens räntehöjning jämfört med för ett år sedan – exemplen utgår från en snittränta på 4,5 respektive 1,3 procent. Samtliga belopp är före ränteavdrag. Källa: Nordnet

I analysbrevet Ögat skrev SEB:s ekonomer under förra veckan att man förväntar sig att Riksbanken skruvar upp styrräntan med 50 punkter – en halv procentenhet – till 3,5 procent den 26 april, det vill säga på onsdag. 

Nordea gör samma bedömning och konstaterar i en analys att centralbankens besked ”tycks ganska givet” på förhand. En höjning med 50 punkter är även inprisat på räntemarknaden, påpekar storbanken. 

”Riksbanken vill knappast göra marknaden besviken då det kan leda till en ovälkommen försvagning av kronans växelkurs”, skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson. 

Trots positiva tecken i närtid hänvisar storbankernas ekonomer till den höga kärninflation i Sverige som det främsta skälet till den väntade räntehöjningen. 

I mars sjönk inflationen enligt KPIFXE, som bortser från ändrade räntesatser på hushållens bolån och utvecklingen för energipriserna, till 8,9 procent på årsbasis från 9,3 procent föregående månad. Det var samtidigt första gången sedan december 2021 som inflationstalen föll jämfört med året innan, uppmärksammar SEB. 

”I mars var prishöjningarna något lugnare men fortfarande höga, vilket beslutsfattarna på Brunkebergstorg kan se som ett illavarslande tecken på att inflationen kan fastna på allt för höga nivåer”, summerar Torbjörn Isaksson på Nordea och syftar på Riksbankens huvudkontor i centrala Stockholm. 

Blickar man däremot mot räntebeskedet i juni och ännu längre fram i tiden är enigheten närmast bortblåst. 

Enligt bankens huvudscenario tror SEB att Riksbanken nöjer sig med en höjning på en kvarts procentenhet – 25 punkter – till 3,75 procent i juni. Därefter väntas centralbanken lämna räntan oförändrad fram till andra kvartalet 2025. 

Nordea delar sektorkollegans prognos för junibeskedet, men tror att räntebanan kommer att vända nedåt betydligt tidigare än SEB. 

”Låg inflation och svag konjunktur gör att Riksbanken sänker styrräntan till 2,0 procent under 2024 enligt vår bedömning”, skriver chefsanalytikern Torbjörn Isaksson.

Nyhetsbyrån TT rapporterade under helgen att Swedbank ser en så kallad ”dubbelhöjning” på 50 punkter framför sig i både april och juni. Det skulle motsvara en räntetopp på 4 procent. 

Banken ekonomer spår att räntan kommer att ligga kvar på den nivån fram till början av 2024.

”Min bedömning är att styrräntan på 5-10 års sikt kommer att ligga på 1,50-1,75 procent. Det borde ge en boränta strax under 3 procent”, sade Swedbanks chefsekonom Mattias Persson till TT.

Även majoriteten av valuta- och ränteinvesterarna räknar med en ny räntehöjning i juni, enligt SEB som regelbundet sonderar stämningsläget på marknaden genom enkäter.

Nära hälften, 48 procent, bedömer att räntan skruvas upp med 25 punkter medan 22 procent tror på 50 punkter, baserat på bankens senaste undersökning. 

Samtidigt väntar sig hela 30 procent av investerarna att styrräntan lämnas oförändrad på 3,5 procent i juni. 

Deras prognoser över räntebanan går också isär. Medianprognosen innebär att Riksbanken sänker styrräntan till 3 procent under slutet av nästa år. Det handlar dock om ett stort prognosintervall, från 1,5 till 4 procent. 

I samband med onsdagens räntebesked kommer Riksbanken att uppdatera sina egna prognoser över nivån på styrräntan framåt, den så kallade räntebanan. 

Den tidigare prognosen från februari signalerade en räntetopp på 3,33 procent. Riksbanken såg då inte några sänkningar framför sig under prognosperioden, som löpte fram till första kvartalet 2026. 

60 procent av de som förmedlar bostadsrätter och 56 procent av de som förmedlar småhus, tror att bostadspriserna kommer att vara oförändrade under det andra kvartalet i år. Det är en ungefär lika stor andel som i förra kvartalets undersökning.

Samtidigt spår nu 28 respektive 29 procent av småhus- och bostadsrättsmäklarna att priserna kommer att gå ner något det kommande kvartalet, vilket kan jämföras med 23 respektive 24 procent föregående kvartal.

Merparten av alla mäklare, 69 procent av de som förmedlar bostadsrätter och 87 procent av de som förmedlar småhus, tror att utbudet av bostäder kommer att öka det kommande kvartalet. Det är en relativt sett stor ökning jämfört med föregående kvartal, då andelen var 57 respektive 71 procent.

Samtidigt bedömer majoriteten, 67 procent, av mäklarna som förmedlar bostadsrätter att efterfrågan kommer att vara oförändrad, att jämföra med förra kvartalets undersökning då hälften av mäklarna i stället trodde att efterfrågan skulle öka.

Mäklarna som förmedlar småhus är mer positiva i sin prognos av efterfrågan. Nästan lika många, 44 respektive 46 procent, tror att efterfrågan kommer att öka eller vara oförändrad.

Även när det kommer till förväntad försäljningstid är småhusmäklarna mer positiva, där 29 procent tror på kortare tid (24 procent första kvartalet) jämfört 11 procent för mäklarna för bostadsrätter (30 procent).

”På en fungerande marknad borde priserna gå ner. Att majoriteten av mäklarna inte tror det kan bero på att de bedömer att säljarna ännu inte accepterar köparnas förväntade slutpriser och då hellre avvaktar med att sälja om de kan, i hopp om att marknaden ska vända, säger Linda Jonsson, privat- och boendeekonom på SBAB, i en kommentar.

Mäklarbarometern är en kvartalsvis enkät till fastighetsmäklare i de tre storstadsområdena.

Han säger att han är ljum till amorteringskraven men inte ljum till belåningsgraden hos hushållen, som är ett problem.

Vad som i skulle ersätta amorteringskraven har inte Daniel Barr någon uppfattning om, men räknar upp några exempel som politikerna har att laborera med som ränteavdragen, fastighetsskatten eller regleringen av hyresmarknaden.

”Jag inser att det inte är politiskt lätta frågor att ta tag i, och det är kanske därför man har använt sig av amorteringskraven”, säger han.

”Men vill man komma till rätta med hushållens belåning så har det visat sig att amorteringskraven kan bidra på marginalen, men de har väldigt svårt att vända någon trend”, tillägger han.