I den tolfte kvartalsupplagan av förvaltarbarometern har 22 fondförvaltare fått säga sitt om marknadsläget just nu och hur det väntas utvecklas framöver.

12 av 22 förvaltare har en negativ eller mycket negativ syn på marknadsutsikterna i ekonomin i dagsläget. 7 förvaltare har en varken negativ eller positiv syn. 3 förvaltare bedömer marknadsutsikterna i dagsläget som positiv.

− Jag tror att ökad inflation och stigande räntor kommer att fortsätta sätta press på marknaderna. Därför tycker jag att det är väldigt viktigt att fokusera på att försöka hitta investeringar med långsiktig tillväxt som också står emot kortsiktiga rörelser, säger Simone Hirschvogl, förvaltare på SEB Investment Management, i en kommentar.

När det gäller marknadsutsikterna för det närmaste halvåret tror nio förvaltare att läget kommer vara sämre då. Sju förvaltare tror på en ljusning och sex spår oförändrade marknadsförhållanden.

När det gäller Stockholmsbörsens utveckling specifikt under det närmaste halvåret har nio förvaltare varken en positiv eller negativ syn på utvecklingen. Åtta har dock en negativ syn medan endast fem förvaltare har en positiv syn på Stockholmsbörsens utveckling det kommande halvåret.

Mer optimistiska på längre sikt

Men sett på längre sikt är optimismen desto större. På ett till två års sikt tror 18 av 22 förvaltare på en positiv eller mycket positiv utveckling på Stockholmsbörsen. Tre har en neutral syn medan endast en förvaltare är riktigt pessimistisk.

− Det var en flygande start för aktiemarknaden under inledningen på 2023. Det är då fullt naturligt att vi hamnar i en mer volatil marknadsmiljö, när värderingen har justerats upp. Den svenska börsens cykliska karaktär brukar missgynnas i orostider, men bolagen har under senaste året demonstrerat motståndskraft och god vinstutveckling. Under kommande halvår räknar vi med fortsatt hög volatilitet, men trots allt en Stockholmsbörs som trendar upp, säger Ålandsbankens chefsstrateg Niklas Wellfelt.

Stockholmsbörsen erbjuder en aptitlig riskpremie inför kommande tvåårsperiod

Han konstaterar också att centralbankerna går en delikat balansgång med syfte att bromsa priser och inflationsförväntningarna, där en tuff åtstramning ska vägas mot risken för en hårdlandning av ekonomin. Till detta ska nu oron för den finansiella stabiliteten adderas.

− Men vi ser tydliga regionala skillnader, där exempelvis USA-börsen värderas över sitt historiska genomsnitt samtidigt som den svenska börsen, trots en tydlig återhämtning, fortsatt handlas i underkant av vad vi ser som en neutral värdering. Ur det perspektivet tycker vi att Stockholmsbörsen erbjuder en aptitlig riskpremie inför kommande tvåårsperiod, säger Niklas Wellfelt.

Fakta: Förvaltarbarometern

Förvaltarbarometerns huvudindex är uppbyggt av fyra frågor. Dessa fyra frågor väger lika mycket och vägs samman till ett index som uppdateras en gång per kvartal. Huvudindex kan maximalt nå en nivå om 100, och de olika frågornas individuella bidrag till index kan max nå ett värde om 25.  Ett värde över 50 betyder att fler av respondenterna är positiva än negativa, och tvärtom.

Källa: Fondbolagens förening

Den kinesiska aktiemarknaden plågades av landets nolltolerans mot covid under större delen av fjolåret. Kraftiga nedstängningar av ett flertal mångmiljonstäder, masstester och reserestriktioner låg som en våt filt över landets ekonomi och aktiemarknad.

Kinas BNP-tillväxt stannade på 3,0 procent för 2022, vilket var betydligt lägre än det mål på cirka 5,5 procent som den politiska ledningen satte upp i mars förra året.

– Marknaden trycktes ned rejält direkt efter det kinesiska kommunistpartiets partikonferens i oktober i fjol. President Xi valdes som väntat till en tredje period, men utländska investerare blev besvikna över att Xi omgav sig med lojalister i det mäktiga ständiga utskottet. Men framför allt kom inga nyheter om att landet skulle ändra sin covidstrategi, vilket sammantaget fick marknaden att notera en ny bottennivå, säger Mikael Sens, förvaltare av Handelsbanken Kinafond.

Bara några dagar senare svängde plötsligt det kinesiska ledarskiktet i sin inställning till pandemin och slopade restriktionerna i flera steg vilket triggade ett lättnadsrally på aktiemarknaden. Enligt Mikael Sens drevs uppgången på av besvikna, utländska investerare som hade lämnat den kinesiska aktiemarknaden efter partikonferensen som nu ville fyndköpa lågt värderade kinesiska aktier igen.

– Slopandet av restriktionerna var den absolut största triggern bakom uppgången, men en annan faktor var att flera av de tunga it-jättarna levererade något bättre på kostnadssidan i rapporterna för tredje kvartalet än väntat, säger Mikael Sens.

Den senaste månaden har dock marknadens Kinafonder backat, i många fall med tvåsiffriga tal.

Vad ligger bakom nedgången?
– Egentligen har ingenting nytt dykt upp. En sådan uppgång som vi har haft nu ett tag ebbar ju ut någon gång. Jag skulle mer vilja härleda nedgången till rytmen i marknaden, säger Mikael Sens.

Gunnar Påhlson, förvaltare på Carnegie Asia, är inne på samma linje och pekar på att indexet MSCI China Free rusade med drygt 40 procent, mätt i kronor, sedan covidrestriktionerna slopades fram till den sista januari, då fallet inleddes.

Nedgången under februari förklarar han med att inflationen biter sig fast i USA. Tidigare har den amerikanska centralbanken, Fed, signalerat att de nått räntetoppen och var färdig med sina räntesänkningar, men så blir nu inte fallet.

– Det som ändrats i februari är främst synen på Feds prognos. Nu har Fed sagt att man ska höja räntan vid tre tillfällen i stället. Detta får direkt påverkan på tillgångar med högre risk, som exempelvis kinesiska aktier, säger Gunnar Påhlson.

– Sedan sammanfaller nedgången i februari med det kinesiska nyåret. Februari är därför normalt en svag månad som inte sällan präglas av vinsthemtagningar, fortsätter han.

Gunnar Påhlson pekar även på en annan viktig faktor. Den kinesiska ekonomin har inte återhämtat sig efter pandemin lika snabbt som placerarna hade hoppats. De kinesiska konsumenterna håller fortfarande hårt i plånboken.

– Sparkvoten är fortfarande rekordhög, då är det inte så konstigt att börsen viker, särskilt i ljuset av att realekonomin inte ser så mycket bättre ut, säger han.

Den så viktiga försäljningen av nya bostäder backade till och med i januari, förklarar Gunnar Påhlson, och berättar att den krisande byggsektorn står för ungefär en tredjedel av landets BNP. Kinas auktoritära styrelseskick, med ständiga statliga interventioner, bidrar även till den höga volatiliteten på den kinesiska börsen, menar han.

Nedgången på börserna i Kina sammanfaller delvis även med de obekräftade uppgifterna som cirkulerat en tid om att landet är på väg att stödja Ryssland med vapen i anfallskriget mot Ukraina. Dessutom har ballongincidenterna i USA spätt på den irritation som redan finns mellan de båda stormakterna.

– Marknaden ser en stor politisk risk i Kina eftersom landet anses stötta Ryssland. Kanske handlar en del av börsnedgången i februari om att de utländska investerarna har blivit påminda om att de geopolitiska riskerna i Kina på intet sätt är borta, säger Mikael Sens.

Är den kinesiska marknaden på väg in i en långvarig korrektion?
– Om det geopolitiska läget förblir oförändrat spänt så tror jag att marknaden kommer att bölja fram och tillbaka med mindre upp- och nedgångar. Jag tror inte att vi är på väg mot ett kraftigt fall utan det är en korrektion vi ser nu. Jag känner mig inte jätteorolig.

Hur skulle den kinesiska börsen påverkas om Kina börjar leverera vapen till Ryssland?
– Då ser det inte bra ut. Det skulle leda till sanktioner från både USA och Europa, inte minst på teknologifronten. USA gör redan vad de kan för att begränsa export av högteknologi till Kina.

Är det ett scenario som du har tagit höjd för som förvaltare?
– Jag har beredskap för det. Men jag tror inte att de börjar leverera vapen.

Trots det berättar Mikael Sens att han har tagit ned risken i portföljen samt ökat andelen kassa något i fonden.

Även Gunnar Påhlson vittnar om de frostiga relationerna mellan de båda länderna som inleddes redan under Trump-administrationen. Ett exempel på att handelskriget fortsätter är ett lagförslag i den amerikanska kongressen som, om det blir verklighet, skulle förbjuda amerikanska företag att göra direktinvesteringar i kinesiska teknologibolag.

– Det känns som att relationerna är ganska dåliga just nu, säger Gunnar Påhlson.

Den 5 mars inleds det kommunistiska partiets folkkongress i Kina. Det är en återkommande händelse som normalt sett inte omgärdas av så stor dramatik. Men i år är det annorlunda, berättar Gunnar Påhlson.

– Den här gången ska president Xi genomföra en regeringsombildning och välja ny premiärminister. Här råder det osäkerhet om vilka personer som tillträder och vad deras agenda är. Under presidentens andra mandatperiod låg fokus på stabilitet i ekonomin, men kommande femårsperiod sades det redan i december att fokus ska ligga mer på tillväxtskapande åtgärder för att komma tillbaka till en BNP tillväxt på 5,5 procent.

Vad har du för förväntningar på börsåret 2023 i Kina?
– Det är svårt att ha en prognos om Kina eftersom det har varit så mycket statliga interventioner genom åren som ändrar på spelreglerna och bidrar till låg visibilitet. Men värderingen är historiskt låg, företagen tjänar pengar och ekonomin lär återhämta sig under året så jag tror att avkastningen blir positiv i år.

Januarirallyt följdes upp av en mer orolig handel i februari. Ny inflations- och ränteoro satte press på aktiekurserna under månaden. 

”Trots en hyperintressant rapportperiod i februari är det centralbankerna och inflationen som har börshumöret helt i sin hand”, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt i en kommentar. 

Hos nätmäklar var global- och tillväxtmarknadsfonder allra mest populära i februari. Även två investmentbolagsfonder ligger högt upp på köplistan (se tabell längre ned).

”Intresset för investmentbolagen fick sig en törn när fjolårets börsfrossa slog skoningslöst mot de upptrissade premier vi såg på sina håll. Nu är premierna mer sansade”, kommenterar Frida Bratt, och fortsätter:

”Även om rabatterna trots frossan faktiskt inte är särskilt höga i ett historiskt perspektiv. Spararnas intresse börjar dock så smått vakna till liv igen, och det avspeglas i valen av fonder i februari.”

På säljlistan finns ett antal Turkietfonder. Den turkiska aktiemarknaden var en stor vinnare under fjolåret, men har inlett året svagt. Enligt Frida Bratt var säljtrycket därför stort redan innan jordbävningskatastrofen som drabbade landet och grannen Syrien i början av februari. 

”I samband med det beslutade Istanbulbörsen att stänga för handel, vilket för svenska sparare innebar att fonderna inte gick att sälja av. I stället lades fondordrar på kö och exekverades när börsen öppnade igen en vecka senare, då vi kunde se att försäljningarna av Turkietfonder fortsatte”, säger sparekonomen vidare i en kommentar. 

Tabell: De mest köpta respektive sålda fonderna på Nordnets plattform i februari. Källa: Nordnet

Året 2023 inleddes med nettoinsättningar under januari månad. Totalt uppgick nettoinflödet till 5,5 miljarder kronor. Stora nettoinsättningar gjordes i aktiefonder. Det skriver Fondbolagens förening i sin månadsrapport.

Aktiefonder hade nettoinsättningar på 15,2 miljarder och i långa räntefonder nettosparades 3,9 miljarder. Däremot gjordes det under månaden nettouttag från korta räntefonder på 5,6 miljarder och från hedgefonder på 5,4 miljarder. Även blandfonder uppvisade nettouttag på 2,7 miljarder kronor.

Den samlade fondförmögenheten i Sverige ökade under månaden med drygt 260 miljarder kronor och uppgick vid utgången av januari till 6.328 miljarder.

”Det är roligt att många kan och prioriterar att spara under årets fattigaste månad. Och spararna väljer att köpa fonder med relativt högre risk. Det ser vi både på aktie- och räntesidan. Januaris positiva börsutveckling skapar helt klart sparglädje med riskvilja. Den energin ska vi ta vara på och njuta av. Men behåll också lite sparenergi för månader när börsen faller. Då är det extra viktigt att månadssparandet blir av”, säger Philip Scholtzé, sparekonom på Fondbolagens förening.

Börserna i USA och Europa har rivstartat det nya året. Bland vinnarna finns Stockholmsbörsen med en uppgång på nära 12 procent. 

Nordnet har tittat närmare på vilka fonder som gått bäst respektive sämst sedan årsskiftet. Gemensamt för många av de fonder som fått en flygande start på 2023 är deras svaga kursfacit under 2022 (se tabell längre ned).

Det har med andra ord varit ”förlorarnas revansch” i år, konstaterar Nordnets sparekonom Frida Bratt i ett blogginlägg på nätmäklarens hemsida. Bland annat rymmer vinnarlistan flera fastighetsfonder. 

”Fastighetsfonder är tillbaka med besked, åtminstone för nu. De trycktes generellt sett ned kraftigt (under 2022, reds. anm.) som en följd av stigande räntor, som i sin tur innebär ökade finansieringskostnader för en sektor som karaktäriseras av hög skuldsättning”, kommenterar Frida Bratt, och tillägger:

”Överlag arbetar många fastighetsbolag nu med att anpassa sig till en ny verklighet med högre räntor.”

Även fonder med inriktning på tillväxtbolag och blockkedjan, en transaktionsteknologi som bland annat används inom kryptovalutor, har också gjort en storartad comeback. 

”Den fond som gått allra bäst sedan årets början på Nordnets plattform är fonden Augmented Reality Fund, som investerar i bolag inom bland annat virtual reality-teknik. Fonden är upp med 28 procent i år”, skriver Frida Bratt.

”Kryptovalutor hade knappast ett trivsamt 2022. Men på senare tid har en återhämtning i exempelvis bitcoin skett, och nu tycks även fonder med exponering mot företag som på olika sätt nyttjar eller verkar inom blockkedjetekniken komma in i värmen igen”, tillägger sparekonomen.

Vidare poängterar Frida Bratt att även bredare teknikfonder haft medvind när marknadsräntorna fallit tillbaka den senaste tiden. 

På förlorarlistan utmärker sig Turkietfonder som rusade kraftigt under fjolåret. 

”Den turkiska börsen gick som tåget under 2022, något som kanske kan tyckas lite underligt med tanke på de stora ekonomiska bekymmer landet brottas med”, skriver Frida Bratt, och fortsätter:

”Men det är just för att undkomma den höga inflationen som turkiska investerare valt att placera pengarna på börsen i Istanbul, vilket tryckte upp kurserna. Nu verkar dock rallyt vara över för denna gång, och som brukligt i Turkietfonder så vänder börsen ned lika snabbt som den gick upp.”

På onsdagsmorgonen handelsstoppades Istanbulbörsen sedan de kraftiga jordbävningarna i landet orsakat stora kursnedgångar, vilket Privata Affärer rapporterat om.

Tabell: Fonderna som gått bäst respektive sämst sedan årsskiftet (utveckling i procent). Källa Nordnet

Under förra året hände något som är högst ovanligt, nämligen att aktier och obligationer föll samtidigt. Sparare som ägde båda tillgångsslagen i en balanserad portfölj pressades därmed på två fronter – tvärtemot idén om att obligationsbenet ska fungera som en krockkudde mot nedgångar på aktiemarknaden. 

Men risken för att räntefonder drabbas av en lika stor nedgång i år är betydligt lägre nu, enligt Aktie-Ansvars ränteförvaltare Maria Ljungqvist. I en färsk strategirapport konstaterar förvaltaren att förra årets ränteuppgång har skapat ett ”bättre utgångsläge för 2023 än på många år”.

– Stigande räntor slår negativt mot obligationspriserna. Det svider allra mest om räntan är låg från början, som den var under inledningen på förra året, säger Maria Ljungqvist till Privata Affärer. Om marknadsräntan på en statsobligation stiger så sjunker priset och vice-versa. 

Räntefonder kan fortfarande gå back om marknadsräntorna börja stiga igen, men det skulle nu krävas betydligt större uppgångar för upprepa 2022-års utveckling, betonar förvaltaren.

Långa räntefonder är allra mest känsliga mot förändringar i marknadsräntorna. Den typen av fonder – som investerar i obligationer med löptider på över ett år – kan också möta en kortsiktig motvind, enligt Maria Ljungqvist.

– Om centralbankerna fortsätter signalera att de inte kommer att sänka styrräntan i år kan de långa marknadsräntorna stiga under våren, säger hon. 

– Äger man korta ränteplaceringar blir kurseffekten däremot väldigt liten. Dessutom kan återinvestering snabbt ske till högre ränta. Jag tror inte att de korta räntorna kan stiga så mycket mer, tillägger Maria Ljungqvist och syftar på ränteplaceringar med löptider på mindre än ett år.

Marknadsräntan på USA:s tioåriga statsobligationer uppgår nu till 3,4 procent jämfört med 4,2 procent i oktober. Nedgången beror på att inflationstrycket minskat i landet, vilket fått obligationsmarknaden att börja förvänta sig en mjukare penningpolitik framåt och till och med prisa in räntesänkningar under andra halvåret. Federal Reserve skickar dock ännu inte några signaler om potentiella sänkningar.

– Jag tror vi kan få en tillbakagång, att de långa marknadsräntorna går upp igen, under första halvåret för att sedan gå ned under andra halvan av 2023. På helåret blir nog förändringen inte så stor, säger Maria Ljungqvist.  

Hon förvaltar Aktie-Ansvars två räntefonder – lågriskalternativet ”Avkastningsfond” och den något mer äventyrliga ”Räntestrategi” som har risknivå 2 respektive 3, enligt analystjänsten Morningstars sjugradiga skala. En global passiv aktiefond har många gånger risknivå 5. 

Sedan årsskiftet är förvaltarens ”Avkastningsfond” upp 1,1 procent medan ”Räntestrategi” klättrat 1,6 procent. Nu satsar Maria Ljungqvist framför allt på företagsobligationer med hög kreditvärdighet, ”Investment grade”, inom den svenska fastighetssektorn.

– Det är inte för att jag tror att det stundar så särskilt goda tider för fastighetsbolagen utan det bygger på den goda riskkompensationen du får i räntan på just dessa obligationer. Om bolaget har ett ”Investment grade”-betyg är man också ganska långt ifrån en ”default” (betalningsinställelse, reds. anm.), säger hon.

En fortsatt vikande konjunktur kan dock slå negativt mot företagsobligationerna, poängterar förvaltaren. En risk är att företagens kreditbetyg sänks och trycker upp den så kallade ”kreditspreaden”.

Det är det extra räntepåslag som obligationsköparen vill ha utöver den underliggande räntan – exempelvis Stibor – för att investera i mer riskfyllda bolagslån. Om kreditspreaden stiger så sjunker priset på företagsobligationen och vice-versa. 

– Men å ena sidan är den risken ganska väl inprisad på dagens nivåer, säger Maria Ljungqvist.

Fondbolagens förening summerar vid en pressträff på onsdagen utvecklingen på den svenska fondmarknaden under 2022. Det var ett omtumlande år och på sista raden bokfördes ett nettoinflöde på 3 miljarder kronor i aktiefonder respektive drygt 10 miljarder kronor när det gäller räntefonder. 

Under fjolåret chockades marknaden av en rusande inflation och en kraftig ränteuppgång. Nedgången slog också mot de flesta tillgångslagen, konstaterar Fondbolagens förening. 

Anmärkningsvärt var att aktie- och obligationsmarknaden föll samtidigt, vilket Oscar Björklund, vd för robotrådgivaren Lysa, kallar för smått ”unikt”. Han deltar i ett panelsamtal tillsammans med Handelsbankens förvaltare Lisa Synning och Carnegies dito Anna Strömberg under pressträffen.

– Jag tyckte mig se att det var senast på 1950-talet som både svensk ränte- och aktiemarknad var ned samtidigt. Det är såklart unikt på det sättet, och speciellt i den här magnituden då vi såg ganska stora nedgångar på aktie- och räntemarknaden, säger han, och fortsätter:

– Det är såklart tufft för långsiktiga sparare som kanske har ett räntesparande som komplement eller krockkudde till sitt aktiesparande för att minska volatiliteten i sin portfölj. 

När räntorna var låga eller till och med negativa i delar av världen steg aktiekurserna på bred front, framför allt i USA. De breda uppgångarna spelade passiva indexsparare i händerna medan aktivt förvaltade aktiefonder fick det allt svårare att överträffa marknaden.

Statistiken som Fondbolagens förening tagit fram visar också att indexfonder dominerat när det kommer till svenskarnas fondköp efter finanskrisen. Bara vid tre tillfällen sedan 2010 har nettosparandet varit större i aktivt förvaltade aktiefonder än passiva indexfonder. Det handlar om 2010, 2013 och pandemiåret 2020.

Indexfonder har i sin tur sett stadiga inflöden medan aktivt förvaltade aktiefonder haft nettouttag fem gånger – 2011, 2014, 2015, 2018 och 2022 – under perioden. 

Men kan förra årets inflationsuppgång i kombination med den enorma omsvängningen från låga till mer normaliserade räntor utlösa ett trendskifte? Det tror Handelsbankens Lisa Synning och Carnegies Anna Strömberg. 

Marknaden ökade fokus på vinst och lönsamhet gör att det blir ännu viktigare att välja rätt aktier framöver, något som bäddar för att aktiva fonder kan trumfa sina passiva konkurrenter, enligt förvaltarna. 

– Om man har lånefinansierad tillväxt och tar mycket finansiella och operationella risker är det mycket jobbigare nu. Att välja bolag med omsorg och göra investeringar på det sättet kommer att vara betydligt viktigare. Det är alltid viktigt, men det blir definitivt viktigare framöver, säger Anna Strömberg.

– Vi kommer nog tillbaka till en miljö där det kommer vara allt viktigare att göra en ordentlig fundamental bolagsanalys. För tidvattnet som lyfte alla båtar finns inte kvar längre, säger Lisa Synning.

Oscar Björklund på Lysa tror dock att indextrenden fortsätter bland de svenska fondspararna, men att aktivt förvaltade fonder kan ta en större del av kakan inom enskilda områden.

– Hållbarhetstrenden kan vara positiv för aktiva fonder inom den nischen. Olika regelverk gör att intresset ökar, säger han. 

Paneldeltagarna är samtidigt sparsamma med sina prognoser om börsutvecklingen det kommande året. 

– Osäkerheten kring räntan är på väg ned, men det är fortfarande osäkert kring bolagens vinster. Jag har svårt att se att det ska bli en fantastisk avkastning, samtidigt ser jag heller inte någon krasch framför mig, säger Anna Strömberg på Carnegie, som förvaltar bolagets hållbarhetsinriktade ”All Cap”-fond. 

– Jag tror att det blir mer volatilitet och att vi inte ska förvänta oss en sådan här fortsatt stark trend. Jag är nog rädd för att vi kommer att få minst ett nedställ under året, säger Handelsbankens Lisa Synning som ansvarar för fonden ”Tillväxtmarknad Tema”. 

– Vi kan nog i alla fall få en positiv avkastning på tillväxtmarknaderna i år, tillägger Lisa Synning.