Året 2023 inleddes med nettoinsättningar under januari månad. Totalt uppgick nettoinflödet till 5,5 miljarder kronor. Stora nettoinsättningar gjordes i aktiefonder. Det skriver Fondbolagens förening i sin månadsrapport.

Aktiefonder hade nettoinsättningar på 15,2 miljarder och i långa räntefonder nettosparades 3,9 miljarder. Däremot gjordes det under månaden nettouttag från korta räntefonder på 5,6 miljarder och från hedgefonder på 5,4 miljarder. Även blandfonder uppvisade nettouttag på 2,7 miljarder kronor.

Den samlade fondförmögenheten i Sverige ökade under månaden med drygt 260 miljarder kronor och uppgick vid utgången av januari till 6.328 miljarder.

”Det är roligt att många kan och prioriterar att spara under årets fattigaste månad. Och spararna väljer att köpa fonder med relativt högre risk. Det ser vi både på aktie- och räntesidan. Januaris positiva börsutveckling skapar helt klart sparglädje med riskvilja. Den energin ska vi ta vara på och njuta av. Men behåll också lite sparenergi för månader när börsen faller. Då är det extra viktigt att månadssparandet blir av”, säger Philip Scholtzé, sparekonom på Fondbolagens förening.

Börserna i USA och Europa har rivstartat det nya året. Bland vinnarna finns Stockholmsbörsen med en uppgång på nära 12 procent. 

Nordnet har tittat närmare på vilka fonder som gått bäst respektive sämst sedan årsskiftet. Gemensamt för många av de fonder som fått en flygande start på 2023 är deras svaga kursfacit under 2022 (se tabell längre ned).

Det har med andra ord varit ”förlorarnas revansch” i år, konstaterar Nordnets sparekonom Frida Bratt i ett blogginlägg på nätmäklarens hemsida. Bland annat rymmer vinnarlistan flera fastighetsfonder. 

”Fastighetsfonder är tillbaka med besked, åtminstone för nu. De trycktes generellt sett ned kraftigt (under 2022, reds. anm.) som en följd av stigande räntor, som i sin tur innebär ökade finansieringskostnader för en sektor som karaktäriseras av hög skuldsättning”, kommenterar Frida Bratt, och tillägger:

”Överlag arbetar många fastighetsbolag nu med att anpassa sig till en ny verklighet med högre räntor.”

Även fonder med inriktning på tillväxtbolag och blockkedjan, en transaktionsteknologi som bland annat används inom kryptovalutor, har också gjort en storartad comeback. 

”Den fond som gått allra bäst sedan årets början på Nordnets plattform är fonden Augmented Reality Fund, som investerar i bolag inom bland annat virtual reality-teknik. Fonden är upp med 28 procent i år”, skriver Frida Bratt.

”Kryptovalutor hade knappast ett trivsamt 2022. Men på senare tid har en återhämtning i exempelvis bitcoin skett, och nu tycks även fonder med exponering mot företag som på olika sätt nyttjar eller verkar inom blockkedjetekniken komma in i värmen igen”, tillägger sparekonomen.

Vidare poängterar Frida Bratt att även bredare teknikfonder haft medvind när marknadsräntorna fallit tillbaka den senaste tiden. 

På förlorarlistan utmärker sig Turkietfonder som rusade kraftigt under fjolåret. 

”Den turkiska börsen gick som tåget under 2022, något som kanske kan tyckas lite underligt med tanke på de stora ekonomiska bekymmer landet brottas med”, skriver Frida Bratt, och fortsätter:

”Men det är just för att undkomma den höga inflationen som turkiska investerare valt att placera pengarna på börsen i Istanbul, vilket tryckte upp kurserna. Nu verkar dock rallyt vara över för denna gång, och som brukligt i Turkietfonder så vänder börsen ned lika snabbt som den gick upp.”

På onsdagsmorgonen handelsstoppades Istanbulbörsen sedan de kraftiga jordbävningarna i landet orsakat stora kursnedgångar, vilket Privata Affärer rapporterat om.

Tabell: Fonderna som gått bäst respektive sämst sedan årsskiftet (utveckling i procent). Källa Nordnet

Under förra året hände något som är högst ovanligt, nämligen att aktier och obligationer föll samtidigt. Sparare som ägde båda tillgångsslagen i en balanserad portfölj pressades därmed på två fronter – tvärtemot idén om att obligationsbenet ska fungera som en krockkudde mot nedgångar på aktiemarknaden. 

Men risken för att räntefonder drabbas av en lika stor nedgång i år är betydligt lägre nu, enligt Aktie-Ansvars ränteförvaltare Maria Ljungqvist. I en färsk strategirapport konstaterar förvaltaren att förra årets ränteuppgång har skapat ett ”bättre utgångsläge för 2023 än på många år”.

– Stigande räntor slår negativt mot obligationspriserna. Det svider allra mest om räntan är låg från början, som den var under inledningen på förra året, säger Maria Ljungqvist till Privata Affärer. Om marknadsräntan på en statsobligation stiger så sjunker priset och vice-versa. 

Räntefonder kan fortfarande gå back om marknadsräntorna börja stiga igen, men det skulle nu krävas betydligt större uppgångar för upprepa 2022-års utveckling, betonar förvaltaren.

Långa räntefonder är allra mest känsliga mot förändringar i marknadsräntorna. Den typen av fonder – som investerar i obligationer med löptider på över ett år – kan också möta en kortsiktig motvind, enligt Maria Ljungqvist.

– Om centralbankerna fortsätter signalera att de inte kommer att sänka styrräntan i år kan de långa marknadsräntorna stiga under våren, säger hon. 

– Äger man korta ränteplaceringar blir kurseffekten däremot väldigt liten. Dessutom kan återinvestering snabbt ske till högre ränta. Jag tror inte att de korta räntorna kan stiga så mycket mer, tillägger Maria Ljungqvist och syftar på ränteplaceringar med löptider på mindre än ett år.

Marknadsräntan på USA:s tioåriga statsobligationer uppgår nu till 3,4 procent jämfört med 4,2 procent i oktober. Nedgången beror på att inflationstrycket minskat i landet, vilket fått obligationsmarknaden att börja förvänta sig en mjukare penningpolitik framåt och till och med prisa in räntesänkningar under andra halvåret. Federal Reserve skickar dock ännu inte några signaler om potentiella sänkningar.

– Jag tror vi kan få en tillbakagång, att de långa marknadsräntorna går upp igen, under första halvåret för att sedan gå ned under andra halvan av 2023. På helåret blir nog förändringen inte så stor, säger Maria Ljungqvist.  

Hon förvaltar Aktie-Ansvars två räntefonder – lågriskalternativet ”Avkastningsfond” och den något mer äventyrliga ”Räntestrategi” som har risknivå 2 respektive 3, enligt analystjänsten Morningstars sjugradiga skala. En global passiv aktiefond har många gånger risknivå 5. 

Sedan årsskiftet är förvaltarens ”Avkastningsfond” upp 1,1 procent medan ”Räntestrategi” klättrat 1,6 procent. Nu satsar Maria Ljungqvist framför allt på företagsobligationer med hög kreditvärdighet, ”Investment grade”, inom den svenska fastighetssektorn.

– Det är inte för att jag tror att det stundar så särskilt goda tider för fastighetsbolagen utan det bygger på den goda riskkompensationen du får i räntan på just dessa obligationer. Om bolaget har ett ”Investment grade”-betyg är man också ganska långt ifrån en ”default” (betalningsinställelse, reds. anm.), säger hon.

En fortsatt vikande konjunktur kan dock slå negativt mot företagsobligationerna, poängterar förvaltaren. En risk är att företagens kreditbetyg sänks och trycker upp den så kallade ”kreditspreaden”.

Det är det extra räntepåslag som obligationsköparen vill ha utöver den underliggande räntan – exempelvis Stibor – för att investera i mer riskfyllda bolagslån. Om kreditspreaden stiger så sjunker priset på företagsobligationen och vice-versa. 

– Men å ena sidan är den risken ganska väl inprisad på dagens nivåer, säger Maria Ljungqvist.

Fondbolagens förening summerar vid en pressträff på onsdagen utvecklingen på den svenska fondmarknaden under 2022. Det var ett omtumlande år och på sista raden bokfördes ett nettoinflöde på 3 miljarder kronor i aktiefonder respektive drygt 10 miljarder kronor när det gäller räntefonder. 

Under fjolåret chockades marknaden av en rusande inflation och en kraftig ränteuppgång. Nedgången slog också mot de flesta tillgångslagen, konstaterar Fondbolagens förening. 

Anmärkningsvärt var att aktie- och obligationsmarknaden föll samtidigt, vilket Oscar Björklund, vd för robotrådgivaren Lysa, kallar för smått ”unikt”. Han deltar i ett panelsamtal tillsammans med Handelsbankens förvaltare Lisa Synning och Carnegies dito Anna Strömberg under pressträffen.

– Jag tyckte mig se att det var senast på 1950-talet som både svensk ränte- och aktiemarknad var ned samtidigt. Det är såklart unikt på det sättet, och speciellt i den här magnituden då vi såg ganska stora nedgångar på aktie- och räntemarknaden, säger han, och fortsätter:

– Det är såklart tufft för långsiktiga sparare som kanske har ett räntesparande som komplement eller krockkudde till sitt aktiesparande för att minska volatiliteten i sin portfölj. 

När räntorna var låga eller till och med negativa i delar av världen steg aktiekurserna på bred front, framför allt i USA. De breda uppgångarna spelade passiva indexsparare i händerna medan aktivt förvaltade aktiefonder fick det allt svårare att överträffa marknaden.

Statistiken som Fondbolagens förening tagit fram visar också att indexfonder dominerat när det kommer till svenskarnas fondköp efter finanskrisen. Bara vid tre tillfällen sedan 2010 har nettosparandet varit större i aktivt förvaltade aktiefonder än passiva indexfonder. Det handlar om 2010, 2013 och pandemiåret 2020.

Indexfonder har i sin tur sett stadiga inflöden medan aktivt förvaltade aktiefonder haft nettouttag fem gånger – 2011, 2014, 2015, 2018 och 2022 – under perioden. 

Men kan förra årets inflationsuppgång i kombination med den enorma omsvängningen från låga till mer normaliserade räntor utlösa ett trendskifte? Det tror Handelsbankens Lisa Synning och Carnegies Anna Strömberg. 

Marknaden ökade fokus på vinst och lönsamhet gör att det blir ännu viktigare att välja rätt aktier framöver, något som bäddar för att aktiva fonder kan trumfa sina passiva konkurrenter, enligt förvaltarna. 

– Om man har lånefinansierad tillväxt och tar mycket finansiella och operationella risker är det mycket jobbigare nu. Att välja bolag med omsorg och göra investeringar på det sättet kommer att vara betydligt viktigare. Det är alltid viktigt, men det blir definitivt viktigare framöver, säger Anna Strömberg.

– Vi kommer nog tillbaka till en miljö där det kommer vara allt viktigare att göra en ordentlig fundamental bolagsanalys. För tidvattnet som lyfte alla båtar finns inte kvar längre, säger Lisa Synning.

Oscar Björklund på Lysa tror dock att indextrenden fortsätter bland de svenska fondspararna, men att aktivt förvaltade fonder kan ta en större del av kakan inom enskilda områden.

– Hållbarhetstrenden kan vara positiv för aktiva fonder inom den nischen. Olika regelverk gör att intresset ökar, säger han. 

Paneldeltagarna är samtidigt sparsamma med sina prognoser om börsutvecklingen det kommande året. 

– Osäkerheten kring räntan är på väg ned, men det är fortfarande osäkert kring bolagens vinster. Jag har svårt att se att det ska bli en fantastisk avkastning, samtidigt ser jag heller inte någon krasch framför mig, säger Anna Strömberg på Carnegie, som förvaltar bolagets hållbarhetsinriktade ”All Cap”-fond. 

– Jag tror att det blir mer volatilitet och att vi inte ska förvänta oss en sådan här fortsatt stark trend. Jag är nog rädd för att vi kommer att få minst ett nedställ under året, säger Handelsbankens Lisa Synning som ansvarar för fonden ”Tillväxtmarknad Tema”. 

– Vi kan nog i alla fall få en positiv avkastning på tillväxtmarknaderna i år, tillägger Lisa Synning. 

Med de gyllene aktierna följer särskilda rättigheter såsom styrelserepresentation och veto för ägaren i viktiga bolagsbeslut, trots att innehavet sällan motsvarar mer än 1 procent.

Förvärv av gyllene aktier har blivit en allt vanligare företeelse i de senaste årens kinesiskstatliga kampanj för att återta makten över landets medialandskap.

Pekings maktanspråk i den digitala mediemarknaden, särskilt där det kan konstateras finnas stora datamängder över användare, har växt kraftigt och techbolag som Alibaba, Tencent, Baidu och Weibo har drabbats av reglering.

De gyllene aktier som nu förvärvats i Alibabas enheter är dock de första i konglomeratet, och förvärvet har gjorts kort efter att Peking visat tecken på att de senaste årens åtgärder är på väg att komma i mål.

Några andra bolag där gyllene aktier förvärvats av staten är enheter hos Tiktok-ägaren Bytedance och sociala mediebolaget Weibo.

Det av allt att döma värsta börsåret sedan 2018 går mot sitt slut, konstaterar Avanzas sparekonom Nicklas Andersson i en kommentar till kundernas köp- och säljstatistik för december.

När två handelsdagar – torsdagen inräknad – återstår av 2022 uppgår fallet på Stockholmsbörsen till 22 procent, inklusive utdelningar. Men den svenska aktiemarknaden står trots allt 16 procent högre jämfört med den lägsta noteringen för året i oktober, påpekar Nicklas Andersson. 

– Det faktum att det snart gått tre månader sedan vi passerade årslägsta ser dock ut att ha påverkat fondspararnas riskvilja och de favoriserar globala aktiefonder för andra månaden i rad, säger han i en kommentar. 

Utöver globala aktier köpte Avanzas kunder även på sig fonder inriktade på den svenska marknaden och investmentbolag (se tabeller längre ned). 

– Det är tydligt att fondspararna ser fram emot ett ljusare 2023. Även om vi realekonomiskt ser ut att gå mot ett utmanande år så bör vi komma ihåg att börsen är framåtblickande, något även fondspararna ser ut att vara, kommenterar Nicklas Andersson, och tillägger:

– Räntefonder och blandfonder lyser med sin frånvaro på listan över mest köpta fonder, vilket är första gången sedan mars. 

Även hos Nordnet tar globalfonder plats i köptoppen. 

– Liksom i november söker man en bred exponering mot globala aktiemarknader. Det är dock viktigt att komma ihåg att i många globala indexfonder uppgår andelen USA till upp emot 70 procent. I ljuset av det kan en globalfond nästan ses som ett alternativ till en USA-fond – och båda är boostade av en stark dollar, säger bolagets sparekonom Frida Bratt i en kommentar.

Amerikanska korträntefonder var den mest sålda fondkategorin hos Avanza i december.

– Marknaden förväntar sig nu att vi närmar oss räntetoppen samtidigt som stigande recessionsoro fått fler att tro på en kursändring för Federal Reserve, mot mjukare penningpolitik. Det har fått dollarn att försvagas senaste tiden, säger Nicklas Andersson i en kommentar, och tillägger:

– Försvagningen mot svenska kronan uppgår nu till 9 procent. Eftersom många fondsparare använder korträntefonder (USD) som en proxy för att få en valutaexponering, vittnar detta troligtvis om att de tror på ytterligare dollarförsvagning mot kronan.

Förutom korta obligationsfonder ratade spararna hos både Nordnet och Avanza fonder inriktade råvaror och energi.

– Det tycks trots allt finnas en tro på att uppgången i energifonderna är klar för den här gången, och man vill hellre välja annat för att positionera sig inför 2023. Vi ser exempelvis en teknikfond i köptoppen, vilket inte hört till vanligheterna under 2022, kommenterar Frida Bratt på Nordnet. 

Tabell 1: Mest köpta och sålda fonderna hos Nordnet i december. 

Tabell 2: Mest köpta och sålda fonderna hos Avanza i december. 

Det av allt att döma värsta börsåret sedan 2018 går mot sitt slut, konstaterar Avanzas sparekonom Nicklas Andersson i en kommentar till kundernas köp- och säljstatistik för december.

När två handelsdagar – torsdagen inräknad – återstår av 2022 uppgår fallet på Stockholmsbörsen till 22 procent, inklusive utdelningar. Men den svenska aktiemarknaden står trots allt 16 procent högre jämfört med den lägsta noteringen för året i oktober, påpekar Nicklas Andersson. 

– Det faktum att det snart gått tre månader sedan vi passerade årslägsta ser dock ut att ha påverkat fondspararnas riskvilja och de favoriserar globala aktiefonder för andra månaden i rad, säger han i en kommentar. 

Utöver globala aktier köpte Avanzas kunder även på sig fonder inriktade på den svenska marknaden och investmentbolag (se tabeller längre ned). 

– Det är tydligt att fondspararna ser fram emot ett ljusare 2023. Även om vi realekonomiskt ser ut att gå mot ett utmanande år så bör vi komma ihåg att börsen är framåtblickande, något även fondspararna ser ut att vara, kommenterar Nicklas Andersson, och tillägger:

– Räntefonder och blandfonder lyser med sin frånvaro på listan över mest köpta fonder, vilket är första gången sedan mars. 

Även hos Nordnet tar globalfonder plats i köptoppen. 

– Liksom i november söker man en bred exponering mot globala aktiemarknader. Det är dock viktigt att komma ihåg att i många globala indexfonder uppgår andelen USA till upp emot 70 procent. I ljuset av det kan en globalfond nästan ses som ett alternativ till en USA-fond – och båda är boostade av en stark dollar, säger bolagets sparekonom Frida Bratt i en kommentar.

Amerikanska korträntefonder var den mest sålda fondkategorin hos Avanza i december.

– Marknaden förväntar sig nu att vi närmar oss räntetoppen samtidigt som stigande recessionsoro fått fler att tro på en kursändring för Federal Reserve, mot mjukare penningpolitik. Det har fått dollarn att försvagas senaste tiden, säger Nicklas Andersson i en kommentar, och tillägger:

– Försvagningen mot svenska kronan uppgår nu till 9 procent. Eftersom många fondsparare använder korträntefonder (USD) som en proxy för att få en valutaexponering, vittnar detta troligtvis om att de tror på ytterligare dollarförsvagning mot kronan.

Förutom korta obligationsfonder ratade spararna hos både Nordnet och Avanza fonder inriktade råvaror och energi.

– Det tycks trots allt finnas en tro på att uppgången i energifonderna är klar för den här gången, och man vill hellre välja annat för att positionera sig inför 2023. Vi ser exempelvis en teknikfond i köptoppen, vilket inte hört till vanligheterna under 2022, kommenterar Frida Bratt på Nordnet. 

Tabell 1: Mest köpta och sålda fonderna hos Nordnet i december. 

Tabell 2: Mest köpta och sålda fonderna hos Avanza i december. 

Fondbolaget Ark Invest med Cathie Wood som vd och investeringschef står bakom flera teknik- och tillväxtinriktade fonder. Populärast bland spararna är Arks flaggskeppsfond Innovation som Wood också förvaltar. 

Under pandemin blev fonden en stor vinnare och värdet på fondandelarna mer än fördubblades. Men hög inflation och stigande räntor har under 2022 slagit hårt mot tillväxtbolag med förväntade vinster längre fram i tiden.

Sedan årsskiftet har Innovation-fonden rasat drygt 67 procent, vilket kan jämföras med nedgången för det amerikanska S&P 500-indexet på omkring 19 procent.  

Det innebär att Innovation-fonden placerar sig i den absoluta botten av samtliga amerikanska aktiefonder som följs av analystjänsten Morningstar, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. 

Sett till avkastning landade Cathie Woods fond på plats 3 544 av totalt 3 552 aktivt förvaltade fonder i USA när Morningstar rankade deras utveckling i mitten på december. 

De största innehaven i Innovation-fonden som Zoom, Tesla och Block Inc, som tidigare gick under namnet Square, är alla ned över 60 procent i år. 

Som mest förvaltades tillgångar till ett värde av 27,6 miljarder dollar i fonden. Nu uppgår den siffran till strax under 6,5 miljarder dollar, enligt Reuters. 

Men fonden fortsätter att vara populär bland småspararna. I år har Innovation sett ett nettoinflöde på 1,6 miljarder dollar, skriver nyhetsbyrån och hänvisar till statistik från Lipper.

Anders Tandberg-Johansen har tillsammans med parhästen Sverre Bergland ansvarat för fonden DNB Teknologi i omkring tjugo år. För andelsägarna har det varit ett lyckat samarbete – bara under den senaste tioårsperioden har fonden levererar en årlig snittavkastning på drygt 22 procent, enligt analystjänsten Morningstar.

Förvaltarna har även kunnat hantera mardrömsåret för tekniksektorn utan att dra på sig allt för stora förluster. Bland annat står den tillväxtorienterade Nasdaqbörsen i USA nu 30 procent lägre än vid årsskiftet.

Fonden har backat 6,5 procent i år medan exempelvis MSCI:s dollarprissatta globala teknikindex fallit 14,4 procent omräknat till kronor. 

– Vi fokuserar väldigt mycket på värdering när vi göra våra investeringar. För oss styrs valen vi gör av det som relativt sett är bäst att investera i för tillfället, säger Sverre Bergland till Privata Affärer.

Anders Tandberg-Johansen bedömer kursfallen som rimliga efter den coronadopade uppgången i sektorn under 2020 och 2021. När människor började arbeta på distans och spendera mer tid hemmavid sköt försäljningen av bland annat datorer, molntjänster och strömningsabonnemang i höjden.

– Med det sagt, den som säger att den kan tajma botten är en lögnare, tillägger förvaltaren innan han förklarar att värderingarna sprang iväg alldeles för långt under den här perioden, framför allt i olönsamma mjukvarubolag.

– Då låg värderingarna i de här bolagen på 17 gånger ev/sales. Nu är vi tillbaka på nivåerna före pandemin, strax under 6 gånger ev/sales, säger Sverre Bergland och hänvisar till ett nyckeltal som visar börsvärdet i förhållande till bolagets försäljning, vilket ofta används för att värdera företag som ännu inte tjänar några pengar.

Bland fondens tio största innehav har sju fallit 16 procent eller mer hittills i år. Det stora utropstecknet är tele- och bredbandsoperatören Deutsche Telekom med en uppgång på över 17 procent (se tabell längre ned).

– Under de senaste åren, när många aktier handlades runt tio gånger försäljningen, har det funnits andra bolag som varit mer intressanta. Deutsche Telekom är rätt och slätt en stabil utdelningsmaskin och det finns inte några frågetecken kring intjäningsförmågan på sikt, säger Anders Tandberg-Johansen.

Som mest utgjorde stabila telekomaktier 20 procent av portföljen, men i takt med att marknaden försvagats under året har förvaltarna minskat andelen till ungefär 6 procent i dag.

För pengarna har de köpt mer ”aggressiva aktier” ur ett tillväxtperspektiv, berättar Anders Tandberg-Johansen och nämner bland annat Microsoft och Google-ägaren Alphabet.

– Vi är ganska aktiva i portföljen och tittar mycket på pris, säger han.

Dessutom har förvaltarna ökat på innehaven i svenska telekomjätten Ericsson och spelutvecklaren Embracer. Anders Tandberg-Johansen säger att positionen i Ericsson utgör 3 procent av portföljen, vilket allt annat lika skulle innebära att bolaget nu tar plats bland de tio största innehaven. Aktien har fallit drygt 30 procent under 2022.

– För ett antal år sedan sedan trodde vi att vinsten per aktie skulle upp till 4 eller 5 kronor. Det visade sig att den skulle öka till 7 kronor, men det har inte speglats i aktiekursen, fortsätter han.

Nu bedömer förvaltarna att osäkerheten kring risken för nya böter från USA:s justitiedepartement och det kritiserade Vonage-förvärvet är helt inprisat i aktiekursen.

– Vi är positiva till Ericsson som aktie, säger Anders Tandberg-Johansen.

– Ericsson har en bra position i dag. I förra veckan säkrade man också ett nytt patentavtal med Apple som ger årliga intäkter på runt 5 miljarder kronor, det motsvarar över 1 krona per aktie i Ericsson, tillägger förvaltaren.

När det gäller Embracer säger Sverre Bergland att aktien var ”väldigt dyr” under pandemirallyt på börsen, likt andra svenska spelutvecklare som Stillfront och MTG. Då värderades bolagen också högre än de amerikanska branschjättarna Activision Blizzard och Take-Two Interactive.

– Nu har aktierna fallit kraftigt och kommit ned till en nivå där de faktiskt är billigare än sina internationella konkurrenter. Efter den här resan tycker vi att Embracer och Stillfront är attraktivt prissatta, fortsätter han.

Förvaltarna säger att de tror att 2023, eller åtminstone inledningen på det, blir ”besvärligt” för ekonomin utan att gå in närmare på detaljerna. På onsdagskvällen höjde USA:s centralbank Federal Reserve som väntat styrräntan med ytterligare 50 punkter till 4,5 procent.

Marknadens prognos är att räntetoppen sätts runt 5 procent nästa år. Samtidigt räknar de flesta bedömare med att USA och Europa sjunker ned i en lågkonjunktur under 2023.

Vad kommer det att betyda för de snabbväxande teknikaktierna på börsen?
– Det finns andra som kan räntor bättre oss. Men tittar man på estimaten för bolagen för fjärde och första kvartalet väntas tillväxten på årsbasis bli lägre än tidigare år. I den senaste prognosen jag såg för Apple, som visserligen haft stora leveransproblem, var talen kopplat till Iphone-försäljningen negativa. Tittar man på bolag som Dell och Hewlett Packard väntas deras försäljning till företag och privatkunder falla med 20 till 30 procent. Det är en signal på att coronapandemin är över och att vi går tillbaka till mer normala tillväxtsiffror, säger Anders Tandberg-Johansen.

På frågan om vilka trender inom teknikområdet som de anser vara allra mest intressanta framåt är svaret artificiell intelligens, AI, och molntjänster. Anders Tandberg-Johansen förklarar att de båda hänger ihop.

– Molntjänster gör det möjligt att använda AI, säger han och tillägger att många bolag, framför allt teknikjättarna, plöjer ned stora summor pengar i forskning och utveckling på området.

Tanken är att öka den praktiska tillämpningen av AI, exempelvis för att lösa problem kopplat till avancerade algoritmer och system. Självkörande fordon är ett spännande område inom det här fältet och förvaltarna tror inte att det kommer dröja särskilt många år innan helt förarlösa bilar kan rulla på vägarna.

Däremot betonar de återigen att det är viktigt att vara selektiv eftersom värderingarna är höga på sina håll.

– Våra satsningar inom AI är mer rimligt prissatta, säger Anders Tandberg-Johansen.

Artificiell intelligens kräver toppmodern processorkraft och inom det segmentet har förvaltarna köpt aktier i AMD och Nvidia.

– Vi har en något mindre position i Nvidia på grund av att bolaget har en mer utmanande värdering, säger Anders Tandberg-Johansen.

Dynamiska minnen – eller DRAM – är en annan viktig komponent i avancerade datorsystem, påpekar förvaltarna och lyfter fram Western Digital och Micron, som också är två innehav i fonden.

Tabell: Fondens tio största innehav. Källa: Morningstar (Innehavens portföljvikt per den 31 oktober)