Kategoriarkiv: Fonder

Nordnet: Fondspararna flydde Europa i mars

I mars utlöstes en kris i banksektorn, vilket skapade stor osäkerhet på världens börser som präglade handeln under månaden.

Turbulensen i sektorn spred sig till Europa och schweiziska Credit Suisse. Det tvingade fram en räddningsoperation där rivalen UBS, med hjälp från schweiziska myndigheter och centralbanken SNB, köpte den skandalomsusade banken. 

Händelsen fick svenska fondsparare att dra öronen åt sig och ”kasta ut” europeiska aktier från sina fondportföljer under månaden, enligt Nordnets sparekonom Frida Bratt. 

– En Europafond är den allra mest nettosålda fonden i mars, en direkt följd av Credit Suisse-affären och oron för spridningseffekter. På andra plats hittar vi en ren Italienfond med stor exponering mot landets bank- och finanssektor, vilket uppenbarligen även det är en exponering man helst vill undvika i det här läget, säger hon i en kommentar. 

Ett högt säljtryck kunde även noteras bland råvarufonder, enligt Nordnet. Fondspararna köpte framför allt fonder inriktade på tillväxtmarknader och investmentbolag i stället (se tabell längre ned). 

– Spiltans svenska investmentbolagsfond har länge legat som en bas i många sparares fondportföljer, men nu ser vi att även bolagets globala investmentbolagsfond tycks göra det. Även tillväxtmarknadsfonder köps flitigt i mars, kommenterar Frida Bratt. 

Tabell: Mest köpta respektive sålda fonderna hos Nordnet i mars. Källa: Nordnet

Mest köpta Mest sålda
Spiltan Aktiefond Investmentbolag BGF European A2
Länsförsäkringar Global Index Fidelity Italy
Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index White Fleet GP Bullhound GlbEsports
Spiltan Globalfond Investmentbolag MS INVF US Growth
Öhman Emerging Markets Investerum Basic Value
Spiltan Räntefond Sverige BGF Asia Pacific Equity
Swedbank Robur Access Asien Franklin Natural Resources
Öhman Global Amundi Funds Volatil World
AMF Aktiefond Småbolag Thematica – Future Mobility
Swedbank Robur Ny Teknik Nordea Klimatfond

PPM-upphandling kan drastiskt minska antalet fonder

I juni förra året beslutade riksdagen om en ny urvalsprocess för fonderna i premiepensionssystemet. Hädanefter ska fonder upphandlas till fondtorget.

En ny myndighet, Fondtorgsnämnden, fick uppdraget att upphandla, förvalta och granska de valbara fonderna. Det renoverade fondtorget ska stå klart 2025 och de första upphandlingarna beräknas starta under våren 2023, enligt Pensionsmyndigheten.

För en dryg månad sedan, den 24 februari, presenterade Fondtorgsnämnden ett utkast med föreslagna upphandlingskrav för aktiefonder. Fondbranschen uppmanades att lämna synpunkter på utkastet senast den 17 mars.

Kritiken var hård, inte minst när det gäller myndighetens krav om att fondbolagets totala förvaltade kapital måste uppgå till 5 miljarder kronor för att få delta i upphandlingen. Kravet är dessutom retroaktivt – fondbolaget måste ha uppnått kapitalnivån den 31 december 2022.

Pensionsspararna kan i dag välja mellan cirka 470 fonder på fondtorget. Innan fondavtalen skärptes 2018, bland annat med ett storlekskrav på minst 500 miljoner kronor i förvaltat kapital utanför fondtorget, fanns över 800 fonder.

På det nya upphandlade fondtorget kommer det vara mellan 150 till 200 fonder, enligt Pensionsmyndighetens uppskattning. 

Gränsvärdet som nu föreslås avser totalt förvaltat kapital, inklusive det inom premiepensionssystemet. Exakt hur kapitalkravet påverkar utbudet på fondtorget får Privata Affärer däremot inget svar på från Fondtorgsnämnden.

”Fondbolagen har idag ingen skyldighet att rapportera in förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet till oss, och det är därmed uppgifter vi i dagsläget inte har tillgång till”, uppger myndigheten i ett mejl.

CB Fonders vd och förvaltare Alexander Jansson kallar det föreslagna kapitalkravet för en ”konkurrensbegränsning”. Han förklarar att det innebär att bolagets fonder, CB Save Earth och CB European Quality, som i dag är tillgängliga på premiepensionstorget, inte skulle få vara med i upphandlingsprocessen.

– Så många som möjligt borde få vara med och tävla på lika villkor. Nu blir vi och många andra mindre aktörer exkluderade direkt på grund av ett godtyckligt krav, säger han.

– Om vi får vara med och de stora fondbolagen vinner upphandlingen ändå blir det en helt annan sak för då har man vunnit under fri konkurrens, tillägger förvaltaren.

Investmentbolaget Atle, med fondbolagen Humle och TIN Fonder bland innehaven, är inne på samma spår.

”Vi är oroade över att det minsta föreslagna AUM (förvaltat kapital, reds. anm) på 5 miljarder kronor är godtyckligt, anti-konkurrenskraftigt och strider mot pensionsspararna bästa”, skriver bolaget i sitt svar till myndigheten.

Alexander Jansson ser även risker kopplat till pensionsspararnas framtida avkastning om förslaget ligger fast.

– Det finns inget likhetstecken mellan stora och bra fonder. En fond blir naturligtvis stor för att den gjort bra ifrån sig, men när storleken ökar brukar även problemen komma – det kan bli svårare att verkställa strategin på grund av den större volymen och det kan i sin tur göra att man tappar skärpan, säger han.

Fondtorgsnämndens kanslichef Erik Fransson svarar på kritiken i ett mejl där han konstaterar att myndighetens uppdrag är att ”handla upp fonder av hög kvalitet till fondtorget” för att bygga ett tryggare premiepensionssystem.

”Det finns många aktörer på marknaden – stora som små, som väl kan leverera på uppdraget att erbjuda högkvalitativa och kostnadseffektiva fonder. Kvalitet handlar om att ha rätt typ av resurser och processer på plats i förhållande till fondens investeringsstrategi”, tillägger han.

När det kommer till hur Fondtorgsnämnden resonerat kring nivån på det föreslagna kapitalkravet svarar Erik Fransson att beloppsgränsen finns för att ”säkerställa en stabilitet i utbudet på fondtorget” och att den ”kan komma att variera” beroende på vilken typ av fonder som upphandlas.

”Fondtorgsnämnden kommer teckna långa avtal med fondbolagen och det är viktigt att dessa bolag har en kritisk massa under förvaltning så att de har finansiella resurser att utveckla sin verksamhet över tid och kan leva upp till EU:s omfattande och resurskrävande compliance- och rapporteringsregelverk”, fortsätter Erik Fransson i mejlet.

Alexander Jansson avfärdar Fondtorgsnämndens motivering.

– Där har man missat poängen och bortser från olika upplägg, säger han och förklarar att den struktur som CB Fonder, likt många andra på den svenska fondmarknaden, använder innebär att förvaltningen är baserad i Sverige medan själva fondbolaget placerats i Luxemburg.

– Vi ser till att fonden presterar så bra som möjligt. Sedan finns det massvis med kompetens inom fondbolagen i Luxemburg, organisationer som förvaltar belopp många gånger större än den här miniminivån på 5 miljarder kronor, kring dessa frågor, exempelvis EU:s rapporteringskrav, som de också hanterar, säger han.

Förvaltaren betonar att CB Fonder uppfyller EU:s ökade krav på efterlevnadskontroll, ”compliance”, och hållbarhetsrapportering.

Credit Suisse obligationsägare blev utplånade – Nordeafond bland förlorarna

Räddningen av Credit Suisse stod bankens aktieägare dyrt, men de klarade sig ändå betydligt bättre än obligationsägarna. När UBS under helgen köpte den krisdrabbade banken skrevs värdet på Credit Suisse så kallade AT1-obligationer ned till noll.

Ägarna av obligationerna blev alltså helt utplånade i förvärvsuppgörelsen mellan UBS, Credit Suisse och de schweiziska myndigheterna. Det fick marknaden att sparka bakut eftersom obligationsägarna normalt prioriteras högre än aktieägarna när ett företag går omkull. 

Obligationstypen AT1 kallas även ”Contingent Convertible Bonds,” eller ”Cocos”. Det är en riskfylld investering eftersom om banken hamnar i problem kan obligationerna omvandlas till aktier eller värdet på dem skrivas ned till noll. Räntan är därför vanligtvis högre jämfört med andra typer av obligationer. 

Totalt hade banken gett ut sådana obligationer till ett värde av 16 miljarder schweizerfranc, motsvarande drygt 178 miljarder kronor enligt onsdagens växelkurs, vilket innebär att många räntefonder förlorat stora belopp på sina investeringar. 

Den amerikanska finanskanalen CNBC har analyserat vilka räntefonder som ägde Credit Suisses AT1-obligationer och sammanställt de 20 fonder med störst exponering (se tabell längre ned). 

På listan finns bland annat Nordeafonden ”European High Yield” som totalt förvaltar drygt 3 miljarder euro, omkring 33,3 miljarder kronor. Fonden ägde AT1-obligationer från Credit Suisse med ett nominellt värde på 81,5 miljoner dollar, nära 842 miljoner kronor, enligt CNBC.

Nominella värdet är den summa pengar som låntagaren ska betala obligationsägaren på förfallodagen. 

I fondens senast tillgängliga månadsrapport, för februari, listas inte någon investering kopplad till Credit Suisse bland de 15 största innehaven. Det femtonde största innehavet hade då en portföljvikt på drygt 1 procent. Fonden anger inte några marknadsvärden på innehaven. 

Privata Affärer har varit i kontakt med Nordeas pressavdelning om ”European High Yield”-fondens innehav i Credit Suisse och hur förvaltarna resonerat kring investeringen. 

”Nordeas exponering mot Credit Suisse är mycket begränsad”, återkommer bankens presskommunikatör David Henriksson i en kommentar. 

Nordeafonden har backat 4 procent den senaste månaden och 0,6 procent sedan årsskiftet. På ett år har värdet på fondandelarna sjunkit med drygt 7 procent. 

I kronor och ören hade en av ränteförvaltaren Pimcos fonder, ”Income Fund”, det största innehavet av AT1-obligationer utgivna av Credit Suisse.

Det nominella värdet på obligationsinnehavet uppgick till drygt 243 miljoner dollar, eller drygt 2,5 miljarder kronor. Två andra Pimco-fonder ägde också den här typen av Credit Suisse-obligationer med ett nominellt värde på över 100 miljoner dollar, det vill säga över en miljard kronor. 

CNBC skriver att fondernas innehav är en uppskattning baserat på ägardata från analystjänsten Refinitiv. Uppgifterna inhämtades den 21 mars, enligt finanskanalen. 

Tabell: De 20 räntefonder som gjort störst investeringar i AT1-obligationer utgivna av Credit Suisse. Storleken på innehaven är en uppskattning av CNBC baserat på analystjänsten Refinitivs ägardata per 21 mars. Källa: Refinitiv, CNBC

Fond Nominellt värde på innehavet, miljoner dollar
Pimco Income Fund 243,1
First Trust Preferred Securities and Income ETF 238,5
Nuveen Preferred Securities Fund 210,8
Vanguard High-Yield Corporate Fund 185,6
Pimco GIS Capital Securities Fund 169,8
Pimco GIS Income Fund 138,9
Invesco AT1 Capital Bond ETF 125,5
Algebris Financial Credit Fund 121,7
Principal Preferred Securities Fund 119,1
AllianceBernstein American Income 105,5
Muzinich Enhancedyield Short-Term 87,5
Nordea 1 – European High Yield Bond Fund 81,5
Nuveen Preferred Securities Income Fund 80,4
AllianceBernstein Global High Yield 77,1
Vontobel Fund TwentyFour Glob Unc Bd AHI 76,3
GAM Star Credit Opportunities 70,4
First Trust Intermediate Duration Preferred & Income Fund 68,6
Western Asset Core Plus Bond Fund 61
Protective Life Insurance Co. 58
Nuveen Preferred Income & Opportunities Fund 51,6

Förvaltaren: Fed-besked kan få guldpriset att rusa

På måndagen steg guldpriset till nytt tolvmånadershögsta och handlades för över 2 000 dollar per uns, vilket motsvarar drygt 21 000 kr. Det är den högsta noteringen sedan 8 mars 2022. På tisdagen faller dock guldpriset tillbaka något.

Måndagens toppnotering skedde i spåren av helgens dramatik då krisbanken Credit Suisse slukades av konkurrenten UBS i storaffär värd 3 miljarder schweizerfranc. Bara en vecka tidigare var placerarnas blickar riktade mot riskerna i det finansiella systemet i USA efter kollapserna i de amerikanska nischbankerna Silicon Valley Bank (SVB), Signature Bank och First Republic.

Tidigare har allt fokus från the Fed och andra centralbanker varit riktat mot inflationsbekämpning medan finansiell stabilitet har varit en fråga som man helt har kunnat bortse från under det senaste året då man genomfört en rad aggressiva räntehöjningar.

Allt annat lika så är positiv realränta (när räntan är eller förväntas bli högre än inflationen) negativt för guldpriset.

Eric Strand tolkar turbulensen som ett trendbrott då den globala bankfrossan kan leda till att den amerikanska centralbanken tvingas bromsa, alternativt stoppa sina räntehöjningar för att lugna marknaden.

− Då flyger guldpriset. Och det här är väl egentligen bara början på den utvecklingen. Vi ser allt under 3 000 dollar per uns som billigt, säger Eric Strand.

− The Fed har redan bytt fot och marknaden inser att man inte kommer att kunna höja räntorna som man har gjort tidigare.

Enligt Eric finns det även en risk gör att problemen inom banksektorn fortsätter vilket kommer att få centralbankerna att lätta på gaspedalen.

− Vi tror på ett nytt all time high för guldpriset mätt i dollar under 2023 och att vi står 20 procent högre vid årsskiftet jämfört med i dag. När vi når 2 100-nivån kommer det att utlösa ett rally i guldpriset, men där är vi inte än.

Chefsstrategen: Aptitlig riskpremie på Stockholmsbörsen kommande år

I den tolfte kvartalsupplagan av förvaltarbarometern har 22 fondförvaltare fått säga sitt om marknadsläget just nu och hur det väntas utvecklas framöver.

12 av 22 förvaltare har en negativ eller mycket negativ syn på marknadsutsikterna i ekonomin i dagsläget. 7 förvaltare har en varken negativ eller positiv syn. 3 förvaltare bedömer marknadsutsikterna i dagsläget som positiv.

− Jag tror att ökad inflation och stigande räntor kommer att fortsätta sätta press på marknaderna. Därför tycker jag att det är väldigt viktigt att fokusera på att försöka hitta investeringar med långsiktig tillväxt som också står emot kortsiktiga rörelser, säger Simone Hirschvogl, förvaltare på SEB Investment Management, i en kommentar.

När det gäller marknadsutsikterna för det närmaste halvåret tror nio förvaltare att läget kommer vara sämre då. Sju förvaltare tror på en ljusning och sex spår oförändrade marknadsförhållanden.

När det gäller Stockholmsbörsens utveckling specifikt under det närmaste halvåret har nio förvaltare varken en positiv eller negativ syn på utvecklingen. Åtta har dock en negativ syn medan endast fem förvaltare har en positiv syn på Stockholmsbörsens utveckling det kommande halvåret.

Mer optimistiska på längre sikt

Men sett på längre sikt är optimismen desto större. På ett till två års sikt tror 18 av 22 förvaltare på en positiv eller mycket positiv utveckling på Stockholmsbörsen. Tre har en neutral syn medan endast en förvaltare är riktigt pessimistisk.

− Det var en flygande start för aktiemarknaden under inledningen på 2023. Det är då fullt naturligt att vi hamnar i en mer volatil marknadsmiljö, när värderingen har justerats upp. Den svenska börsens cykliska karaktär brukar missgynnas i orostider, men bolagen har under senaste året demonstrerat motståndskraft och god vinstutveckling. Under kommande halvår räknar vi med fortsatt hög volatilitet, men trots allt en Stockholmsbörs som trendar upp, säger Ålandsbankens chefsstrateg Niklas Wellfelt.

Stockholmsbörsen erbjuder en aptitlig riskpremie inför kommande tvåårsperiod

Han konstaterar också att centralbankerna går en delikat balansgång med syfte att bromsa priser och inflationsförväntningarna, där en tuff åtstramning ska vägas mot risken för en hårdlandning av ekonomin. Till detta ska nu oron för den finansiella stabiliteten adderas.

− Men vi ser tydliga regionala skillnader, där exempelvis USA-börsen värderas över sitt historiska genomsnitt samtidigt som den svenska börsen, trots en tydlig återhämtning, fortsatt handlas i underkant av vad vi ser som en neutral värdering. Ur det perspektivet tycker vi att Stockholmsbörsen erbjuder en aptitlig riskpremie inför kommande tvåårsperiod, säger Niklas Wellfelt.

Fakta: Förvaltarbarometern

Förvaltarbarometerns huvudindex är uppbyggt av fyra frågor. Dessa fyra frågor väger lika mycket och vägs samman till ett index som uppdateras en gång per kvartal. Huvudindex kan maximalt nå en nivå om 100, och de olika frågornas individuella bidrag till index kan max nå ett värde om 25.  Ett värde över 50 betyder att fler av respondenterna är positiva än negativa, och tvärtom.

forvaltarbarometern-mars-2023

Källa: Fondbolagens förening

Lista: Svenska fonderna med störst exponering mot SVB

Sedan tidigare är det känt att pensionsjätten Alecta var storägare i den amerikanska nischbanken SVB som kollapsade i förra veckan. Det var den näst största bankkraschen i USA:s historia. 

Morningstar har nu kartlagt vilka svenska aktiefonder som har exponering SVB. Värdet på innehavet är nu troligtvis utraderat sedan amerikanska myndigheter tagit kontrollen över banken, påpekar analysföretaget. 

Totalt handlar det om ett 30-tal fonder (se tabell längre ned). Glädjande för andelsägarna är att SVB:s portföljvikt generellt sett är låg i fonderna. 

Det är dock inte dagsfärska uppgifter som ligger till grund för kartläggningen utan fondernas rapporterade innehav vid utgången av februari eller januari i år. 

Baserat på Morningstars sammanställning hade SVB störst portföljvikt i SEB-fonden ”Teknologifond” på 1,85 procent. Innehavet gäller per den 28 februari. 

I kronor och ören hade Swedbank-fonden ”Robur Transition Global” tagit den största positionen i banken. Marknadsvärdet på fondens innehav uppgick till 364 miljoner kronor vid utgången av februari. Bolagets portföljvikt var då 1,11 procent. 

Tabell: De tio svenska aktiefonderna med störst exponering mot SVB. Källa: Morningstar

Fond SVB:s portföljvikt (procent) Positionens marknadsvärde (kronor) Siffror gäller per datum
SEB Teknologifond 1,85% 156 miljoner 28 februari 2023
SEB Aktiesparfond 1,24% 179 miljoner 28 februari 2023
Swedbank Robur Transition Global 1,14% 364 miljoner 28 februari 2023
Swedbank Robur Förbundsfond Global 1,11% 35 miljoner 28 februari 2023
Öhman Global 0,67% 122 miljoner 31 januari 2023
KPA Etisk Aktiefond 0,52% 33 miljoner 28 februari 2023
Swedbank Robur Talenten Aktiefond MEGA 0,51% 70 miljoner 28 februari 2023
Handelsbanken Amerika Tema 0,45% 61 miljoner 28 februari 2023
Lärarfond 21-44 år 0,33% 25 miljoner 31 januari 2023
Lärarfond 45-58 år 0,24% 10 miljoner 31 januari 2023

Spararna tankar globalfonder

Aktiefonder hade nettoinsättningar på 13,4 miljarder kronor i februari och i långa räntefonder nettosparades 3,6 miljarder. Däremot gjordes det under månaden nettouttag från korta räntefonder på 6,5 miljarder och från blandfonder på 2,4 miljarder. Även hedgefonder hade nettouttag på 1,4 miljarder kronor.

”Riskviljan fortsätter att vara hög när aktiva sparare väljer aktiefonder även i februari. Men det är också fokus på riskspridning när spararnas favoritkategori globalfonder får mest nya pengar under månaden. Börsens utveckling brukar påverka om vi vill investera eller inte. Men nu kan ökade levnadskostnader avgöra om det ens finns pengar att spara. Därför är jag glad att se att det återigen investeras nya friska pengar”, kommenterar Philip Scholtzé, sparekonom på Fondbolagens förening.

Den samlade fondförmögenheten i Sverige minskade under februari med knappt 87 miljarder kronor och uppgick vid utgången av månaden till 6.241 miljarder kronor. Sedan årsskiftet har dock fondförmögenheten ökat med närmare 174 miljarder kronor. Av det totala fondkapitalet var motsvarande 65 procent placerade i aktiefonder.

fonder-feb23

aktiefonder-feb23

 

Bakslag för Kinafonder efter rallyt – förvaltaren: ”Inte jätteorolig”

Den kinesiska aktiemarknaden plågades av landets nolltolerans mot covid under större delen av fjolåret. Kraftiga nedstängningar av ett flertal mångmiljonstäder, masstester och reserestriktioner låg som en våt filt över landets ekonomi och aktiemarknad.

Kinas BNP-tillväxt stannade på 3,0 procent för 2022, vilket var betydligt lägre än det mål på cirka 5,5 procent som den politiska ledningen satte upp i mars förra året.

– Marknaden trycktes ned rejält direkt efter det kinesiska kommunistpartiets partikonferens i oktober i fjol. President Xi valdes som väntat till en tredje period, men utländska investerare blev besvikna över att Xi omgav sig med lojalister i det mäktiga ständiga utskottet. Men framför allt kom inga nyheter om att landet skulle ändra sin covidstrategi, vilket sammantaget fick marknaden att notera en ny bottennivå, säger Mikael Sens, förvaltare av Handelsbanken Kinafond.

Bara några dagar senare svängde plötsligt det kinesiska ledarskiktet i sin inställning till pandemin och slopade restriktionerna i flera steg vilket triggade ett lättnadsrally på aktiemarknaden. Enligt Mikael Sens drevs uppgången på av besvikna, utländska investerare som hade lämnat den kinesiska aktiemarknaden efter partikonferensen som nu ville fyndköpa lågt värderade kinesiska aktier igen.

– Slopandet av restriktionerna var den absolut största triggern bakom uppgången, men en annan faktor var att flera av de tunga it-jättarna levererade något bättre på kostnadssidan i rapporterna för tredje kvartalet än väntat, säger Mikael Sens.

Den senaste månaden har dock marknadens Kinafonder backat, i många fall med tvåsiffriga tal.

Vad ligger bakom nedgången?
– Egentligen har ingenting nytt dykt upp. En sådan uppgång som vi har haft nu ett tag ebbar ju ut någon gång. Jag skulle mer vilja härleda nedgången till rytmen i marknaden, säger Mikael Sens.

Gunnar Påhlson, förvaltare på Carnegie Asia, är inne på samma linje och pekar på att indexet MSCI China Free rusade med drygt 40 procent, mätt i kronor, sedan covidrestriktionerna slopades fram till den sista januari, då fallet inleddes.

Nedgången under februari förklarar han med att inflationen biter sig fast i USA. Tidigare har den amerikanska centralbanken, Fed, signalerat att de nått räntetoppen och var färdig med sina räntesänkningar, men så blir nu inte fallet.

– Det som ändrats i februari är främst synen på Feds prognos. Nu har Fed sagt att man ska höja räntan vid tre tillfällen i stället. Detta får direkt påverkan på tillgångar med högre risk, som exempelvis kinesiska aktier, säger Gunnar Påhlson.

– Sedan sammanfaller nedgången i februari med det kinesiska nyåret. Februari är därför normalt en svag månad som inte sällan präglas av vinsthemtagningar, fortsätter han.

Gunnar Påhlson pekar även på en annan viktig faktor. Den kinesiska ekonomin har inte återhämtat sig efter pandemin lika snabbt som placerarna hade hoppats. De kinesiska konsumenterna håller fortfarande hårt i plånboken.

– Sparkvoten är fortfarande rekordhög, då är det inte så konstigt att börsen viker, särskilt i ljuset av att realekonomin inte ser så mycket bättre ut, säger han.

Den så viktiga försäljningen av nya bostäder backade till och med i januari, förklarar Gunnar Påhlson, och berättar att den krisande byggsektorn står för ungefär en tredjedel av landets BNP. Kinas auktoritära styrelseskick, med ständiga statliga interventioner, bidrar även till den höga volatiliteten på den kinesiska börsen, menar han.

Nedgången på börserna i Kina sammanfaller delvis även med de obekräftade uppgifterna som cirkulerat en tid om att landet är på väg att stödja Ryssland med vapen i anfallskriget mot Ukraina. Dessutom har ballongincidenterna i USA spätt på den irritation som redan finns mellan de båda stormakterna.

– Marknaden ser en stor politisk risk i Kina eftersom landet anses stötta Ryssland. Kanske handlar en del av börsnedgången i februari om att de utländska investerarna har blivit påminda om att de geopolitiska riskerna i Kina på intet sätt är borta, säger Mikael Sens.

Är den kinesiska marknaden på väg in i en långvarig korrektion?
– Om det geopolitiska läget förblir oförändrat spänt så tror jag att marknaden kommer att bölja fram och tillbaka med mindre upp- och nedgångar. Jag tror inte att vi är på väg mot ett kraftigt fall utan det är en korrektion vi ser nu. Jag känner mig inte jätteorolig.

Hur skulle den kinesiska börsen påverkas om Kina börjar leverera vapen till Ryssland?
– Då ser det inte bra ut. Det skulle leda till sanktioner från både USA och Europa, inte minst på teknologifronten. USA gör redan vad de kan för att begränsa export av högteknologi till Kina.

Är det ett scenario som du har tagit höjd för som förvaltare?
– Jag har beredskap för det. Men jag tror inte att de börjar leverera vapen.

Trots det berättar Mikael Sens att han har tagit ned risken i portföljen samt ökat andelen kassa något i fonden.

Även Gunnar Påhlson vittnar om de frostiga relationerna mellan de båda länderna som inleddes redan under Trump-administrationen. Ett exempel på att handelskriget fortsätter är ett lagförslag i den amerikanska kongressen som, om det blir verklighet, skulle förbjuda amerikanska företag att göra direktinvesteringar i kinesiska teknologibolag.

– Det känns som att relationerna är ganska dåliga just nu, säger Gunnar Påhlson.

Den 5 mars inleds det kommunistiska partiets folkkongress i Kina. Det är en återkommande händelse som normalt sett inte omgärdas av så stor dramatik. Men i år är det annorlunda, berättar Gunnar Påhlson.

– Den här gången ska president Xi genomföra en regeringsombildning och välja ny premiärminister. Här råder det osäkerhet om vilka personer som tillträder och vad deras agenda är. Under presidentens andra mandatperiod låg fokus på stabilitet i ekonomin, men kommande femårsperiod sades det redan i december att fokus ska ligga mer på tillväxtskapande åtgärder för att komma tillbaka till en BNP tillväxt på 5,5 procent.

Vad har du för förväntningar på börsåret 2023 i Kina?
– Det är svårt att ha en prognos om Kina eftersom det har varit så mycket statliga interventioner genom åren som ändrar på spelreglerna och bidrar till låg visibilitet. Men värderingen är historiskt låg, företagen tjänar pengar och ekonomin lär återhämta sig under året så jag tror att avkastningen blir positiv i år.

Nordnet: Spararna köpte global- och tillväxtmarknadsfonder

Januarirallyt följdes upp av en mer orolig handel i februari. Ny inflations- och ränteoro satte press på aktiekurserna under månaden. 

”Trots en hyperintressant rapportperiod i februari är det centralbankerna och inflationen som har börshumöret helt i sin hand”, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt i en kommentar. 

Hos nätmäklar var global- och tillväxtmarknadsfonder allra mest populära i februari. Även två investmentbolagsfonder ligger högt upp på köplistan (se tabell längre ned).

Intresset för investmentbolagen fick sig en törn när fjolårets börsfrossa slog skoningslöst mot de upptrissade premier vi såg på sina håll. Nu är premierna mer sansade”, kommenterar Frida Bratt, och fortsätter:

”Även om rabatterna trots frossan faktiskt inte är särskilt höga i ett historiskt perspektiv. Spararnas intresse börjar dock så smått vakna till liv igen, och det avspeglas i valen av fonder i februari.”

På säljlistan finns ett antal Turkietfonder. Den turkiska aktiemarknaden var en stor vinnare under fjolåret, men har inlett året svagt. Enligt Frida Bratt var säljtrycket därför stort redan innan jordbävningskatastrofen som drabbade landet och grannen Syrien i början av februari

”I samband med det beslutade Istanbulbörsen att stänga för handel, vilket för svenska sparare innebar att fonderna inte gick att sälja av. I stället lades fondordrar på kö och exekverades när börsen öppnade igen en vecka senare, då vi kunde se att försäljningarna av Turkietfonder fortsatte”, säger sparekonomen vidare i en kommentar. 

Tabell: De mest köpta respektive sålda fonderna på Nordnets plattform i februari. Källa: Nordnet

Mest köpta Mest sålda
Spiltan Aktiefond Investmentbolag God Fond Sverige & Världen
Länsförsäkringar Global Index HSBC GIF Turkey Equity
Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index Amundi Funds Volatil World
Öhman Emerging Markets Investerum Basic Value
Spiltan Globalfond Investmentbolag BGF World Energy
Swedbank Robur Access Asien BNP Paribas Turkey Equity
Spiltan Räntefond Sverige SEB Asset Selection
Storebrand Global All Countries Lynx Dynamic
Storebrand USA DNB Fund Future Waves Retail
AMF Aktiefond Småbolag Nordea Klimatfond

Swedbank: Kvinnor sparar mindre i aktier – kan förlora hundratusentals kronor i avkastning

Att spara i fonder är lika vanligt bland kvinnor som män och de allra flesta har en sparhorisont på tio år eller mer. Ett nytt index över kvinnors och mäns placeringar som Swedbank tagit fram visar dock att det finns en stor skillnad mellan könen – männen har en större aktieexponering i sitt sparande.

I bankens nya så kallade riskindex framgår det att kvinnornas aktiesparande uppgår till 94 procent av männens, vilket motsvarar en indexnivå på 0,94. 

– Att kvinnor har en lägre andel aktier i sina placeringar kan innebära ett deras sparkapital i slutändan blir lägre än männens. Det långsiktiga sparandet är en viktig del i en hållbar ekonomi genom hela livet, och det är synd om kvinnor skulle gå miste om avkastning, säger Swedbanks hållbarhetsekonom Madelén Falkenhäll i en kommentar. 

Skillnaden i sparandet kan få stora konsekvenser över tid, påpekar hållbarhetsekonomen.

I bankens räkneexempel, som utgår från ett månadssparande som ökar successivt under en 40-årsperiod, blir kvinnornas slutgiltiga sparkapital nästan 280 000 kr lägre jämfört med männens. Uträkningen bygger placeringar med låg avgift och en årlig real avkastning på 10 procent, motsvarande börsens utveckling de senaste 30 åren. 

Aktieexponeringen får tillsammans med förväntad avkastning stor skillnad på det totala sparkapitalet på lång sikt, fortsätter hållbarhetsekonomen. Med ett sparande på samma nivå som i det tidigare exemplet, men där den reala avkastningen minskar till 9 procent skulle kvinnornas sparkapital bli 900 000 kr lägre än männens.

– Att spara varje månad i ett antal olika fonder brukar vara en bra strategi. Låter man avkastningen ligga kvar i fonderna, fortsätter med ett regelbundet sparande och gärna ökar det i takt med att man får högre lön, kan man få lite av en snöbollseffekt i sina investeringar, kommenterar Madelén Falkenhäll.