I januari presenterade Avanza ett nytillskott i sitt egna fondstall, Avanza Disruptive Innovation by Ark Invest. Samarbetspartnern Ark Invest är en teknikinriktad amerikansk fondjätte grundad av Cathie Wood, som också är vd och investeringschef.

Starten för Ark Invests nya Avanza-flaggade teknikfond har varit allt annat än lyckosam, åtminstone kursmässigt. Disruptive Innovation har redan samlat över 25 000 sparare, men fallit drygt 8 procent sedan handelsstarten den 27 januari.

Det är sämre än den tekniktunga Nasdaqbörsen, som är upp nära 6 procent under samma period, men även jämförbara fonder i popularitet och inriktning på Avanzas plattform. De fem teknikfonder hos nätmäklaren med fler än 10 000 ägare har gett en snittavkastning på 3,5 procent från slutet av januari (se tabell längre ned).

I jämförelsefonderna ligger visserligen risknivån, som löper över en sjugradig skala, på 4 eller 5 mot Ark-fondens 6.

Avanza Fonders vd Jesper Bonnivier tonar samtidigt ned fondens bleka kursfacit.

– Avkastningen sedan starten är i linje med våra förväntningar med tanke på fondens risknivå, som innebär att man får räkna med stora svängningar. Det är också en väldigt kort tidsperiod det faktiskt handlar om och marknaden har varit turbulent, säger han, och tillägger:

– Vår rekommenderade sparhorisont för den här fonden är minst sju år. Vi utvärderar inte en fond efter bara några månader.

Nätmäklarens fondchef betonar sedan att Ark-fonden särskiljer sig från många andra teknikfonder, som han beskriver som ”bredare” och inte lika specialiserade. Det gör att jämförelsen med övriga branschfonder haltar, enligt Jesper Bonnivier.

Tabell 1: Största innehav i Avanza Disruptive Innovation by Ark Invest. Källa: Avanza

Ark Invest har några händelserika år bakom sig. I teknikyran på börsen under pandemin var bolagets flaggskeppsfond Innovation ETF helt rätt placerad och rusade hundratals procent. Det gjorde den börshandlade fonden till en småspararfavorit över hela världen och investeringschefen Cathie Wood blev smått helgonförklarad.

Men sedan kom baksmällan i form av stigande inflation och räntehöjningar, vilket pressade fondens innehav, många gånger olönsamma bolag med stora förväntade vinster längre fram i tiden. Från toppnivån i början av 2021 har Innovation ETF rasat omkring 75 procent. I takt med att värdet på fondandelarna sjunkit har Cathie Woods stjärnglans också falnat.

Jesper Bonnivier på Avanza Fonder ser däremot inte någon risk för att samarbetet med Ark Invest och Disruptive Innovation-fondens svaga inledning skadar förtroendet för Avanza eller bolagets sparprodukter bland kunderna.

– Vi ser det här samarbetet som en möjlighet för kunderna att få exponering mot framtida teknologier, AI och robotisering för att nämna ett par, som också varit efterfrågat. Vi är glada över att vi kunnat lansera den här unika fonden tillsammans med Ark Invest till de kunder som är intresserade av inriktningen, säger han.

Cathie Woods har blivit ifrågasatt under den branta utförslöpan för Arks Invests flaggskeppsfond. Hennes tidigare chef på Alliancebernstein, Lisa Shallet, som nu leder förmögenhetsförvaltningen på Morgan Stanley, har beskrivit Wood som en skicklig strateg, men vars största brister är att ”hantera risker och volatilitet”, i en intervju med Financial Times.

– Vi har stort förtroende för Cathie Wood och Ark Invest. Hon har över 40-års erfarenhet av branschen och arbetar med ett starkt team med djup kompetens inom framtida teknologier. Hon går emot strömmen, men det är inte ett tecken på bristande omdöme enligt mig, säger Jesper Bonnivier på Avanza Fonder.

Ark Invests vd har också rönt stor uppmärksamhet med sina uttalanden, bland annat om den förväntade avkastningen för Innovation ETF. Mitt i börsraset efter Rysslands invasion av Ukraina, i april förra året, när fonden hade rasat ungefär 70 procent från rekordnivåerna under pandemin stack Cathie Wood ut hakan ordentligt.

Hon uppgav då att Innovation ETF, enligt deras analysmodeller, väntades leverera en årlig genomsnittlig avkastning på 50 procent under de kommande fem åren, det vill säga fondens investeringshorisont. Det är högst ovanligt att förvaltare ger några som helst prognoser om den framtida avkastningen.

Jesper Bonnivier på Avanza Fonder upprepar att de har stort förtroende för Cathie Wood. Han konstaterar sedan att förvaltaren har ett stort följe och därför ofta förekommer i medierapporteringen.

– Jag kan bara tala för vår fond som vi driver i samarbete med Ark och för den gör vi inte några sådana kommentarer, säger han.

Tabell 2: Kursutveckling för andra teknikfonder med över 10 000 ägare på Avanzas plattform sedan handelsstarten för Avanza Disruptive Innovation by Ark Invest den 27 januari. Källa: Avanza

Det är Swedbank och SEB som nu öppnar upp för handel i Östeuropafonder som exkluderar bolag från Ryssland och Belarus. Swedbanks tidigare Östeuropafond, som stängdes då kriget bröt ut, delas nu upp i två fonder. Den ena, Östeuropafond, kommer endast att bestå av ryska innehav och resterande innehav bildar en ny fond, Emerging Europe.

Den nya fonden öppnade för köp den 2 maj och kommer att investera i europeiska tillväxtmarknader, exklusive Ryssland och Belarus. Efter delningen kommer Östeuropafond, som då endast består av ryska innehav, att vara stängd för både köp och inlösen tills vidare eftersom den ryska marknaden fortfarande inte är tillgänglig för utländska investerare.

I samband med att fonden stängs för handel tas även förvaltningsavgiften bort. Även SEB har nyligen delat upp sin gamla Östeuropafond i två, SEB Östeuropafond samt SEB Östeuropafond exklusive Ryssland.

Fonden med de ryska innehaven, SEB Östeuropafond, kommer att vara stängd för köp och inlösen så länge som det inte är möjligt för fondbolaget att agera på Moskvabörsen. De ryska tillgångarna är för närvarande värderade nära noll. Fondbolaget kommer att följa utvecklingen av den ryska marknaden och agera utifrån vad som är bäst för andelsägarna, uppger SEB.

Fonden Swedbank Robur Emerging Europe kommer att förvaltas av Elena Lovén, som har ansvarat för Östeuropafonden sedan 2016. Fondens kärninnehav utgörs av bolag i Polen, Grekland och Turkiet, men innehåller även investeringar i länder som Georgien och Kazakstan.

Varför är det intressant att investera i europeiska tillväxtmarknader?
– Portföljen i Emerging Europe ger en exponering till några små, men mycket dynamiska marknader i Europa, som annars är svåra att nå via andra fonder eller typer av investeringar, säger förvaltaren.

Fonden investerar i bland annat Slovenien, Kroatien, Tjeckien, Slovakien och våra baltiska grannländer, berättar Elena Lovén. Många länder i Centraleuropa har växande ekonomier och starka budgetar, enligt förvaltaren.

Hur ser du på den geopolitiska risken i området med tanke på kriget i Ukraina?
– Tillväxtmarknader kännetecknas av högre risk per definition, bland annat geopolitiska risker, säger Elena Lovén och pekar på att det finns även i andra regioner, exempelvis Asien med det spända läget mellan Kina och Taiwan.

– Jag försöker inte förminska problemet, men risk skapar även potential. Ta till exempel Turkiet, som är en av de största ekonomierna i området, som om en knapp vecka går mot ett historiskt val. Där finns chans till ett maktskifte som landet inte har haft på 20 år, säger Elena Lovén.

Förvaltaren berättar att utländska investerare i hög grad har lämnat den turkiska börsen som ett resultat av president Erdogans tumultartade ekonomiska politik, där negativa realräntor skapat hyperinflation.

Det utländska ägandet har rasat från 60 till 30 procent och den turkiska börsen betraktas i nuläget ’’inte som investeringsbar’’ av utländska investerare.

– Men det räcker inte med en valvinst för oppositionen för att ändra på den situationen. Det viktigaste är vad som konkret händer med räntepolitiken, säger Elena Lovén, och tillägger:

– Även om Turkiet inte klassas som en europeisk demokrati, så finns det starka strukturella och demokratiska trender som gör att landet har potential att utvecklas i linje med övriga delar av världen. Den turkiska börsen steg med 120 procent under fjolåret, mätt i svenska kronor, en uppgång som var helt driven av inflödet av inhemskt kapital.

Förvaltaren ser även potential i länder som Slovenien, Rumänien, Georgien och Kazakstan.

– Fondens exponering mot dessa länder är relativt liten i dagsläget, men de ingår i mitt investeringsmandat, säger hon.

Finns det någon eller några marknader i ditt investeringsuniversum som är mer intressant just nu?
– Jag tycker att Grekland ser intressant ut. Landet är en stor vinnare på investeringar i klimatomställningen och digital transformation och kommer att få enorma summor genom EU-finansiering de närmaste åren. Det skapar en strukturell tillväxt i landets ekonomi, som redan är en av de snabbast växande i Europa, säger Elena Lovén.

Enligt förvaltaren kan EU-stödet till Grekland landa på uppemot 87 miljarder euro fram till 2027.

Elena Lovén tillägger att landet också är på god väg att resa sig efter skuldkrisen 2012. Saneringen av ekonomin har nått ett stadium som inom kort kan möjliggöra en uppgradering av landets kreditbetyg till investment grade. Men detta hänger mycket på att reformtakten fortsätter, vilket regeringen och oppositionen enats kring, enligt förvaltaren.

– Det skulle kunna skapa inflöden av utländskt kapital och investeringar i landet eftersom upplåningen blir billigare, säger hon, och fortsätter:

– Både regeringen och oppositionen har förstått vikten av ekonomiska reformer och är överens om att utveckla Grekland till en växande ekonomi. Resultatet är att Grekland har den starkaste tillväxten i Europa, i reala termer.

Polen är regionens största ekonomi och marknad och väger tyngst i Swedbanks portfölj. Elena Lovén har 30 procent av fondförmögenheten placerad i polska aktier.

– Jag tror att Polen är det land som kommer att gynnas mest av en stabilisering av räntor och inflationstakt. Där finns en uppsjö av innovativa bolag inom tjänstesektorn, it, digitalisering och konsumentsektorn.