1917 var året för den ryska revolutionen, ledd av bolsjeviken Vladimir Lenin. Vladimir Potanin leder i sin tur metallkonglomeratet Norilsk Nickel, världens största palladium- och nickelproducent, som vd och största enskilda aktieägare.

Han menar att Ryssland måste svara pragmatiskt på västerländska sanktioner som försatt landets ekonomi och finansmarknader i kaos och fått utländska bolag att pausa sina verksamheter. Tecknen på att Rysslands regering nu förbereder åtgärder för att ta över administrationen av dessa bolag är oroande, enligt den 61-årige metallmagnaten.

”Vi bör inte försöka slå igen dörren mot vår omvärld utan försöka behålla Rysslands ekonomiska ställning i de marknader vi lagt så mycket möda åt att odla”, skriver Vladimir Potanin.

Konsekvenserna av att gå en hårdare linje mot väst skulle möta konsekvenser som skulle ta årtionden att reparera skadan av, menar han.

”Det skulle ta oss 100 år tillbaka i tiden, till 1917, och de globala investerarnas förtroendetapp för Ryssland skulle försätta oss i en kyla som skulle bestå i många tiotals år”, skriver Vladimir Potanin.

Oligarkens varnande ord speglar en gryende debatt i den ryska eliten om hur Ryssland ska möta sanktionerna som införts mot landet sedan Kreml inledde överfallet av den sydvästra grannen Ukraina. Den ryska propagandan kallar invasionen för en ”särskild militär operation” ämnad att ”denazifiera och demilitarisera” Ukraina, som har en demokratiskt vald regering med uttalade ambitioner att söka medlemskap i försvarsorganisationen Nato och EU.

”Vi märker hur västvärldens sanktioner även slår mot deras egna ekonomier och måste därför vara smartare och undvika scenarion där sanktioner mot väst drabbar oss själva”, skriver Vladimir Potanin.

Oligarken hävdar också att det vore lämpligt att dra tillbaka restriktioner mot att betala ränteskulder på Rysslands utländska obligationer, som totalt uppgår till 480 miljarder dollar. En teknisk konkurs skulle nämligen leda till direkta återbetalningskrav på hela värdet om 480 miljarder dollar.

”Detta krav skulle även kunna rikta in sig på tillgångar hos större statliga ryska bolag”, skriver Vladimir Potanin.

I slutet av förra veckan meddelade Kreml att räntebetalningar på statens skulder är helt beroende på sanktionernas utformning.

Senast ryska staten inte betalade tillbaka på utländska skulder och gick i konkurs var just vid bolsjevikrevolutionen 1917. Vid den ryska finanskrisen 1998 förföll också statliga skuldbetalningar utan att återgäldas, men då drabbades endast inrikesgäldenärer.

Flera av världens ledande kreditrankingbolag har den senaste veckan flaggat för att Ryssland är på väg mot det nämnda scenariot inom de närmaste månaderna, i takt med att raset i rubel lett till att ryska tillgångar deprecierats när landet i likhet med Iran och Nordkorea förvandlats till paria i världsekonomin.

Flera svenska storbolag, som H&M, Volvo, Ikea, Atlas Copco, Ericsson och Autoliv, har meddelat att verksamheter i Ryssland pausats.