Efter intervjun följer en marknadsuppdatering och teknisk analys med Tobbe Rosén.
Teknisk Analys i programmet: S&P500, DAX, OMXS30, US10Y, USD/SEK, EUR/SEK, Bitcoin, Koppar, Guld, Silver, Olja, US10Y, Alligo B, Autoliv, Avanza, Avtech, AXA SA, Billerud, Ericsson B, Gapwaves, Mildef, NKT (Dk), Sinch, Troika Media Group (USA), W5, Xact Norden
SKF:s relativt höga energiförbrukning och andel produktion i Europa placerar bolaget högt upp i listan. Enligt Danske Bank skulle SKF:s rörelseresultat falla med 13 procent nästa år om energipriserna stannar på nuvarande nivåer och bolaget inte kompenserar med högre priser.
Bilsäkerhetsjätten Autolivs rörelseresultat riskerar att backa med 7 procent nästa år med nuvarande energipriser, enligt bankens bedömning som dessutom noterar att bolaget inte använder sig av prissäkringar.
Andra bolag på listan över energislukare är bland annat Volvo, Alleima, Boliden och SSAB. Dessa bolag uppges dock av olika skäl, däribland prissäkringar, drabbas i mindre utsträckning.
Carlsbergs vd Cees ‘t Hart uppger i en intervju att bolaget gavs tre olika möjligheter av den ämbetsman som besökte verksamheten, skriver Børsen.
Alternativ ett är att fortsätta med verksamheten exakt som den var innan Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari. Då kommer de ryska myndigheterna inte intervenera.
Som alternativ två så överförs de för närvarande pausade verksamheterna i ryska händer, medan ett alternativ tre utgörs av att lägga ner all produktion och avskeda samtliga anställda.
”Budskapen är synnerligen bekymrande. Det handlar om förstatligande, att ta verksamheten i beslag och samtidigt talas det om att svara upp mot bolag som pausar eller lägger ner verksamhet i Ryssland”, sade Cees ‘t Hart till tidningen.
Den ryske ambassadören i Danmark har å sin sida artikulerat hoten i en debattartikel i tidningen Politiken, där också han uttrycker att bolag kan förstatligas. Det är också något som vice premiärminister Andrej Belousov gått i täten för som arkitekten bakom de tre alternativen.
För helåret 2021 stod Ryssland och Ukraina för 13 procent av koncernens omsättning och drygt 9 procent av rörelseresultatet.
Det danska bryggeriet drog i förra veckan tillbaka vinstprognosen för helåret 2022 till följd av situationen i den ryska verksamheten. Samtidigt meddelades att Carlsberg kommer sluta sälja bolagets öl i Ryssland. Dessutom kommer Baltika Breweries hädanefter att drivas som en separat verksamhet med målet att försörja de anställda och deras familjer, men alla vinster genererade från verksamheten i Ryssland kommer att doneras.
Många svenska bolag, bland annat H&M, Volvo, Sandvik, Essity, Autoliv, Ericsson och Ikea, har pausat verksamhet i Ryssland efter invasionen av Ukraina.
1917 var året för den ryska revolutionen, ledd av bolsjeviken Vladimir Lenin. Vladimir Potanin leder i sin tur metallkonglomeratet Norilsk Nickel, världens största palladium- och nickelproducent, som vd och största enskilda aktieägare.
Han menar att Ryssland måste svara pragmatiskt på västerländska sanktioner som försatt landets ekonomi och finansmarknader i kaos och fått utländska bolag att pausa sina verksamheter. Tecknen på att Rysslands regering nu förbereder åtgärder för att ta över administrationen av dessa bolag är oroande, enligt den 61-årige metallmagnaten.
”Vi bör inte försöka slå igen dörren mot vår omvärld utan försöka behålla Rysslands ekonomiska ställning i de marknader vi lagt så mycket möda åt att odla”, skriver Vladimir Potanin.
Konsekvenserna av att gå en hårdare linje mot väst skulle möta konsekvenser som skulle ta årtionden att reparera skadan av, menar han.
”Det skulle ta oss 100 år tillbaka i tiden, till 1917, och de globala investerarnas förtroendetapp för Ryssland skulle försätta oss i en kyla som skulle bestå i många tiotals år”, skriver Vladimir Potanin.
Oligarkens varnande ord speglar en gryende debatt i den ryska eliten om hur Ryssland ska möta sanktionerna som införts mot landet sedan Kreml inledde överfallet av den sydvästra grannen Ukraina. Den ryska propagandan kallar invasionen för en ”särskild militär operation” ämnad att ”denazifiera och demilitarisera” Ukraina, som har en demokratiskt vald regering med uttalade ambitioner att söka medlemskap i försvarsorganisationen Nato och EU.
”Vi märker hur västvärldens sanktioner även slår mot deras egna ekonomier och måste därför vara smartare och undvika scenarion där sanktioner mot väst drabbar oss själva”, skriver Vladimir Potanin.
Oligarken hävdar också att det vore lämpligt att dra tillbaka restriktioner mot att betala ränteskulder på Rysslands utländska obligationer, som totalt uppgår till 480 miljarder dollar. En teknisk konkurs skulle nämligen leda till direkta återbetalningskrav på hela värdet om 480 miljarder dollar.
”Detta krav skulle även kunna rikta in sig på tillgångar hos större statliga ryska bolag”, skriver Vladimir Potanin.
I slutet av förra veckan meddelade Kreml att räntebetalningar på statens skulder är helt beroende på sanktionernas utformning.
Senast ryska staten inte betalade tillbaka på utländska skulder och gick i konkurs var just vid bolsjevikrevolutionen 1917. Vid den ryska finanskrisen 1998 förföll också statliga skuldbetalningar utan att återgäldas, men då drabbades endast inrikesgäldenärer.
Flera av världens ledande kreditrankingbolag har den senaste veckan flaggat för att Ryssland är på väg mot det nämnda scenariot inom de närmaste månaderna, i takt med att raset i rubel lett till att ryska tillgångar deprecierats när landet i likhet med Iran och Nordkorea förvandlats till paria i världsekonomin.
Flera svenska storbolag, som H&M, Volvo, Ikea, Atlas Copco, Ericsson och Autoliv, har meddelat att verksamheter i Ryssland pausats.
Störningarna i globala leverantörskedjor kan leda till ”enorma prisökningar, brister på energi samt högre inflation”, vilket vore ”mycket farligt för Europas och Tysklands ekonomier”, sade Herbert Diess.
Ryssland är inte ett högteknologiskt land avseende produktion, men i stället har landet blivit en viktig leverantör av råvaror. Nu straffas landet hårt med sanktioner från världsekonomins tungviktare USA och även av stora delar av det övriga världssamfundets mäktigaste länder, varav EU:s länder hållit samman i linjen mot att göra affärer med ett land som överfallit ett demokratiskt grannland.
Men hotet från Ryssland är inte bara väpnat. Farhågan att Ryssland ska strypa energileveranser – framför allt den gas som Tyskland gjort sig beroende av – har lett till kalabalik i råvarupriser som skjutit i höjden. Tyskland står inte bakom sanktioner såsom USA:s, där import av rysk gas och olja förbjudits i landet.
Eurozonens inflation klättrade i februari till den nya rekordnoteringen 5,8 procent, och prognosen är 7 procent i år. Europeiska centralbanken står inför så väl ökande priser som inbromsande ekonomisk tillväxt.
”Hotet mot Europa och Tyskland som följer av detta krig är enormt /…/ Om vi tänker oss ett scenario där vi kapar banden till ryskt näringsliv, vilket vi nästan är tvungna till om konflikten fortsätter, så kan vi inte köpa energi. En sådan situation kommer påverka Tyskland och Europa avsevärt”, sade Volkswagen-chefen.
Herbert Diess förtydligar dock att han är för maximala sanktioner mot Ryssland, men när dessa väl har kommit på plats så måste Europa ”komma tillbaka till förhandlingsbordet” och bidra till att ”kriget i Ukraina inte ska bli oändligt”, menar han.
Volkswagen har likt sina konkurrenter i Europa pausat produktion i Ryssland tills vidare. Dessutom har fabriker i Tyskland hamnat i träda, då elektroniska komponenter tillverkade i Ukraina inte kommer på plats på grund av kriget.
Autoliv redovisar ett justerat rörelseresultat om 177 miljoner dollar för det fjärde kvartalet 2021.
Analytikerna hade räknat med ett justerat rörelseresultat om 171 miljoner dollar, enligt Infronts sammanställning av tolv analytikers prognoser.
Den justerade rörelsemarginalen blev 8,3 procent. Väntat var en justerad marginal på 7,9 procent.
Försäljningen uppgick till 2.119 miljoner dollar. Analytikerna hade väntat sig en försäljning om 2.165 miljoner dollar.
Den organiska försäljningstillväxten blev -16 procent för det fjärde kvartalet, jämfört med väntade -12,7 procent.
Sämre marginalprognos än väntat
Autoliv spår för 2022 en organisk försäljningstillväxt om cirka 20 procent och en justerad rörelsemarginal om cirka 9,5 procent.
Det framgår av bolagets rapport för det fjärde kvartalet 2021.
Väntat, enligt Infronts analytikersammanställning, var en organisk tillväxt om 15,7 procent och en justerad rörelsemarginal om 10,1 procent för 2022.
Enligt utsikterna räknar Autoliv också med en negativ valutaeffekt på försäljningen om cirka 3 procent.
Det operativa kassaflödet bedöms uppgå till cirka 950 miljoner dollar för helåret 2022.
Autoliv bedömer att investeringarna, capex, för 2022 kommer vara omkring 5,5 procent av den totala försäljningen.
Sandviks riktkurs justeras upp till 245 kr (225), medan rekommendationen behåll upprepas.
Riktkursen för Hexpol justeras upp till 118 kr (112) medan rekommendationen behåll upprepas.
För Assa Abloy justeras riktkursen ned till 300 kr, från 310, samtidigt som köprekommendationen kvarhålls.
Rekommendationen för Munters kvarhålls på behåll, med en marginellt uppjusterad riktkurs till 67 från 65 kr.
Autolivs riktkurs skruvas upp till 1 000 kr (970) med upprepad behållrekommendation.
SKF:s riktkurs dras upp till 265 kr, från 260, och rekommendationen köp kvarhålls.
Trelleborg får uppskruvad riktkurs till 285 kr (265) av ABG som samtidigt upprepas rekommendationen köp för verkstadsbolaget.
”Måste jag gissa på när utbud och efterfrågan matchar så säger jag slutet av 2022”, säger Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjäll.
Aktiechefen är av bedömningen att marknaden kommer att få se en gradvis förbättring av leveranskedjorna under det innevarande året, men att det kommer variera från tillverkare till tillverkare.
”Färre produktionsstörningar i år”
Under 2021 införde en handfull bolag produktionsstoppdagar i sviterna av halvledarbristen. Bland andra Volvo lastvagnar och Scania införde stoppdagar, påminner Lars Söderfjäll om.
”Du såg till exempel att Scania behövde ta fler stoppdagar medan Volvo Trucks kan fortsätta att köra enligt plan. Svårt att säga när marknaden är i balans igen, men vi tror inte att eventuella produktionsstörningar under 2022 kommer att vara i närheten av vad vi såg under 2021 och alltså möjliga att se igenom”, säger aktiechefen.
Magnus Behm, analytiker på Pareto, är inne på liknande spår och bedömer att det under de två första kvartalen i år kommer ses en gradvis förbättring gällande halvledarproblematiken.
”Normalläge första kvartalet nästa år”
”Jag tror att vi ser ett normalläge under det första kvartalet 2023”, uppger Magnus Behm.
Av det nya årets två första handelsdagar att döma tycks marknaden ha en något positiv inställning till halvledarproblematiken. Aktien i fordonsunderleverantören Haldex handlades under tisdagseftermiddagen upp med nästan 6 procent, efter att ha stängt på plus 2,6 procent dagen före. Även de halvledarkänsliga bolagen Volvo AB, Volvo Cars, Traton och Autoliv har haft en hyfsat stark start på det nya året.
Paretos analytiker Magnus Behm noterar att det föreligger flera orsaker bakom de upphandlade kurserna och nämner sektorallokering, det vill säga tillväxt mot värdeaktier, samt en ”förväntan om minskad halvledarbrist 2022”.
På frågan till Ålandsbankens Lars Söderfjäll om marknaden nu håller på att prisa in en återhämtning för halvledare konstaterar han att aktiekurserna hos underleverantörer och OEM:er inte fullt ut reflekterar en återhämtning till en mer normal nivå i bilproduktionen än.
”Kursrörelser sker från låga nivåer”
”Man får komma ihåg att många kursrörelser sker från låga nivåer”, konstaterar aktiechefen.
Lars Söderfjäll är av förhoppningen att marknaden har fått se det värsta av komponentbristen under hela det tredje och inledningen av det fjärde kvartalet 2021.
”Det var också rätt många biltillverkare, till exempel Toyota, Honda, GM och Ford, som under 4Q kommunicerade att de planerade för mer eller mindre normala ”line rates” under slutet av förra året. IHS reviderade också upp sin prognos för fordonsproduktionen något i slutet av december. Så det är nog en rimlig tanke att marknaden åtminstone inte tror att det blir värre än vad vi såg i höstas”, uppger aktiechefen.
Tekniske analytikern Tobbe Rosén besvarade frågor och analyserade 14 tittarönskade aktier innan veckans inledande börsutveckling och marknadsnyheter återgavs av programledare Joakim Rönning.
Bolag som nämns i sändningen: Evolution, Embracer, Sinch, Lundin Energy, Volvo Cars, SAS, Autoliv.
Teknisk analys i fredagens program: ABB, AQ Group, Arjo, Enquest, H&M, Indutrade, Kinnevik, Oatly, Plejd, Scandic, SSAB, Sobi, AB Volvo, Xvivo.
Tekniske analytikern Tobbe Rosén analyserade 14 tittarönskemål i programmets andra segment, bland annat nämnda Evolution, innan programledare Joakim Rönning gick igenom vinnarna och förlorarna på OMXS30 under veckan i tillägg till att varsla om den stundande nomineringen av de kommande fyra årens Federal Reserve-chef i USA.
Bolag som nämns i sändningen: Evolution, Embracer, Oncopeptides, Electrolux, Sinch och Autoliv.
Teknisk analys i fredagens program: Arise, Astra Zeneca, Bakkafrost, Byggmax, CGIT, Evolution, Huhtamäki, Investor, Millicom, Norwegian Air, Powercell, Scandic Hotels, Scandion Oncology, Scibase och SKF.