”Nu har ju den risken minskat men vår bedömning är att den finns kvar. Många av krafterna som ledde till ett svagt inflationstryck, och låga underliggande räntor, verkar finnas kvar”, sade han.
Men Martin Flodén ser nu också tydliga uppåtrisker mot inflationen, bland annat med höga energi- och råvarupriser. Riksbanken tar i sin analys upp dels direkta effekter, dels indirekta effekter som innebär att företag måste kompensera sig för sina ökade kostnader.
”Det här ser vi att det kommer i Sverige också”, sade han.
Flodén påpekade att inkommande data visserligen än så länge inte visar på några tydliga spridningseffekter till varu- och livsmedelspriserna.
”Men här är vår bedömning att det kommer att komma ganska tydliga sådana effekter de kommande månaderna. Det är många företag som har indikerat att de höjer priserna både på livsmedel och möbler och andra konsumtionsvaror”, sade han, och tillade att olika indikatorer samtidigt visar att många företag planerar att, eller kommer att behöva höja sina priser.
”Den effekten kommer att höja inflationen lite grand de kommande åren, men kanske till en nivå som bra för oss – förenlig med ett inflationsmål på 2 procent”, fortsatte Martin Flodén.
Det vore dock, enligt Flodén, mer oroande om en högre inflation också skulle sprida sig till högre löneökningar. Någon löneprisspiral ligger inte i Riksbankens prognos, men Riksbanken påpekar ändå i den senaste penningpolitiska rapporten att osäkerheten runt inflationsutvecklingen bedöms vara ”ovanligt stor just nu”.
”Vi kommer ju att titta på ny information som kommer in och utvärdera hur varaktig den här, och vi är beredda att anpassa penningpolitiken om det behövs”, sade Martin Flodén.
Han tillade att Riksbankens bedömning nu är att inflationen kommer att falla tillbaka relativt kraftigt under året när den tidigare kraftiga uppgången i energipriserna faller ur statistiken.
”Sedan kommer både underliggande inflation och headlineinflationen ligga nära 2 procent de kommande åren – om vi fortsätter föra en lågräntepolitik”, sade Martin Flodén.
På en fråga om det spända läget mellan Ryssland och Ukraina sade Martin Flodén att det är svårt för Riksbanken att väga in i prognoserna, även om det naturligtvis är en riskfaktor som måste bevakas.
Han sade att det som de har vägt in än så länge är ju det som syns i data; att det har varit lite skakigt på de finansiella marknaderna men framför allt, som ofta när det blir ökad osäkerhet internationellt, en försvagning för den svenska kronan.
”Vi har ju sett en de senaste två veckorna en ganska tydlig försvagning i den svenska kronan, delvis kanske på grund av vårt penningpolitiska besked som uppfattades på marknaden som överraskande mjukt, men kanske ännu mer på grund av den ökade osäkerheten runt Ukraina”, sade Martin Flodén.
Givet att kronkursen bland annat påverkar importpriserna spelar växelkursutvecklingen också roll för Riksbankens måluppfyllelse.
”Men den mycket större frågan för svensk ekonomi, och för allt annat, är förstås vad som händer med själva konflikten. Men där har ju vi inte tagit in det i vår prognos, men vi är medvetna om den faktorn”, sade Martin Flodén.