Kategoriarkiv: Nyheter

Strategen: Tror på nytt uppsving för aktier

Konkret innebär rekommendationen att bankens ”aktiva” kunder bör ha ännu fler aktier i sina portföljer i förhållande till obligationer. Har man till exempel en portfölj med lika fördelning mellan aktier och obligationer, bör den nu bestå av 60 procent aktier och 40 procent obligationer, menar Simon Kristiansen, som anser att det är dags att köpa upp aktier efter en dålig januari på aktiemarknaderna.

”Rädsla för bubblor”

Att marknaderna fallit i början av året beror bland annat på att realräntan stigit kraftigt och snabbt, med 50 punkter på mindre än tre veckor. Orsaken till den stigningen är den förändring som den amerikanska penningpolitiken genomgår nu, menar Simon Kristiansen, och att denna rörelse skapar rädsla för bubblor och recession på marknaderna.

”När kurserna går ned så snabbt som de gjorde i början av 2022 har investerarna en tendens till att överreagera, och därmed sälja ut för mycket av aktieinnehavet”, skriver Kristiansen. Och det har skapat köptillfällen för dem med is i magen, menar han.

”Ingen kollaps i korten”

Simon Kristiansen tror inte alls att en ”marknadskollaps” ligger i korten, utan argumenterar att det som sker är en korrektion som inte är ovanlig under ett helt normalt aktieår. De förutsättningar som gav ett starkt 2021 har dessutom inte försvunnit, trots det som sker på marknaderna nu.

Nordeas uppfattning är att den ekonomiska tillväxten ”stadigt ser ut att bli väsentligt högre” än under de flesta åren det senaste årtiondet, samt att investerarnas förväntningar om intjäningspotentialen just nu är för negativa.

”En riktigt god period för aktier”

Förutsättningarna för aktier har inte väsentligt förändrats, men investerarnas sentiment har snabbt försämrats, vilket sätter scenen för marknaderna just nu.

Kristiansen skriver också att han tror att vi inom ett par månader har inhämtat en stor del av det som vi hittills tappat, och att de kommande tolv månaderna blir ”en riktigt god period med en solid positiv avkastning”.

”Vi tror på ett nytt uppsving för aktier”, sammanfattar Simon Kristiansen.

Förvaltaren: Högre guldpris i sikte

Guldet noteras just nu i 1 826 dollar per uns.

– Det senaste rekordpriset är från sommaren 2020. Jag tror på nytt all-time-high på runt 2 200 i år. Det är en resa på cirka 400 dollar som är fullt möjlig, säger Eric Strand.

Guldpriset går lite i vågor, framhåller han. Toppnoteringen i början av augusti 2020 var 2068 dollar per uns.

– Jag hade nog trott att vi skulle få se ett nytt rekord ganska tidigt i år, nu tror jag att vi kanske får vänta en bit in på våren, det vill säga under första halvåret i år, säger han.

Men det viktiga är inte när det kommer, understryker Eric Strand.

– Så länge vi har så stora skulder, skapar nya krediter, stimulanser, räddningsaktioner och ekonomier överlag som inte är sunda i världen, är guld, silver och andra ädelmetaller särskilt intressanta för investerare.

Idag är utbud och efterfrågan på guld ganska balanserat, konstaterar han.

– Utbudet kan inte öka på kort sikt, det tar flera år att öka nyproduktion. Centralbankerna har varit stora köpare av guld sedan finanskrisen, allt för att stärka sina positioner inför en eventuell framtida ny kris. Den stora konkurrenten till guld är när börserna och högräntesegmentet hela tiden går upp under en lång tid, som under de senaste tio åren och där ingen behöver leta efter alternativ. Den dag vi får en stor ökning av efterfrågan i en oförändrad utbudssituation kommer guldpriset stiga kraftigt.

Än så länge har inte ädelmetaller ökat i värde så som mycket annat, poängterar han.

 – Inför en kommande räntehöjningscykel så går guldet oftast svagt under perioden där man ”pratar” om att höja, men när räntehöjningarna väl kommer igång har det historiskt varit bra för guld.  

AuAg Fonder räknar med att centralbankerna börjar höja räntorna, men bedömer att skulderna är så stora att hela systemet kommer får problem med de högre räntekostnaderna och att dessa därför tvingas sluta höja innan de når 2 procent.

– Det kommer bli problem för högränteobligationer och för vissa företag, vilket vi nu redan ser i USA. Denna turbulens kan komma sprida sig och det kommer göra guldet mer attraktivt för investerare, säger Eric Strand.

– Egentligen ser vi guld som en konstant och att det är valutorna som går upp eller ner mätt i guld. Till exempel har euron sedan den infördes 1999, på bara 22 år, förlorat över 84 procent av sitt värde mätt i guld.

Vad skulle kunna omkullkasta ditt scenario?

– Den osäkra faktorn är tiden när det gäller priser. Själva ”caset”, den monetära inflationen, är något som vi människor har repeterat genom historien med romarriket som ett bra exempel. Så kanske får vi fortsätta träna på att vänta i något extra år – men utgången är fortsatt given.

Vad tror du händer under resten av året med guldpriset?

– Som sagt är det inte så viktigt hur det rör sig under året. Blir det billigare är det en fördel om man vill ta sig in marknaden eller addera till befintliga positioner. Det viktiga är vilken syn man har på hur världsekonomin sköts och att man positionerar sig därefter. 2022 har inletts volatilt på många marknader och vi förväntar oss inget annat än att guldpriset kommer svänga ordentligt, både upp och ner under året.

Alla är dock inte lika optimistiska som Strand. UBS spår till exempel att guldet kommer att falla ner till 1650-1700 dollar under den andra halvan av 2022. Den schweiziska banken tror nämligen att det allmänna risksentimentet kommer att förbättras när hotet från covid och inflation lägger sig vilket i så fall minskar efterfrågan på guldinvesteringar.

”Vi rekommenderar våra klienter att reducera den taktiska allokeringen och säkra nedsidan för de strategiska innehaven”, skriver banken enligt CNBC.

Tydlig kronförsvagning efter Riksbanksbeskedet

Vid 11-tiden är den svenska tvåårsräntan 9 punkter ned till -0,01 procent och tioårsräntan 2 punkter ned till 0,65 procent. De tyska motsvarigheterna är samtidigt i princip oförändrade.

Kronan har försvagats 9 öre till 10,47 mot euron och 6 öre till 9,15 mot dollar.

Riksbanken lät som väntat reporäntan ligga stilla och upprepade att prognosen om innehavet av värdepapper kommer att vara ungefär oförändrat under 2022, och sedan gradvis minska.

Men direktionen var oenig om beslutet om värdepappersköp. Anna Breman, Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig och ville trappa ner snabbare.

”Mer duvaktigt än väntat”

Analytiker såg beskedet som mer duvaktigt än väntat, men flera tror att Riksbanken kommer att tvingas strama åt tidigare än vad som ligger i deras prognoser. Riksbankens räntebana indikerar att en första höjning är drygt två år bort.

Swedbanks ekonomer har under torsdagsförmiddagen reviderat sin ränteprognos. De pekar på att den starka inhemska ekonomin tillsammans med de senaste hökaktiga signalerna från ECB kommer att tvinga Riksbanken att gradvis strama åt sin penningpolitik på de kommande mötena.

”Vi räknar nu med att reporäntan kommer att höjas redan fjärde kvartalet i år, följt av två höjningar till nästa år, en under andra kvartalet och en under fjärde kvartalet”, skriver Swedbank i et kundbrev.

”Fortsätter kämpa mot ekonomisk logik”

Handelsbankens Johan Löf räknar nu med att ett hökaktigt ECB kommer att leda att Riksbanken höjer reporäntan i juli 2023, och inleder QT (kvantitativ åtstramning) under andra halvåret i år.

Capital Economics tycker att ”Riksbanken fortsätter att kämpa mot ekonomisk logik”, och lyfter fram att direktionen var splittrad.

”Vi tror att trion hökar snart kommer att vara på topp och att en räntehöjning ändå kan komma senare i år”, skriver de i ett kundbrev.

”Dystert läge för modehandeln”

Svensk makrodata tidigt i morse visade ett dystert läge för den svenska modehandeln. Klädhandelns försäljning ökade visserligen med 10,7 procent i januari, medan skoförsäljningen sjönk 23,7 procent, men jämfört med i januari 2019 (precis före pandemin) är tappet för klädhandeln 18 procent och för skohandeln drygt 45 procent.

På torsdagsmorgonen publicerades också inflationsdata från Norge och Danmark, som gick i olika riktning.

Norges konsumentpriser sjönk 0,9 procent i januari jämfört med månaden före och steg 3,2 procent från ett år tidigare. Väntat var en inflationstakt på 4,2 procent.

SSB:s mått för kärninflationen, KPI-JAE, steg 1,3 procent i januari jämfört med samma månad föregående år. TDN Direkts analytikerenkät pekade mot 1,7 procent.

Enligt Handelsbanken var dock kärn-KPI över Norges Banks prognos.

”Viktigaste siffran kommer från USA”

I Danmark steg KPI med 4,3 procent i januari jämfört med samma månad året före, vilket var den högsta ökningen i årstakt sedan augusti 2008. Samtidigt kom kärninflationen in på den högsta nivån på tio år, 1,9 procent.

Dagens viktigaste siffra blir dock det amerikanska KPI-utfallet för januari, som publiceras klockan 14.30, svensk tid.

KPI-inflationen väntas ha stigit till 7,3 procent, upp från 7,0 procent i december, medan kärn-inflationen väntas ha ökat till 5,9 procent, från 5,5 procent.

USA-räntorna är stabila inför statistiken, med tioårsräntan 1 punkt upp till 1,95 procent.

På valutamarknaden handlas euron marginellt starkare kring 1:144 mot dollarn, som i sin tur har stärkts till 115:8 mot yenen.

 


torsdag kl 10.50 (onsdag kl 16.15)
USD/SEK 9:1487 (9:0915) EUR/USD 1:1440 (1:1433)
EUR/SEK 10:4658 (10:3941) USD/JPY 115:79 (115:43)
Ty obl 2 -0,33 (-0,33) Ty obl 10 0,24 (0,23)
US obl 2 1,36 (1,33) US obl 10 1,95 (1,94)
Sv obl 2 -0,01 (0,08) Sv obl 10 0,65 (0,67)

Swedbank: Riksbanken ligger lite efter

”Utan tvekan var dagens besked mjukt, men vi tror att Riksbanken ligger lite efter. Man har en ganska lång process med sina prognoser och bedömningar. Med de senaste veckorna ganska dramatiska skifte, inte minst vad gäller ECB och Fed, i ryggsäcken tillsammans med att svensk ekonomi fortsätter gå väldigt starkt tror vi kommer få Riksbanken att gradvis svänga under kommande möten och leverera en höjning redan i november”, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till Nyhetsbyrån Direkt.

Direktionen var vid dagens räntebesked helt splittrad om obligationsköpen, där riksbankschef Stefan Ingves utslagsröst fällde avgörandet för att köpen ska fortsätta så att balansräkningen hålls intakt.

”Givet hur stark svensk ekonomi är och det faktum att Riksbanken får ganska mycket kritik för de stora obligationsköpen tror vi kommer göra att vid kommande möten blir en majoritet för den andra linjen. Det räcker med att en ledamot skiftar sida”, säger Andreas Wallström.

Spararna flydde aktiefonder i januari

Efter ett stark fondår 2021 inleddes innevarande år med stora nettouttag i januari, rapporterar Fondbolagens förening. Totalt uppgick nettouttagen till 8,5 miljarder kronor, varav aktiefonder stod för 13,7 miljarder kronor och blandfonder för 0,9 miljarder kronor. Nettosparandet i räntefonder ökade samtidigt. Där gick merparten, 4,0 miljarder kronor, till korta räntefonder, och 1,0 miljard kronor till långa dito. Den totala fondförmögenheten minskade till 6 632 miljarder kronor under månaden. 

– Efter rekordfondåret 2021 inleddes 2022 med desto större dramatik. Bland orosmolnen i januari hopades stigande inflation och förväntningar om högre räntor, vilket fick spararna att dra öronen åt sig, konstaterar Johanna Englundh, sparekonom på Fondbolagens förening.

– De aktiva spararna valde att sälja av de mer riskfyllda aktiefonderna till förmån för korta och långa räntefonder. Intressant nog noterades dock ett fortsatt inflöde i globalfonder, en aktiefondskategori som seglat upp som en storfavorit för svenska fondsparare, säger hon.

Av nettouttagen i aktiefonder toppade Sverigefonder följt av branschfonder med nettotapp på 6,7 miljarder kronor respektive 6,1 miljarder kronor medan främst globalfonder med ett nettosparande på 2,4 miljarder kronor men även tillväxtmarknader såg nettoinsättningar.

Indexfonder tillhörde vinnarna med nettoinsättningar på 1,9 miljarder kronor under månaden trots det totala nettoutflödet för aktiefonder.  

Månadens nettosparande i långa räntefonder utgjordes främst av nettoinsättningar i företagsobligationsfonder.

Av den totala fondförmögenheten, som minskade med 319 miljarder kronor under månaden, var 4 314 miljarder, motsvarande 65 procent placerade i aktiefonder.

fondbolagen-nettosparande-jan-2022

fondbolagen-aktiefonder-jan-2022

Scandics vd ser stark återhämtning efter slopade restriktioner

Under oktober och november såg Scandic en beläggningsgrad på 65-66 procent i Danmark medan den i Norge och Sverige låg i spannet 57-60 under samma period.

I december sjönk den tydligt till 28 procent i Norge, 37 procent i Danmark och 40-41 procent i Sverige och Finland.

I januari sjönk beläggningsgraden ytterligare till 24-28 procent i de nordiska länderna.

Virusvarianten tycks dock inte ha haft någon bestående effekt på kundernas beteende, enligt Scandic-chefen och han pekar på det mönster som syntes när restriktioner försvann i somras.

”Det är väldigt styrt av restriktionerna. Vi ser bara de senaste veckorna här hur mycket det har ökat jämfört med föregående vecka. Vi är tyvärr väldigt volatila sett till om samhällen stänger ner, men vi har väldigt bra tro på året som kommer och vi ser en enorm energi från våra kunder för att boka inför våren och sommaren så vi är ganska positiva”, säger han.

Hur har omikron påverkat redan gjorda bokningar?

”Vi har inga avbokningar från mars och framåt. Vi såg avbokningar i januari som kanske flyttades en månad eller två framåt och så har vi många möten som skjuts framåt kanske 4-6 veckor åt gången. Vi har en ganska stark orderbok, speciellt från mars och framåt”, säger han.

Jens Mathiesen vill inte spekulera om hur beläggningsgraden kommer att se ut i februari, men han konstaterar att det ser ut att gå tydligt åt rätt håll.

Affärsresandet kom tillbaka starkt under hösten, och det är något som blir intressant att följa under 2022, menar Scandic-chefen.

”Vi hade en väldigt bra höst när vi ser till affärsresandet. Det är inget tvivel om att resor i jobbet är något som kommer tillbaka”, säger han.

”Vi ser att affärsresandet kommer tillbaka väldigt snabbt, jag har pratat med flygbolag som ser en enorm tillväxt i sålda flygbiljetter till denna vecka från förra veckan. Så det händer väldigt mycket när restriktionerna släpper”, säger han.

Det som blir intressant att följa enligt Jens Mathiesen blir om folk gör stadsresor och semestrar på samma nivå som tidigare.

”Vi förväntar oss att det om två månader inte finns många restriktioner kvar i Europa. I sommar ser vi att festivaler, konserter, evenemang och öppnade nöjesparker kommer ovanpå [den starka sommar] vi såg i fjol. Vi och hela branschen förväntar oss att sommaren och året blir ganska bra”, säger han.

Här är torsdagens köprekar

Handelsbanken Capital Markets höjer sin rekommendation för teknikföretaget Mycronic till köp från behåll. Riktkursen höjs till 220 från 215 kr. Det framgår av en uppdatering från banken. Aktien stängde på 189,80 kr på onsdagen.

Handelsbanken Capital Markets höjer sin rekommendation för den danska smyckesjätten Pandora till köp från behåll. Riktkursen höjs till 860 från 840 danska kr. Det framgår av en uppdatering från banken. Aktien stängde på 741 danska kr i Köpenhamn föregående handelsdag.

Även Kepler Cheuvreux höjer sin rekommendation för den danska smyckesjätten Pandora till köp från behåll. Riktkursen höjs till 1 050 från 950 danska kr. Det framgår av ett morgonbrev från banken. Aktien stängde på 741 danska kr i Köpenhamn föregående handelsdag.

ABG Sundal Collier höjer sin rekommendation för SBB till köp från behåll. Riktkursen höjs till 65 från 62 kr. Det erfar Nyhetsbyrån Direkt. B-aktien stängde på 48,28 kr föregående handelsdag.

Pareto Securities höjer riktkursen för Thule till 540 kr från 515 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av ett marknadsbrev. Thule stängde på cirka 440 kr på onsdagen.

Kepler Cheuvreux höjer sin rekommendation för Thule till köp från behåll. Riktkursen sänks till 510 från 530 kr. Det framgår av ett morgonbrev från banken. Aktien stängde på 440,20 kr föregående handelsdag.

Även Handelsbanken Capital Markets höjer sin rekommendation för Thule till köp från behåll. Riktkursen är 510 kr. Det framgår av en uppdatering från banken.

DNB Markets höjer sin rekommendation för Bergman & Beving till köp från behåll. Riktkursen höjs till 170 från 165 kr. Det framgår av en analys. Aktien stängde på 145,20 kr föregående handelsdag.

SEB Equities höjer sin rekommendation för den norska sportbutikskedjan XXL till köp från behåll. Riktkursen höjs till 17 från 15 norska kr. Det framgår av en analys. Aktien stängde på 14,45 norska kr föregående handelsdag.

Deutsche Bank höjer sin rekommendation för H&M till behåll från sälj. Riktkursen höjs till 165 från 145 kr. Det skriver Reuters. Aktien stängde på 177,88 kr föregående handelsdag.

Nordea Markets sänker riktkursen för SHB till 90 kr från 93 kr. Rekommendationen sälj upprepas. Det framgår av en analys. A-aktien stängde på 99,16 kr föregående handelsdag.

Pareto Securities sänker riktkursen för Evolution till 1 620 kr från 1 845 kr. Rekommendationen köp upprepas. Det framgår av en analys. Aktien stängde på cirka 1 087 kr föregående handelsdag.

Nordea Markets inleder bevakning av fastighetsbolaget K2A med rekommendationen köp. Riktkursen är 72 kr. Det framgår av en analys. B-aktien stängde på 48 kr föregående handelsdag.

Carnegie höjer sin riktkurs för nischbanken Collector till 50 kr från tidigare 44 kr. Rekommendationen köp upprepas samtidigt. Det framgår av en analys på torsdagsmorgonen i spåren av onsdagens bokslutsrapport. Collector-aktien sjönk på onsdagen med 3,4 procent till 38,94 kr. Under onsdagskvällen meddelades att Finansinspektionen begär yttrande från Collector som en fortsättning på den tidigare inledda öppna temaundersökningen avseende kreditprövningsprocesser för konsumentkrediter riktad mot Collector och andra aktörer. Finansinspektionens preliminära bedömning är att Collector inte har iakttagit god kreditgivningssed och inte har följt konsumentkreditlagen. Myndigheten överväger att vidta åtgärd mot banken.

 

 

 

Liten vinstökning för Boozt

Boozt redovisar ett justerat rörelseresultat på 150 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2021, jämfört med 141 miljoner motsvarande kvartal året innan.

Det framgår av bokslutet.

Den justerade rörelsemarginalen blev 7,6 procent (9,9). Boozt meddelade redan i förra veckan utfallet för den justerade rörelsemarginalen.

Bruttomarginal uppgick till 41,0 procent (43,0).

Nettoomsättningen blev 1.968 miljoner kronor (1.425), vilket motsvarar en tillväxt på 38,1 procent. Just tillväxtsiffran är var sedan förra veckan också känd.

Spår tillväxt 20-25 procent

Boozt förväntar sig en omsättningstillväxt under 2022 i intervallet 20-25 procent och en lönsamhet i nivå med föregående år.

Det skriver bolaget i sitt bokslut.

”Under de senaste tre åren har vi lyckats med att organiskt mer än fördubbla verksamheten samtidigt som det genomsnittliga ordervärdet har ökat, vilket vi fortfarande anser är nyckeln till att uppnå hög långsiktig lönsamhet. Vi är övertygade om att vidareutvecklingen av strategin att skapa ett nordiskt varuhus innebär att vi kan fortsätta leverera högre tillväxt än marknaden”, skriver bolaget.

Vidare upprepar Boozt lönsamhetsmålet för 2023 där bolaget räknar med en justerad rörelsemarginal i intervallet 5-7 procent. Helåret 2021 uppgick den justerade marginalen till 5,9 procent.

Boozts bruttomarginal minskade i det fjärde kvartalet 2021 till 41,0 procent (43,0). Minskningen berodde enligt bolaget främst på en högre andel kampanjinköp föregående år, vilket bidrog till en ökad produktmarginal. Föregående års tillgång till kampanjvaror var unik, och situationen har normaliserats under 2021, enligt rapporten.