Kategoriarkiv: Danske Bank

Credit Suisse sänker riktkurser för nordiska storbanker

Credit Suisse sänker sina riktkurser för fem av de sex nordiska storbankerna. För Danske Bank sänks riktkursen till 112 danska kr från 119, för Nordea till 9,20 euro från 9,60, för SEB till 94 kr från 99, för Handelsbanken till 89 kr från 94 och för Swedbank till 149 kr från 155.

Undantaget är DNB, där riktkursen i stället höjs till 190 norska kr från 185.

Credit Suisse behåller sina rekommendationer för de nordiska bankerna inför rapporterna. För SEB och Handelsbanken är rekommendationen underperform, medan Danske Bank, DNB, Nordea och Swedbank har rekommendationen neutral.

 

Nordea: Nordiska banker har indirekt exponering mot Ryssland

Den bedömningen gör Nordea Markets som har tittat närmare på nordiska bankers exponeringar mot Ryssland och Ukraina samt bankernas exponeringar mot länder som handlar mycket med de båda länderna.

”Vi vet inte vilka sanktioner som kommer att tillämpas eller vilka konsekvenserna kommer att bli, men som i tidigare kriser tror vi att marknaden kommer att föredra banker med ingen och endast begränsad exponering mot kärnan av problemet”, skriver Nordea Markets.

”DNB vinnare”

Bland de nordiska bankerna pekas DNB ut som en klar relativ vinnare, utan direkt exponering och med 99 procent av sina kreditexponeringar opåverkade.

”I andra änden av skalan står Swedbank och SEB vars relativt stora baltiska exponeringar potentiellt kan bli ett problem, med tanke på att ungefär 9-16 procent av dessa länders export går till Ryssland och Ukraina”, heter det i analysen.

”Finland handlar mest”

Finland handlar mer med Ryssland än de andra nordiska länderna och Nordea har den största finska exponeringen av de nordiska bankerna, konstaterar Nordea Markets samtidigt.

Danske Banks så kallade CDS-spreadar har breddats mest i spåren av Rysslands invasion, men Danskes exponeringar är begränsade, enligt analysen.

Högre CDS-spreadar kan indikera ökad oro för kreditförluster.

 

Trading Direkt om centralbanksveckan

 

Tekniske analytikern Tobbe Rosén avhandlade i sin tur 14 tittarönskemål från aktiemarknaden, innan programledare Joakim Rönning ägnade det tredje programsegmentet åt att sammanfatta veckans börsutveckling och fredagens skörd av delårsrapporter med tillhörande kursreaktioner.

Teknisk analys i avsnittet: OMXS30, DAX, S&P500, USD/SEK, EUR/SEK, BTC, Guld, Koppar, Silver, Olja, Axkid, BHG Group, Bioextrax, Boliden, CDON, Danske Bank, Ericsson, Evolution, Hexatronic, Intrum, Norwegian Air, Scandic Hotels, Sinch och Tesla.

Bolag som nämns i sändningen: ABB, Autoliv, Boliden, Investor, Getinge, Sinch, Storytel, Lumito, Acarix, Railcare, G5 och New Wave.

 

Danske ökar minusräntan på sparkonton

Den negativa räntan utökas från -0,6 till -0,7 procent på insättningar över 100.000 danska kr.

Förändringen från Danske och de danska bankkonkurrenterna följer av att den danska centralbanken i början av oktober sänkte styrräntan 10 punkter till -0,6 procent.

Från och med den första december kommer vidare Danske Bank att justera räntan för insättningar på företagskonton till -1,10 procent från dagens spann om -0,75 till -1,00 procent.

Danske Bank hänvisar dels till ett förenklat erbjudande för företagskunder kombinerat med den fortsatt låga räntenivån.

”Vi som bank måste reagera för att säkra oss nödvändigt kapital. Dessvärre är de låga räntorna ett villkor som existerar överallt, oavsett om man vill investera sina pengar eller deponera dem som insättningar hos en bank”, säger Danske Banks företagsdivisionschef Niels Bang-Hansen i en kommentar.

Di: Swedbank riskerar nya böter från FI

Efter att i mars 2020 ha dömt Swedbank att betala 4 miljarder kronor i böter för allvarliga brister i arbetet med att motverka penningtvätt, inledde FI i september samma år en ny undersökning om misstänkt brott mot Mar i samband med härvan. Myndighetens slutsatser har nu meddelats banken och FI skriver att Swedbank misstänks för överträdelse av artikel 18 i Mar. Det handlar om att banken inte upprättat några insiderlistor efter larmen som tydde på brister i arbetet mot penningtvätt.

FI:s preliminära bedömning är enligt tidningen att insiderinformation uppstått inom banken senast vid den så kallade septemberrapporten 2018, då bankens enhet för regelefterlevnad (compliance) redogjorde för penningtvättsriskerna och volymen av transaktioner med Danske Bank för den dåvarande vd:n Birgitte Bonnesen.

Om myndigheten slutligt anser att Swedbank bröt mot Mar riskerar banken ytterligare böter som kan uppgå till högst 2 procent av föregående års omsättning, vilket är drygt 900 miljoner kronor.

”Det rör historiska händelser som till viss del är samma som Nasdaqs disciplinnämnd redan har sanktionerat oss för”, säger Unni Jerndal, senior rådgivare på Swedbank, till DI.

 

Upp till 6.000 av Danskes kunder kan ha blivit felbeskattade

Felen härrör en upptäckt som kommunicerades i oktober 2020, och det framkom felaktigheter i skatterapportering. Nu har saken klarnat ytterligare och det tycks ha blivit fel främst hos kunder med ägarskap över aktier i utlandet som använt bankens tjänster för att reda ut frågor om dubbelbeskattning. Det ska specifikt röra sig om aktier som placerats i danska värdepappersdepåer.

”Felen beror främst på att våra system och manuella kontroller tyvärr visat sig vara otillräckliga när det gäller att hantera den ökade komplexiteten i skattereglerna i de olika länderna”, skriver Danske Bank.

Bankens nuvarande uppskattningar är att den potentiella ekonomiska förlusten för kunder som ett resultat av felet kan vara upp till 50 miljoner danska kronor.

”Vi arbetar med att identifiera, informera och kompensera alla berörda kunder så snart som möjligt”, säger Peter Rostrup-Nielsen, som leder enheten som inrättats för att hantera saken.

”Vi kommer att kommunicera direkt till våra kunder så snart vi har fått reda på vilka som potentiellt kan påverkas. Vi beklagar mycket dessa fel och besväret för våra kunder och andra intressenter”, säger Peter Rostrup-Nielsen.

 

3,7 miljarder i vinst för Danske Bank

Danske Banks resultat före skatt blev 3.747 miljoner danska kronor i det andra kvartalet 2021. Ett genomsnitt av fem analytikerprognoser, som Infront sammanställt efter Danske Banks preliminära resultatbesked den 8 juli, var ett resultat före skatt på 3.717 miljoner danska kronor.

Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare var 2.676 miljoner danska kronor, mot förväntade 2.681 miljoner. Danske Bank uppgav den 9 juli att nettoresultatet preliminärt uppgick till cirka 2,8 miljarder danska kronor för koncernen, alltså inklusive minoritetsägares andelar. Utfallet blev här 2.792 miljoner danska kronor.

Resultatet per aktie var 3:10 danska kronor mot väntade 3:14 kronor.

Räntenettot uppgick till 5.515 miljoner danska kronor, mot analytikersnittet på 5.509 miljoner. Provisionsnettot blev 3.193 miljoner danska kronor, mot förväntade 3.234 miljoner medan tradingnettot var 1.025 miljoner danska kronor, mot väntade 1.130 miljoner.

Kreditförlusterna redovisades netto till 240 miljoner danska kronor. Analytikersnittet var kreditförluster på 229 miljoner efter att banken preliminärt flaggat för 0,2 miljarder danska kronor i kreditförluster.

Danske Banks totala intäkter uppgick till 10.486 miljoner danska kronor (preliminärt 10,5 miljarder danska kronor), medan förväntningarna låg på 10.495 miljoner.

De totala kostnaderna landade på 6.497 miljoner danska kronor (preliminärt 6,5 miljarder), jämfört med förväntningarna på 6.529 miljoner.

Bankens kärnprimärkapitalrelation var per den 30 juni 18,0 procent. Här väntades på förhand 17,8 procent.

Danske Bank spår fortfarande att nettoresultatet för helåret 2021 kommer att överstiga 12 miljarder danska kronor.

Det framgår av delårsrapporten för det andra kvartalet som föregicks av vissa nya guidningar från banken den 8 juli.

Under 2020 var nettovinsten 4,6 miljarder danska kronor.

Danske Bank upprepar även bedömningen från häromveckan om att de totala intäkterna väntas öka jämfört med 2020 när de var 42,4 miljarder danska kronor.

Danske Bank väntar sig fortfarande även att kostnaderna kommer in på högst 24,5 miljarder danska kronor för helåret. Kostnaderna låg på 28,1 miljarder danska kronor i fjol.

Kreditförlusterna spås alltjämt komma in på max 1,5 miljarder danska kronor. Under fjolåret var kreditförlusterna 7 miljarder danska kronor.

Målet om avkastning på aktieägarkapital inom spannet 9-10 procent år 2023 upprepas, framgår vidare av rapporten.

Danske höjer resultatprognosen

Det framgår av ett pressmeddelande där banken även uppger att nettoresultatet för det andra kvartalet 2021 kommer att bli omkring 2,8 miljarder danska kronor.

”Vi höjer vår nettoresultatprognos för helåret baserat på mindre än befarade kreditförluster – tack vare snabbare än förväntad makroekonomisk återhämtning – samt högre kundaktivitet”, skriver Danske Bank.

En reavinst om 250 miljoner danska kronor från avyttring av Luxemburg-verksamhet väntas motverkas av ett antal avsättningar för skatterelaterade engångseffekter under andra halvåret.

”Vi känner fortsatt självförtroende kring vår underliggande kostnadsutveckling och förväntar oss fortfarande att affärsförhållandena kommer att fortsätta förbättras ytterligare senare i år”, uppger Danske Banks vd Carsten Egeriis.

För helåret 2021 spår Danske Bank att de totala intäkterna blir högre än året innan, inklusive reavinsten från avyttringen av Luxemburg-verksamhet och högre kundaktivitet, heter det.

De underliggande kostnaderna spås bli lägre än 24,5 miljarder danska kronor till följd av pågående kostnadshantering. De totala kostnaderna väntas inte överstiga 25 miljarder danska kronor.

Årets kreditförluster förväntas inte bli mer än 1,5 miljarder danska kronor enligt banken.

De totala intäkterna under andra kvartalet väntas bli cirka 10,5 miljarder danska kronor medan kvartalskostnaderna väntas bli runt 6,5 miljarder, inklusive en avsättning på 350 miljoner danska kronor rörande ett ärende kring svensk moms i spåren av ett europeiskt domslut.

Danske Bank räknar med att koncernens kreditförluster i andra kvartalet blir runt 0,2 miljarder danska kronor.

Delårsrapporten för det andra kvartalet väntas offentliggöras den 23 juli.

Nu sänker även Danske kalkylräntan på bolån

”Vi sänker kalkylräntan till 6 procent då vi som många andra aktörer bedömer att det låga ränteläget kommer kvarstå under en lång tid framöver. Man ska dock komma ihåg att kalkylräntan endast är en del av en teoretisk modell och att de flesta kunderna ändå behöver ha en bra buffert i sin ekonomi”, säger Anneli Adler, chef för privatmarknad på Danske Bank Sverige, i en kommentar.

På senare har också Handelsbanken och Skandia sänkt sina kalkylräntor.

 

Strategichefen: Hög inflation i USA längre än många tror

”Det är ett pyramidspel som håller ihop så länge inflationen är inom kontroll. Så fort inflationen sticker iväg på riktigt, då utmanar vi alla frågor. Kommer centralbankerna då släppa sina inflationsmål?”, undrade han.

Data på torsdagen visade att USA:s KPI-inflation steg till 5,0 procent i maj och kärn-KPI-inflationen till 3,8 procent. Utfallen var högre än marknaden räknat med.

Sarwe tog emot beskedet ”med glädje höll jag på att säga”, eftersom Nordea länge trott på högre inflation än konsensus.

Deras prognos grundade sig till en del på baseffekter, och en del på andra speciella effekter, som många andra bedömare har underskattat, som kraftiga prisuppgångar på exempelvis begagnade bilar.

”Poängen är att om man gjort inflationsanalys över USA historiskt så går det att se de här sakerna innan… det här var ju inte sista gången som detta går upp, det kommer att gå upp ungefär lika mycket även nästa månad. Det var inte så jättesvårt att klura ut att folk haft en för låg syn på inflationen på kort sikt”, sade han.

Mikael Sarwe framhöll att den stora frågan är om den här inflationen kommer att bita sig fast eller om den kommer att falla ner under 2 procent igen i höst.

Han sade att man kan hålla med centralbankerna om att det automatiskt blir stora prisuppgångar efter de kraftiga prisfallen när ekonomierna stängdes ner, och att dessa är tillfälliga.

”Det ska man inte reagera på direkt, det håller jag med om. Problemställningen är att även om det är baseffekter som driver upp inflationen till viss del så är det inte bara det, vår vy är att vi kommer att ligga kvar med de problemen ganska länge”, sade han.

”Vi har leveranskedjor som inte fungerar och lagernivåer i hela världen som är extremt låga. När vi nu börjar öppna upp ekonomierna och vi alla ska ut och ha kul så finns inte riktigt de produkterna vi ska köpa och det kommer att driva priserna. Normalt löser man inte det här i en handvändning, vilket centralbanker ser ut att räkna med nu. Det brukar ta nåt år”, fortsatte Mikael Sarwe.

Han lyfte också fram frågeställningen att när priserna stiger så ser man att inflationsförväntningarna också stiger, vilket i nästa led kommer att påverka löneförhandlingar.

Strategichefen tror inte på hyperinflation, eftersom detta inte var en traditionell recession, utan handlade om ”en engångschock, en sjukdom” och när sjukdomen är botad kommer ekonomierna snabbt tillbaka till läget före krisen.

”Läget innan krisen var faktiskt det att arbetsmarknadsstatistik indikerade både i USA och Europa att det fanns ett lönetryck som var på väg upp… där är vi ju tillbaka ganska snart”, sade han i intervjun.

Sarwe ser en kombination av att inflationen delvis hoppar upp av tekniska skäl, men att vi samtidigt kommer att ha en arbetsmarknad som är betydligt tightare än centralbankerna räknar med ganska snabbt – ”det kommer förmodligen inkorporeras i form av löneförväntningar. Löneökningstakten kommer nog hoppa upp rätt rejäl de kommande åren jämfört med vad vi varit vana vid de sista tio åren”.

”Då är min tro att den här synen att det är en tillfällig inflationspuckel som faller tillbaka, den kommer att vara sann till viss del. Vi kommer inte ha en inflation på 5 procent i USA kommande år, men jag tror inte att vi kommer att trilla ner en bra bit under 2 procent som många räknar med.”

Federal Reserve kommer att gå först och för varje inflationssiffra kommer de att komma närmare beslut om att börja dra ner på tillgångsköpen, även om en räntehöjning dröjer, enligt Mikael Sarwe.

I slutet av sommaren tror Nordea att Fed beslutar om att dra ner på obligationsköpen och att den amerikanska tioårsräntan stiger till 2 procent så småningom i år.

På frågan om det kommer att gå att höja räntorna utan att det leder till en ekonomisk kollaps svarade Mikael Sarwe att ”det kommer vi kunna göra, men det kommer att behöva ske väldigt långsamt”, eftersom skuldberget som över tid ska betalas av mot högre räntor byggts upp mer och mer kris efter kris.

För svensk del ser han inte samma utveckling som i USA, ett skäl är att vi inte har stimulerat lika hårt som USA, ”så vi har inte samma pengapåse att spendera som där”, ett annat är att kronförstärkningen det senaste året håller tillbaka inflationen, och dessutom var det väldigt låga löneökningar i den senaste avtalsrundan.

Mikael Sarwe tror samtidigt att det blir lättare att få upp inflationen i euroområdet, eftersom man redan ser tecken på stigande löner där, och samtidigt påminde han om att Riksbanken följer ECB närmare än de följer Fed.