Förändringarna i premiepensionssystemet kan leda till försämringar för spararna, anser Aktiespararna.
– Det här kan innebära att vi får en sämre utveckling av vårt pensionskapital över tid, säger vd Joacim Olsson.
Förändringarna i premiepensionssystemet kan leda till försämringar för spararna, anser Aktiespararna.
– Det här kan innebära att vi får en sämre utveckling av vårt pensionskapital över tid, säger vd Joacim Olsson.
Hedgefonden PDT Partners har minskat den korta positionen i Fingerprint Cards till under 0,5 procent, framgår av inrapportering till Finansinspektionens blankningsregister.
PDT Partners var en av fyra blankare med positioner över inrapporteringsgränsen 0,5 procent under onsdagen, då aktien höjdes två steg från sälj till köp hos UBS och dessutom vd och finanschef rapporterat aktieköp i bolaget. Fingerprints uppgång summerades till 43 procent.
Även Citadel minskade sin korta position i Fingerprint Cards under onsdagen.
Det framgår av en inrapportering till Finansinspektionen enligt vilken Citadels blankningsposition gick under 0,5 procent som också är gränsen för offentliggörande.
”Inflationen hoppar upp som väntat och lär fortsätta att stiga kommande månader för att peaka i april, mycket beroende på pandemin och energipriser. Sedan vänder den dock ned igen, vi tror den faller tillbaka ned mot 1 procent, mycket beroende på ett svagt lönetryck och att kronan stärkts”, säger Michael Grahn, Danske Banks chefekonom i Sverige, till Nyhetsbyrån Direkt.
Han tillägger att Riksbanken räknat med en uppgång i inflationen i närtid och att deras prognos var nära januariutfallet.
”Detta är inte så viktigt för Riksbanken nu. De kan ta det lugnt på kort sikt”, säger han.
KPIF-inflationen steg till 1,7 procent i januari från 0,5 procent i december. Väntat enligt Infronts analytikerenkät var 1,6 procent medan Riksbanken trodde på 1,7 procent. Mycket av uppgången handlar om ett antal tekniska effekter, bland annat den justering av KPI-korgen som SCB gör i januari varje år och som dessutom påverkar säsongsmönstret i år. Till detta kommer bland annat stigande energipriser.
Exklusive energi steg KPIF-inflationen till 1,8 procent, väntat här 1,6 procent enligt Infront och 1,7 procent enligt Riksbanken.
”Sammantaget är inflationen alltid svår att möta och pandemin har inte gjort det enklare”, skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i ett marknadsbrev.
Han tillägger dock att bedömningen fortsatt är att inflationen sjunker ned mot 1 procent i mitten av 2021, även om stigande livsmedelspriser är en uppåtrisk.
Torbjörn Isaksson skriver vidare att Riksbanken kan fokusera mindre på inflationen, givet de många teknikaliteterna som förvårar tolkningen, och de har redan gjort klart att de kommer att se igenom den väntade inflationsuppgången under det första halvåret i år.
”Riksbanken verkar dock känslig för att kronan ska stärkas för snabbt eller för sjunkande inflationsförväntningar. Dessa faktorer är inte av några överhängande problem för banken, men kan bli så senare i år”, skriver han.
Vad gäller överraskningar i utfallet säger Danske Banks Michael Grahn att klädreorna blev något mindre än väntat samtidigt som livsmedelspriserna steg något mer.
SBAB:s chefekonom Robert Boije tycker att utfallet ändå väcker en del frågor kring hur högt inflationstrycket egentligen är.
”Inflationen är absolut inte död. Det här väcker lite frågor om inte inflationstrycket är på väg upp, mer än vad många bedömare är inne på. Det skulle i så fall kunna påverka långräntorna”, säger han till Direkt.