Låg efterfrågan på Astra Zenecas covidvaccin i Tyskland
Skandia: Så mycket förlorar du på tidig pension
”Tidig pensionering innan riktåldern kan minska pensionsinkomsten med flera tusen kronor per månad”, konstaterar Skandia i ett pressmeddelande.
Det görs mot bakgrund av deras nya rapport Pensionsåldersilemmat, som studerat hur framtida pensioner påverkas av införandet av riktåldrar för den allmänna pensionen. Tanken är att riktåldrarna för pensionsåldern stegvis ska höjas för att bättre matcha ökad livslängd.
”Ju yngre jag är, desto högre pensionsålder behöver jag nu anpassa min planering och mitt sparande till. Att jobba till riktåldern har såklart en tydlig positiv effekt på pensionerna, men avgörande blir hur människors beteende, hälsa och vilja att jobba längre förändras”, säger Mattias Munter, sparekonom på Skandia
Enligt beräkningarna ger pensionering vid riktåldern mellan 62 och 93 procent av slutlönen i total pension, beroende på yrkesgrupp och ålder och inklusive tjänstepension. För det allra flesta innebär det dock mindre än 80 procent vilket är den förväntan svenskarna har när det gäller slutlönen i pension.
Undersökningar visar att majoriteten vill gå i pension vid 65 år eller tidigare, även om det leder till lägre pension, men rapporten visar att tidig pensioner slår hårt på tre generationer oavsett yrke.
Pensionering tre år tidigare än riktåldern, vid 65 eller 66 år, ger t ex ett inkomstbortfall på i snitt 6.000 kronor före skatt per månad för en grundskolelärare född på 90-talet och på drygt 12.000 kronor per månad för en civilingenjör född på 80 talet.
”De nya riktåldrarna påverkar de framtida pensionsinkomsterna för alla svenskar. Vi vet samtidigt att många fortsatt vill gå i tidig pension. Om jag i framtiden vill ha flexibilitet och någon möjlighet att gå i pension tidigare, gäller det att själv bädda för det genom eget pensionssparande under yrkeslivet”, säger Mattias Munter.
För den som inte är nöjd med pensionsnivån vid riktåldern återstår alternativet att försöka stanna kvar på arbetsmarknaden. Enligt rapporten ökar pensionsinkomsten rejält för alla vid två års arbete efter riktåldern med en nedtrappning till 75 procent arbetstid första året och till 50 procent det andra. Det handlar om cirka 4.000-10.000 kronor per månad före skatt jämfört med att gå i pension vid riktåldern.
”Kraften i att jobba längre för en bättre pension är odiskutabel”, konstaterar Mattias Munter.
För en ung person kan det vara svårt att i dag förutse de framtida förutsättningarna för ett långt arbetsliv. Ett eget pensionssparande kan vara en viktig krockkudde för att möta osäkerhetsfaktorn i den egna hälsan och arbetsmarknadens framtida förutsättningar, framhåller Munter.
Tabell: Pensionsinkomst, förändring baserat på pensionsålder i relation till riktåldern (SEK/månad)
| Generation (riktålder) | Tidigast möjliga pension (3 år innan riktålder) | Tidig pension (2 år innan riktålder) | Pension vid riktålder (procent av beräknad slutlön) | Sen pension (2 år efter riktålder, jobbar 75 % första och 50 % andra året) |
| 70-talist (68 år) | ||||
| Grundskolelärare | -6 200 | -4 250 | 32 850 (76%) | 4 950 |
| Distriktssköterska | -6 600 | -4 550 | 34 950 (75 %) | 5 250 |
| Ekonom | -8 800 | -6 000 | 45 900 (78 %) | 6 750 |
| Civilingenjör | -10 400 | -7 050 | 52 400 (80 %) | 8 150 |
| 80-talist (69 år) | ||||
| Grundskolelärare | -6 200 | -4 200 | 33 200 (71 %) | 5 050 |
| Distriktssköterska | -6 700 | -4 600 | 35 900 (72 %) | 5 400 |
| Ekonom | -10 700 | -7 350 | 58 800 (90 %) | 8 750 |
| Civilingenjör | -11 850 | -8 150 | 65 800 (93 %) | 9 750 |
| 90-talist (69 år) | ||||
| Grundskolelärare | -5 600 | -3 800 | 29 250 (63 %) | 4 350 |
| Distriktssköterska | -6 100 | -4 100 | 31 800 (62 %) | 4 750 |
| Ekonom | -8 100 | -5 550 | 43 250 (65 %) | 6 400 |
| Civilingenjör | -8 700 | -5 950 | 46 700 (67 %) | 6 900 |
Källa: Skandia
Om riktåldrar för pension:
Riktåldrar innebär att pensionsåldern stegvis höjs baserat på medellivslängdens utveckling för respektive årskull och syftar till att förlänga yrkeslivet samtidigt som det kommer påverka när den allmänna pensionen tidigast kan tas ut. De nya riktåldrarna ska börja gälla 2026, givet att förslaget godkänns av riksdagen, men redan under 2020 började en del förändringar av pensionssystemet att gälla. Bland annat höjdes lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 till 62 år och flera andra förändringar är planerade att träda i kraft innan 2026.
Scandics vd: ”Vi har gjort allt vi kan”
Uppgift: Brittiska nedstängningar till juli
Stefan Löfven: Vaccinationerna kan ta längre tid än väntat
Hedgefonder, mäklare och småsparare granskas efter raketresan
Skogsanalytikern: Stigande massapris har mer att ge
Lundkvist: Stigande långräntor ökar risken för stökig börs
Hopp om våren, vaccinationer och för(?) kraftiga amerikanska stimulanser har fått börserna att rusa till nya rekordnivåer. USA stimulerar betydligt kraftigare än övriga västvärlden och Bidens administration förväntas snart få igenom ytterligare ett stimulanspaket på upp till smått ofattbara 1 900 miljarder dollar (9 procent av BNP).
Från att tidigare ha hyllat alla tänkbara stödåtgärder växer oron hos marknadens aktörer för att USA kanske tar i för mycket och att åtgärderna riskerar att skapa överhettning av den amerikanska ekonomin mot slutet av året.
Risken för överhettning och med tiden ökande inflation är en risk som finns i USA men inte här i Europa då både stimulanserna och förväntningarna på tillväxt är betydligt lägre. Därför är den viktigaste faktorn för börsen under året, vid sidan av pandemin, de amerikanska långräntorna. De två främsta anledningarna till att världens börser har utvecklats så starkt är att:
1. Flertalet av bolagen förväntas återhämta sig snabbt efter att vaccinen tagit udden av pandemin. När vinsterna tar fart kommer bolagen växa in i de ovanligt höga värderingarna, Börsen kan då stiga samtidigt som värderingarna faller.
2. Räntorna förväntas vara historiskt låga under en betydligt längre period än vad som var väntat före pandemin. Aktier som tillgångsslag är då attraktivare i relation till räntor och förtjänar därmed en högre värdering.
I takt med att fler vaccineras och att våren närmar sig ökar sannolikheten för den så efterlängtade återöppningen av världen och den ekonomiska återhämtningen ska då ta fart.
Högre tillväxtförväntningar har inte bara fått aktier att rusa utan att även fått den amerikanska 10 åringen att stiga. Under natten tog den ett rejält skutt upp över 1,3 procent för första gången sedan slutet av februari förra året.
Det är naturligt att långräntan stiger när tillväxtförväntningarna stiger. Men desto mer som räntan stiger ju mer påverkar det värderingen på aktier. Det har även stor påverkan på börsklimatet hur snabbt räntan förändras. Sker det långsamt har aktiemarknaden tid att anpassa sig medan effekten riskerar att bli stökigare om räntan stiger snabbt.
I och med att den amerikanska tioåriga statsobligationen steg över 1,3 procent under gårdagen är börsen inne i en ny fas. Inom spannet 1,3-1,5 procent ökar risken för en korrektion på börsen och skulle den stiga markant över 1,5 procent i närtid ökar risken avsevärt.
Fortsätter räntan att stiga, men i långsammare takt är riskerna betydligt lägre. Faller börserna är det de räntekänsliga och högt värderade bolagen som teknologi som har högts fallhöjd.
Vi har positionerat våra kunders portföljer med en övervikt mot aktier sedan det andra kvartalet förra året och den positioneringen består. De största anledningarna till vår positiva syn är att både konjunktur- och börscykeln är ung. En björnmarknad på börsen sker när bolagens vinster är på väg ned, inte upp.
Däremot förväntar jag mig betydligt mer skakig resa på börsen framöver med fina köplägen för den som har is i magen.
Av: Erik Lundkvist, förvaltningschef Coeli Asset Management
CO2-sugen i Stockholm – kan vara räddningen
En gång i tiden en gigantisk utsläppare av koldioxid – nu med siktet på att inte bara komma ner till noll utan även suga ut stora mängder koldioxid som finns i atmosfären. Så här ska Värtaverkets nya satsning gå till.