Den 16-åring som jobbar på sommarlovet och får ihop en årsinkomst på 22 208 kr tjänar samtidigt ihop en inkomstpension och premiepension på 660 kr per år livet ut.

Den genomsnittliga inkomsten från sommarjobb och helgarbete ökar pensionen med cirka 2 100 kr per år eller 176 kr per månad, livet ut, visar siffror från Pensionsmyndigheten.

Tänk på att helg- och feriejobb även bidar till att bygga din pension. Den som sommarjobbar med en årsinkomst på minst 22 208 kronor före skatt får också en pensionsrätt.

Det är den årliga deklarerade inkomsten som ligger till grund för hur mycket som tjänas in till den allmänna pensionen.

”Du som sommarjobbar och får en årsinkomst på minst 22 208 kronor får en pensionsrätt på 17,21 procent av lönen. Många sommarjobbare känner nog inte till att man kan tjäna in pengar till sin pension även på relativt låga inkomster. De flesta kanske tänker att det är bättre att tjäna mindre än tröskelvärdet för att börja betala skatt, men då missar man alltså pensionsavsättningar”, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Varje krona i pensionsrätt utvecklas under hela tiden fram tills man börjar ta ut sin pension. Inkomstpensionen påverkas av den allmänna inkomstutvecklingen i samhället medan premiepensionen påverkas av fondernas värdeutveckling.

I genomsnitt har de 143 342 ungdomarna i åldern 15 till 19 år, som fick pensionsrätt 2022, en årsinkomst på 70 632 kr. De får tack vare pensionsrätterna en högre pension, cirka 2 100 kr mer per år, under resten av livet än om de inte skulle haft en inkomst.

”Många unga sommarjobbar och jobbar helger under flera år. Den som har en
genomsnittlig inkomst för en ungdom under tre år ökar sin pension med drygt 500 kr per månad livet ut. Det är en ganska bra utdelning för den som kanske inte visste att den fanns”, kommenterar Monica Zettervall på Pensionsmyndigheten.

Om din årsinkomst överstiger gränsen för deklarationsskyldighet så tjänar du in till den allmänna pensionen. Gränsen eller tröskelvärdet går vid 42,3 procent av prisbasbeloppet. För år 2023 innebär det att man får pensionsrätt om årsinkomsten är 22 208 kr eller högre.

Att förlänga arbetslivet eller bli så kallad ”jobbonär”, det vill säga deltidsarbetande pensionär, gör mycket för den framtida pensionen, enligt Länförsäkringar. 

”Att arbeta ytterligare några år kan bidra till att du får flera tusenlappar extra i plånboken varje månad. En sjuksköterska med en pension på 22 200 kronor per månad kan öka den till 29 600 kronor om hen arbetar till 69 år”, säger Trifa bolagets pensionsekonom Trifa Chireh i en kommentar. 

Länsförsäkringar har gjort liknande uträkningar för flera olika yrken (se tabell längre ned). En civilingenjör med en månadslön på 47 000 kronor före skatt som förlänger arbetslivet kan höja sin pension med 10 000 kronor jämfört med om den blir pensionär vid 65 år. Beloppen gäller allmän- och tjänstepension före skatt. 

För nästan en tredjedel av dagens pensionsärer blev pensionen samtidigt lägre än vad de räknat med på förhand, baserat på en undersökning som Länsförsäkringar står bakom.

Pensionsundersökningen genomfördes i april med totalt 1 000 deltagare. På frågan om deras totala pensionsutbetalning blev som de hade tänkt sig svarade hela 30 procent att den blev lägre. En majoritet, 59 procent, uppgav att inkomsten som pensionär motsvarade deras förväntningar (se tabell längre ned).

Ett förlängt arbetsliv är den bästa lösningen för att inte hamna i ”pensionsfällan” som nästan en tredjedel av Sveriges pensionsärer upplevt att man gjort, påtalar Trifa Chireh.

Dagens ungdomar får samtidigt vara beredda på att jobba längre eftersom pensionsåldern höjts i Sverige, konstaterar hon.

”För de allra flesta påverkas pensionen av tre saker, vad man tjänar genom hela livet, om man har tjänstepension och vid vilken ålder man väljer att börja ta ut sin pension”, säger Trifa Chireh i en kommentar.

Tabell 1: Så mycket ökar pensionen vid några års extra arbete. Beloppen gäller allmän- och tjänstepension före skatt. Källa: Länsförsäkringar

Tabell 2: En tredjedel av pensionärerna är missnöjda med pensionen. Svarsandel på frågan ”Blev din totala pensionsutbetalning som du hade tänkt dig?”. Källa: Länsförsäkringar

I april sparkades Alectas tidigare vd Magnus Billing efter att pensionsjätten under våren förlorat omkring 20 miljarder kronor på sina investeringar i flera kollapsade nischbanker i USA, bland annat Silicon Valley Bank, SVB, och First Republic. 

På torsdagen presenterar Alectas styrelse hans efterträdare. Det blir Peder Hasslev, som i dag är vd för statliga riskkapitalbolaget Saminvest och ordförande för den danska pensionsbolaget PFA Pension. Han tillträder som ny Alecta-chef den 1 september, informerar pensionsjätten i ett pressmeddelande. 

”Att bli vd för Alecta är ett mycket spännande och hedrande uppdrag. Alecta har levererat hög avkastning och gjort pensionssparare nöjda och trygga under många år”, säger Peder Hasslev i en kommentar, och fortsätter:

”Det viktigaste just nu är att återskapa förtroendet hos kunderna för att Alecta kan fortsätta skapa stora kundvärden. Jag ser också fram emot att utveckla organisationen tillsammans med alla de kompetenta personer som idag arbetar på Alecta.”

Alectas tillträdande vd har tidigare varit bland annat kapitalförvaltningschef på AMF och aktiechef inom kapitalförvaltningen hos SEB.

I en intervju med Dagens industri på torsdagen säger Peder Hasslev att högsta prioriterat för pensionsjätten blir att säkerställa att något liknande det som inträffade med bankinvesteringarna i USA inte händer igen. 

”Det är väldigt lätt att komma in som ny vd och peka med hela handen och säga att nu ska vi ändra på allting, men det är inte riktigt så det funkar i praktiken. Här får man analysera och tänka igenom det man ska göra, men prio ett är naturligtvis att säkerställa att något sådant här inte händer igen”, säger han vidare till Di. 

Alla personer födda 1957 som tar ut pension i år går miste om en skattesänkning för att utjämna skillnaden mellan skatt på arbete och pension. Men de är inte ensamma i olyckan – nästa år drabbas personer födda 1958 och 2026 är det 59:ornas tur. 

Storleken på skattehöjningen varierar utifrån pensionsinkomst (se tabell längre ned). Exempelvis uppgår skattehöjningen till 1 600 kr varje månad för den som har en pension på 17 000 kr, enligt beräkningar som Länsförsökringar har gjort.

Vid en pensionsinkomst på 36 000 kr per månad landar skattehöjningen på 3 000 kr.

Bakgrunden till skattesmällen är den förra regeringens justering av grundavdraget för pensionärer med syftet att säkerställa att pensionärer inte skulle betala högre skatt än löntagare under 65 år.

Konsekvensen av förändringen blir dock att de som är födda 1957 och tar ut pension i år får betala markant högre skatt än de som är födda tidigare.

”Det vore bra om regeringen ser till att de som är födda 1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak upprepas 2026, då det är planerat för nästa justering av åldersgränser och grundavdrag”, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar. 

Den höjda skatten berör också den som fortsätter arbeta efter 65-års åldern och har en månadslön på över 33 000 kr. I genomsnitt uppgår den ökade skattenotan till 500 kronor i månaden, enligt Länsförsäkringar.

”Ur ett individperspektiv ger beslutet ett negativt avtryck för de som är födda i slutet av 50 talet och hamnar i kläm och får en högre skatt oavsett om de väljer att gå i pension eller om de väljer att fortsätta arbeta. En dubbelsmäll jämfört med tidigare årskullar. Och ett redan krångligt system har blivit ännu krångligare”, kommenterar Trifa Chireh, och tillägger:

”Det hade varit en fördel om beslutet om både höja åldersgränser i skattesystemet och den nya riktåldern på 67 år som ska tillämpas under 2026, hade sjösatts samtidigt.”

Tabell: Skattehöjning per månad baserat på olika pensionsinkomster för personer födda mellan 1957 och 1959 som tar ut pension. Källa: Länsförsäkringar

Fotnot: Skattebeloppet är beräknat utifrån en kommun och landstingsskatt på 30 procent samt kyrkoavgift.

Demoskop har på uppdrag av Pensionsmyndigheten frågat egenföretagare om deras kunskaper när det kommer till fördelarna med att arbeta längre upp i åldern.

Baserat på resultaten i undersökning känner drygt hälften av egenföretagarna inte till att arbetsgivaravgiften – eller egenavgiften – blir längre och att de får göra ett förhöjt grundavdrag från 67-års ålder. Många vet inte heller att de får ett förhöjt jobbskatteavdrag från året de fyller 66 år.

”Egenföretagare har mycket att tjäna på att driva företaget vidare högre upp i åldrarna. Men drygt hälften svarar att de inte känner till skattefördelarna”, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Myndigheten förklarar sedan de tre skattefördelarna, som företagare borde vara uppmärksamma på när de planerar för sin pensionering, i mer detalj.

Den lägre arbetsgivaravgiften infaller från januari det året som företagaren blir 67 år. Då betalar egenföretagaren endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent i stället för arbetsgivaravgiften på 31,42 procent för aktiebolag eller egenavgiften för enskilda firmor som uppgår till 28,97 procent.

Även det förhöjda grundavdraget gäller med start i januari det år som företagen fyller 67 år. Det innebär lägre skatt på arbetsinkomst för den som tar ut lön från sitt aktiebolag eller enskild firma. 

”Grundavdraget ger också lägre skatt på pension. Den som har börjat ta ut sin pension kan fortsätta att driva företaget”, tillägger Pensionsmyndigheten.

Den tredje fördelen med förhöjt skatteavdrag gäller från januari det år som företagen blir 66 år. 

”Det ger lägre skatt på arbetsinkomst eller inkomst av enskild näringsverksamhet”, skriver myndigheten. 

De skatteförändringar som gjorts i Sverige innebär att så kallade ”jobbonärer”, personer som jobbar några år extra efter pensioneringen kan höja sin månadsinkomst med tusentals kronor på ålderns höst. 

Det visar beräkningar som Länsförsäkringar har gjort (se tabell längre ned). Bolaget påminner också att det går att ta ut pension samtidigt som man jobbar extra, men även deltid och heltid.

För en av exempelpersonerna, ingenjören Olle, ökar inkomsten efter skatt med drygt 5 000 kr per månad om han väljer att jobba 30 procent ett extra år jämfört med att vara heltidspensionär.

Skillnaden blir större ju högre lön man har, uppmärksammar Länsförsäkringar. 

”Skattemässigt lönar det sig alltså att vara jobbonär efter pensioneringen. Och kanske extra bra nu när räntan och matpriserna är högre än normalt att få några tusenlappar mer. Dessutom fortsätter du att tjäna in till den allmänna pensionen när du arbetar”, säger bolagets pensionsekonom Trifa Chireh i en kommentar.

Tabell: Exempel på hur några extra arbetsår påverkar pensionen för tre olika yrken. Beloppen under pensionsåren avser efter skatt. Källa: Länsförsäkringar

För fem år sedan, 2018, svarade 54 procent att de pensionssparar privat i Skandias årliga pensionsundersökning. Andelen har därefter ökat och uppgick till 69 procent under 2022.

Tillväxttakten bromsade dock in betänkligt jämfört med året innan och landade på 2 procentenheter. Årets undersökning utgör ett trendbrott då andelen som uppger att de pensionssparar privat minskar till 64 procent. 

Skandias pensionsekonom Mattias Munter är inte särskilt överraskad. 

– Det var inte helt oväntat givet situationen för hushållen, som pressas av allt högre kostnader. När pengarna räcker till allt mindre är det förståeligt att sparandet minskar, säger han.

Andelen som pensionssparar privat är fortsatt hög, vilket gör att pensionsekonomen inte ser några omedelbara risker med den vikande trenden.

Men består den över tid kommer det att bli allt svårare för svenskarna att möta sina förväntningar på den framtida pensionen, varnar Mattias Munter. 

I årets undersökning anser nära 60 procent att det är rimligt att få 80 procent av lönen eller mer i pension. Samtidigt tror bara 9 procent att de kommer att nå upp till den nivån. 

– Det finns en pessimism kring den pension man förväntas att få och vad man önskar för att kunna göra det man vill som pensionär. Förväntningarna om en pension på 80 procent av lönen eller mer är högt ställda, säger Mattias Munter.

Baserat på Skandias långsiktiga prognoser – för de som befinner sig ungefär halvvägs in i arbetslivet – kommer inte allmän- och tjänstepensionen vara tillräcklig för att få ut en sådan hög pension, enligt pensionsekonomen. 

– Det innebär att det kommer att krävas ett eget sparande för att nå dit, säger Mattias Munter. 

Behovet av högre pensionsnivåer kommer också att öka i framtiden eftersom svenska hushåll är bland de mest skuldsatta i Europa, poängterar han.

– Dagens pensionärer är en lågt belånad grupp, men det ser vi inte på samma sätt i de yngre generationerna. Morgondagens pensionärer kommer att ha betydligt högre boendekostnader, vilket i sin tur kräver högre pensionsnivåer generellt, säger Mattias Munter. 

En fråga som lämnas obesvarad i Skandias undersökning är om hushållen minskat sparandet generellt eller först och främst det egna pensionssparandet. 

Blandade resultat i tidigare sparundersökningar gör att det är svårt att dra några slutsatser kring det, förklarar Mattias Munter. 

– Jag rekommenderar att man har som målsättningen att spara 10 procent av lönen och det privata pensionssparandet bör utgöra omkring hälften av det över tid. Men i första hand bör man bygga upp en buffert för oförutsedda utgifter, säger han.

En bra tumregel för storleken på buffertsparande är tre månadslöner, tillägger Mattias Munter. Pensionsekonomen understryker dock att sparandet måste anpassas utifrån de individuella förutsättningarna. 

Pensionsmyndigheten meddelar att man under veckan kommer att göra insättningar till premiepensionssystemet på totalt 12,5 miljarder kronor i fondrabatter och arvsvinst. Pengarna kommer att fördelas över svenskarnas premiepensionskonton med start på fredag den 5 maj, enligt myndigheten. 

Fondbolagen rabatterar sina fondavgifter för att finnas på fondtorget. Denna rabatt får premiepensionsspararna tillbaka en gång per år och pengarna används till att köpa fler fondandelar till spararnas premiepensionskonton. 

”Premiepensionssparare och pensionärer får tillbaka 12 500 miljoner kronor i rabatter och arvsvinster. Beloppet har påverkats negativt på grund av börsens utveckling under 2022. Men totalt sett har insättningarna ökat tack vare att fler har tjänat in premiepension under längre tid”, säger Ole Settergren, chef för Pensionsmyndighetens analysavdelning, i en kommentar. 

Den genomsnittliga kapitalviktade fondavgiften var i genomsnitt 0,13 procent av förvaltat kapital under 2023. Utan rabatten på fondtorget hade snittavgiften uppgått till 0,45 procent, enligt myndigheten. 

Handeln med nya fondandelar för pengarna som placeras på pensionsspararnas konton startar på måndagen den 8 maj och avslutas för de flesta den 10 maj, uppmärksammar Pensionsmyndigheten.

”Under tiden som handeln pågår så köas fondbyten. Fondbyten som beställs efter 4 maj genomförs efter att handeln med nya fondandelar har avslutats”, informerar myndigheten vidare i ett pressmeddelande.