Kategoriarkiv: Pension

Miljardregn över premiepensionsspararna

Med start på fredag kväll den 9 december sätts det in 47,6 miljarder kronor på spararnas premiepensionskonton. Insättningen gäller pensionsavsättningen för inkomståret 2021 plus ränta och motsvarar 8 167 kr per sparare i genomsnitt. Den maximala insättningen är på 12 924 kr.

– Den som tidigare har gjort fondval kan passa på att se över sitt val genom att logga in på pensionsmyndigheten.se. Har man inte gjort något val så sätts pengarna in på AP7 Såfa, en portfölj specialanpassad för premiepensionssparandet och med en risknivå som tar hänsyn till din ålder, säger Rasmus Bjälkeson, chef för fondhandelsenheten på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Efter att pengarna satts in börjar Pensionsmyndigheten köpa nya fondandelar med start måndag. Handeln avslutas tidigast onsdagen den 14 december. Det innebär också att den som vill ändra sitt fondval bör göra det innan torsdag klockan 23.59. Görs ändringarna därefter köas ordern och genomförs först när pensionsrättshandeln avslutats.

Så mycket tjänar du varje månad på att jobba efter 65 år

Nästan åtta av tio, eller 77 procent, av personer födda 1938 valde att gå i pension vid 65 års ålder. För personer födda 1955 uppgick motsvarande andel till drygt 39 procent, enligt Länsförsäkringar som hänvisar till statistik från Pensionsmyndigheten.

Att arbeta långt upp i åren är det “nya” och 65 år håller på att blekna som pensionsnorm, enligt Länsförsäkringars pensionsekonom Trifa Chireh. Det främsta skälet till det är att medellivslängden ökar.

– Om medellivslängden ökar utan att vi arbetar längre betyder det att pensionspengarna måste fördelas på fler år än tidigare, säger vidare Trifa Chireh i en kommentar.

Hon tror samtidigt att det är många som inte känner till att det går att tjäna flera tusenlappar varje månad på att fortsätta jobba efter 65 år.

– Vetskapen om både möjligheten och vikten av att jobba längre än planerat kan göra att en stor grupp äldre faktiskt kommer att göra det men samtidigt måste vi vara medvetna om att det är många som inte kommer att orka arbeta längre än till 65 år, fortsätter pensionsekonomen.

Därför har Länsförsäkringar valt att räkna på hur mycket några extra års arbete gör för pensionen (se tabell längre ned).

En person med en bruttolön på 36 000 kr som går i pension vid 65 år kommer att få ut 24 700 kr netto per månad. Men väljer personen att arbeta från 65 år ger det ett nettotillskott i plånboken på 3 100 kr varje månad, enligt Länsförsäkringars beräkningar.

Tabell: Exempel med två personer som har bruttolön på 36 000 respektive 50 000 kr per månad och skillnaden i pensionsutbetalning beroende på pensionsålder. Källa: Länsförsäkringar

Lön/pension, brutto per månad Kvar i plånboken netto per månad för den som går i pension vid 65 år Kvar i plånboken per månad för den som väljer att arbeta från 65 år Skillnad i netto per månad
36 000 kr 24 700 kr 27 800 kr 3 100 kr
50 000 kr 33 600 kr 37 200 kr 3 600 kr

Fotnot: Beräkningen utgår enligt Länsförsäkringar från pension och lön efter inkomstskatt, grundavdrag, förhöjt jobbskatteavdrag, kommun och landstingsskatt samt begravnings- och kyrkoavgift på 32 procent. I beräkningarna ingår de nya skattesänkningarna 2023, men inte höjda skiktgränser.

SPP: Många svenskar oroliga för sin ekonomi

På uppdrag av SPP har undersökningsbolaget Novus ställt frågor om hushållsekonomi och sparande till svenskarna. Undersökningen visar att nästan två av tre känner oro för sin ekonomi, skriver SPP i ett pressmeddelande. 

Oroskänslan är vanligare hos kvinnor mellan 30 och 49 år och personer som bor i lägenhet. Majoriteten av deltagarna, 80 procent, svarar att matpriserna påverkar hushållsekonomin allra mest. Två av tre, eller 66 procent, uppger att de tror att man kommer att konsumera mindre de kommande tolv månaderna jämfört med det senaste året. 

Strax mer än hälften, 51 procent, svarar att man behöver minska sina utgifter. Främst anledningen till det är att “klara ökade fasta kostnader”, vilket 55 procent av deltagarna uppger i undersökningen. 

Fler än fyra av tio hushåll, 44 procent, har mer än 100 000 kronor i buffert. Nära en tredjedel, 29 procent, av dem som har en hushållsbuffert uppger att de kommer att behöva använda den. Vidare svarar var något mer än var tredje person, 32 procent, att de inte har koll på hur mycket de har kvar att leva på efter att ha betalat fasta kostnader. 

– Undersökningen ger en bild över hur hushållen ser på sin ekonomi nu och tolv månader framåt. Det är en förvånansvärt positiv bild som hushållen ändå ger av sin ekonomi. Det verkar som att man ännu inte fullt ut sett effekterna av de sämre tiderna i sina plånböcker, säger SPP:s sparekonom Shoka Åhrman i en kommentar, och tillägger: 

– Den upplevda oron har i sin grund i att de faktiska kostnaderna har ökat, men också en volatil energimarknad och finansiella marknader samt en osäkerhet kring vilka ekonomiska stöd som kommer att komma närmaste tolv månaderna.

Däremot visar undersökningen att hushållen inte är särskilt oroliga för att bli arbetslösa eller långtidssjukskrivna, trots att många prognosmakare väntar sig en lågkonjunktur. Exempelvis svarar nästan nio av tio, eller 87 procent, att de inte är oroliga för att förlora jobbet under de kommande tolv månaderna. 

– Jag blir förvånad av att hushållen inte är speciellt oroliga för att bli arbetslösa eller långtidssjukskrivna nu när vi går in i en lågkonjunktur. Förklaringen ligger i att vi befinner oss i ett ekonomiskt läge som gör att det är svårt för hushållen att göra en långsiktig bedömning av sin ekonomi, eftersom det finns så mycket osäkerhet i ekonomin som helhet, säger Shoka Åhrman vidare i en kommentar. 

– Många hushåll har också rustat sig för sämre tider genom att bygga upp en buffert som en av tre räknar med att behöva använda under kommande 12 månaderna, fortsätter sparekonomen. 

Mer än hälften, 56 procent, känner dock oro för storleken på kommande pension. I den frågan är oron störst bland gruppen 50 till 64-åringar och framför allt kvinnor. 

Runt en av fyra, 24 procent, uppger att man kommer att spara mindre det kommande året och många är tveksamma till att göra nya köp eller försäljningar av aktier eller fonder. 

– Min bedömning är att många som sparar långsiktigt har insett att det är bättre att sitta stilla i båten än att försöka tajma marknaden. Att en majoritet är oroliga för sin pension är något som vi bör ta på största allvar, kommenterar Shoka Åhrman.

Många äldre får kvarskatt – så undviker du kostnadssmällen

I november kommer 1,3 miljoner svenskar att få betala kvarskatt. En  tredjedel av dem, cirka 400 000, är över 65 år. 

Att pensionärer ofta får kvarskatt beror på att pensionen kommer från flera utbetalare, skriver Skatteverket och Pensionsmyndigheten i ett gemensamt pressmeddelande. Regeln är då att huvudutbetalaren drar skatt enligt skattetabell medan övriga drar 30 procent i skatt. 

– Det är viktigt framför allt för nya pensionärer att se över sin skatt, så att kvarskatten inte blir en negativ överraskning, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket, i en kommentar. 

Det finns två sätt att undvika kvarskatt, enligt myndigheterna. Det ena sättet är att be den som betalar ut lön eller annan ersättning, exempelvis pension, att dra mer skatt.

– Den som vill rätta sin skatt kan be Pensionsmyndigheten att dra mer skatt från början, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten, i en kommentar. 

Det andra sättet är att ansöka om skattejämkning hos Skatteverket. För att jämka skatten för hela 2023 behöver en ansökan lämnas in senast den 14 november. Därefter går det bara att jämka för en del av året.

Nya regler gör också att skatten påverkas av åldern, förklarar Skatteverket i pressmeddelandet. 

– Det förhöjda grundavdraget som innebär lägre inkomstskatt gäller först för dem som fyller 67 år nästa år. I år gäller det från 66 år. Det är en sak som nya pensionärer behöver veta och vara förberedda på, kommenterar  Pia Blank Thörnroos på Skatteverket.

Den som har kvarskatt att betala i år ska i de allra flesta fall göra det senast den 14 november. 

Så slipper du lägre pension som deltidsarbetare

Personer som arbetar deltid riskerar att förlora flera tusenlappar i pension, och framför allt den som tjänar över 44 375 kronor per månad, skriver Länsförsäkringar i ett pressmeddelande. 

Men enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, finns det sätt ”att rädda pensionen”.

– Genom att föra över några tusenlappar i månaden till den som väljer att arbeta deltid går det idag att kompensera för den urgröpning deltidsarbetet gör på pensionen, säger hon i en kommentar.

Därför har bolaget räknat på hur stort sparbelopp det handlar om för några av de vanligaste yrkena i Sverige (se tabell längre ned). I dag är det endast 10 procent som sätter av pengar till den som arbetar i hemmet, enligt Länsförsäkringar som hänvisar till en undersökning bolaget genomfört. 

Trifa Chireh tror att det främst beror på okunskap. 

– Dels förstår man inte hur bara några års hemarbete påverkar pensionen, dels tror jag inte att man känner till kompensationssparandet, säger hon vidare i en kommentar. 

Länsförsäkringar lyfter sedan ett par exempel på hur familjer kan jämna ut skillnaderna i pensionskapital. I ett gift par kan den som arbetar heltid ge bort premiepensionen, som är den mindre delen av den allmänna pensionen, till sin deltidsarbetande partner. 

”Det är ett enkelt sätt att föra över pengar till sin maka utan att behöva sätta av pengar här och nu, skönt för ett hushåll just nu med tajt ekonomi som vill kompensera sin partner. Det går till exempel att ge bort premiepensionen under de år då någon arbetar deltid”, skriver Länsförsäkringar. 

För att kompensera för bortfallet av tjänstepension under föräldraledighet och deltidsarbete bör man spara privat. 

”Se dock till att skriva att skriva ett äktenskapsförord och göra sparandet till enskild egendom. Vid en eventuell separation delas privatpensionen mellan makarna men inte tjänstepensionen. Även en ISK/Kapitalförsäkring delas mellan makarna om den inte är enskild egendom”, skriver Länsförsäkringar. 

Personer som tjänar över runt 48 000 kr per månad kan själva kompensera för utebliven pensionsinsättning via löneväxling. Det innebär att befintlig lön, löneökning eller bonus växlas mot en större pensionsavsättning, tillägger bolaget. 

Trifa Chireh betonar dock att föräldraledighet och deltid under det första året inte har någon större påverkan på den framtida pensionen eftersom många arbetsgivare kompenserar för denna period. 

– Det är när en förälder går ned i tid under flera år man bör sätta av pengar för att inte förlora i pension på att sköta det oavlönade hushållsarbetet i hemmet, understryker pensionsekonomen. 

Tabell: Exemplet utgår från att den ena partnern arbetar 75 procent efter föräldraledigheten fram till att barnet fyller 8 år. Exempelpersonen är 30 år och började arbeta vid 25 år och går i pension som 67-åring. Källa: Länsförsäkringar

       Yrke  Månadslön   Förlorad pension   för den arbetar   deltid i 8 år (före     skatt) Eget pensionssparande per månad för att kompensera för bortfallet
Undersköterska 29 500 kr 192 499 kr 1 579 kr
Lärare 37 000 kr 241 439 kr 1 986 kr
ST-läkare 48 000 kr 549 924 kr 4 026 kr

Pensionsmyndigheten: Så mycket höjs pensionen

Ökningen är därmed större än för 2022 då inkomst- och tilläggspensionen höjdes med 2,5 procent. Inkomstpensionen ingår i pensionen för den absoluta majoriteten av Sveriges pensionärer, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Garantipensionen som följer inflationen ökar i sin tur med 8,7 procent, motsvarande höjningen av prisbasbeloppet, vilket Pensionsmyndigheten tidigare meddelat.

Nu återstår utfallet för premiepensionen innan utvecklingen för hela den allmänna pensionen kan presenteras. Premiepensionens utveckling kommer att stå klar i december, skriver myndigheten. 

Totalt finns det runt 2,5 miljoner pensionärer i Sverige och av dessa har cirka 1,3 miljoner inkomst- och tilläggspension eller bara det förstnämnda.

Utlandssvenskar blir av med garantipensionen

–  Riksdagsbeslutet handlar enbart om garantipensionen. Alla andra delar av pensionen, som inkomstpension eller premiepension, fortsätter att betalas ut till utlandsboende på samma sätt som tidigare, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Riksdagsbeslutet innebär att rätten att ta med sig garantipensionen vid flytt utomlands upphör i oktober. För de som redan bor utomlands försvinner rätten vid årsskiftet.

Bakgrunden till beslutet är en EU-dom från 2017 som klassar garantipensionen som en så kallad minimiförmån. En sådan förmån får endast betalas ut till personer som är bosatta i det land som beviljar förmånen.

– Eftersom garantipensionen inte längre ses som en pension utan som en minimiförmån så är det skyddsnätet i bosättningslandet som ska gälla om inkomstpensionen inte räcker till, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson.

I dagsläget bor 57 697 svenska pensionärer med garantipension i ett annat EU eller EES-land. Finland är det land som har flest pensionärer med svensk garantipension, följt av Norge och Tyskland. I augusti betalade Pensionsmyndigheten ut i snitt 989 kr före skatt per månad ut till utlandsboende pensionärer som i dag har rätt till garantipension.

Du som är född 1937 eller tidigare berörs inte av den nya lagen. Inte heller berörs garantipension till änkepension.

Myndigheten varnar för tidiga pensionsuttag: ”Betydande risk”

I en ny rapport tar Pensionsmyndigheten ett grepp om hur ekonomin påverkas för personer som tar ut sin allmänna pension tidigt och placerar månadsutbetalningarna i en kapitalförsäkring eller annan typ av sparprodukt medan de fortsätter arbeta. Tanken är att få en bättre värdeutveckling på kapitalet än om pengarna är kvar i pensionssystemet. 

Enligt myndigheten finns det företag som rekommenderar detta tillvägagångssätt. Risken är dock stor att det inte lönar sig, varnar Pensionsmyndigheten i rapporten och hänvisar beräkningar som myndigheten gjort.

– Ett tidigt uttag kan vara befogat om du om du har skäl att tro att du inte kommer att leva så länge. Om du inte tror det rekommenderar Pensionsmyndigheten att inte göra ett tidigt uttag för placering i vinstsyfte, skriver myndigheten i rapporten, och tillägger:

– Skälet till detta är att det innebär en betydande risk för förlust av pensionskapital och därmed framtida pension och att ersättningar som du kan vara berättigad till kan påverkas. 

För att det ska bli en lönsam affär att börja ta ut pensionen från 62 år krävs i de flesta fall en årlig värdeutveckling på minst 6 procent justerat för inflation vid en genomsnittlig livslängd, enligt Pensionsmyndigheten.

– Det är en högre värdeutveckling än den förväntade
värdeutvecklingen på aktieplaceringar enligt pensionsbranschens prognosstandard som är 3,5 procent per år justerat för inflation. Värdeutvecklingen på aktiemarknaden varierar dessutom under olika perioder, skriver myndigheten vidare i rapporten. 

Det är också högre skatt på pension som tas ut före 66 års ålder under 2022, vilket justeras upp till 67 års ålder nästa år, påpekar myndigheten i rapporten. 

Dessutom lyfter Pensionsmyndigheten fram att skatten kan bli ännu högre om den totala inkomsten, lön och pension, överstiger brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilken ligger på 46 242 kr per månad. 

Även ersättningar som änkepension och arbetslöshetsersättning kan påverkas för den som väljer att ta ut sin pension i förtid, tillägger myndigheten.

I dagsläget är den lägsta åldern för uttag av den allmänna pensionen 62 år. När personer födda 1959 fyllde 62 år under 2021 valde 6 826 att börja ta ut sin allmänna pension, vilket motsvarade 6 procent av årskullen, enligt Pensionsmyndigheten. 

Skandia: Många pensionssparar fel

Drygt varannan svensk pensionssparar privat. Och nästan två av tre av dem på ISK, investeringssparkonto, enligt en färsk undersökning som Novus gjort på uppdrag av Skandia.

På andra plats bland pensionsspararna kommer kapitalförsäkringar. 

Och på tredje plats sparkonto. 19 procent sparar där. En sparform som man borde undvika för pensionen, menar Skandias pensionsekonom Mattias Munter. Han efterlyser också ett renodlad sparform för pensionen.

– Det är beklagligt att vi inte har någon renodlad sparform för eget pensionssparande. Vi ser i undersökningen att många väljer sparformer för sina pensionspengar som är direkt olämpliga, som spar- eller bankkonto, säger Mattias Munter.

Han fortsätter:

–Att amortera på sin bostad för att få låga boendekostnader som pensionär är en klok strategi för att få pensionen att räcka längre. Men att se bostaden som ett sparkapital att leva livet för som pensionär är inget jag rekommenderar. Det är oerhört svårt att på 20-30 års sikt spekulera i möjligheterna och viljan att sälja sin bostad och flytta till något billigare eller för den delen beviljas nya bostadslån som pensionär, avslutar Mattias Munter.

Av dem som inte pensionssparar svarar knappt hälften att de inte har råd. Nästan lika många säger sig att de prioriterar annat.

– Den huvudsakliga orsaken till att inte spara fast man vill är att man inte anser sig ha råd. Samtidigt säger mer än var tredje att man helt enkelt prioriterar annat. Mitt råd är att ändå försöka komma igång med ett långsiktigt sparande. Tiden är nämligen en sparares bästa vän och även ett litet sparande växer på sikt, säger Mattias Munter.

Så pensionssparar svenskarna

Skärmavbild 2022-07-18 kl. 10.20.56

Undersökningen gjordes av Novus under våren 2022. Drygt 1 000 slumpmässigt utvalda i åldern 18-65 år deltog. 

Pensionsfrågan kan avgöra valet

Plånboksfrågorna kan bli viktiga i valet den 11 september. De sade sade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson i en intervju med Privata Affärer i maj.

Han verkar få rätt. I alla fall om man ska tro en färsk undersökning som Collectum har gjort med hjälp av sifo.

I den säger sig 23 procent att de kan tänka sig byta parti på grund av hur partierna står i pensionsfrågan.

– Pensionsfrågan kan avgöra höstens val, därför vill vi bidra med mer fakta. De allra flesta som slutar jobba kan räkna med att pensionen blir lägre än lönen. Samtidigt har 9 av 10 yrkesarbetande tjänstepension, vilket ger förutsättningar för en trygg och bra ekonomi efter pensioneringen, säger Tomas Carlsson, pensionsexpert på Collectum, som administrerar tjänstepension för 2,6 miljoner tjänstemän.

Det parti som har högst förtroende i pensionsfrågan är Socialdemokraterna följt av av Moderaterna och Sverigedemokraterna.

–Jag har förståelse för att många upplever att pensionsfrågor är svåra. Generellt gäller att ju mer man har arbetat och ju högre lön man har haft, desto mer får man i pension.  Det absolut enklaste sättet att få koll på sin framtida ekonomi är att göra en pensionsprognos på minpension.se, säger Tomas Carlsson.

Kan du tänka dig byta parti på grund av pensionsfrågan?

Totalt 

Män

Kvinnor

Ja, absolut

6%

6%

7%

Ja, troligtvis

17%

17%

17%

Nej, troligtvis inte

52%

55%

49%

Nej, absolut inte

12%

14%

11%

Tveksam, vet ej

13%

8%

17%

 

Vilket parti har du högst förtroende för i pensionsfrågor?

Totalt 

Män

Kvinnor

Centerpartiet

3%

2%

4%

Kristdemokraterna

5%

7%

2%

Liberalerna

2%

2%

1%

Miljöpartiet

1%

1%

1%

Moderaterna

13%

17%

9%

Socialdemokraterna

21%

20%

22%

Sverigedemokraterna

12%

18%

5%

Vänsterpartiet

10%

9%

12%

Inget av ovanstående

7%

8%

6%

Tveksam, vet ej

27%

16%

38%

Källa:Collectum.