Kategoriarkiv: Pension

Skattesmäll för sena 50-talister som tar ut pension

Alla personer födda 1957 som tar ut pension i år går miste om en skattesänkning för att utjämna skillnaden mellan skatt på arbete och pension. Men de är inte ensamma i olyckan – nästa år drabbas personer födda 1958 och 2026 är det 59:ornas tur. 

Storleken på skattehöjningen varierar utifrån pensionsinkomst (se tabell längre ned). Exempelvis uppgår skattehöjningen till 1 600 kr varje månad för den som har en pension på 17 000 kr, enligt beräkningar som Länsförsökringar har gjort.

Vid en pensionsinkomst på 36 000 kr per månad landar skattehöjningen på 3 000 kr.

Bakgrunden till skattesmällen är den förra regeringens justering av grundavdraget för pensionärer med syftet att säkerställa att pensionärer inte skulle betala högre skatt än löntagare under 65 år.

Konsekvensen av förändringen blir dock att de som är födda 1957 och tar ut pension i år får betala markant högre skatt än de som är födda tidigare.

”Det vore bra om regeringen ser till att de som är födda 1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak upprepas 2026, då det är planerat för nästa justering av åldersgränser och grundavdrag”, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar. 

Den höjda skatten berör också den som fortsätter arbeta efter 65-års åldern och har en månadslön på över 33 000 kr. I genomsnitt uppgår den ökade skattenotan till 500 kronor i månaden, enligt Länsförsäkringar.

”Ur ett individperspektiv ger beslutet ett negativt avtryck för de som är födda i slutet av 50 talet och hamnar i kläm och får en högre skatt oavsett om de väljer att gå i pension eller om de väljer att fortsätta arbeta. En dubbelsmäll jämfört med tidigare årskullar. Och ett redan krångligt system har blivit ännu krångligare”, kommenterar Trifa Chireh, och tillägger:

”Det hade varit en fördel om beslutet om både höja åldersgränser i skattesystemet och den nya riktåldern på 67 år som ska tillämpas under 2026, hade sjösatts samtidigt.”

Tabell: Skattehöjning per månad baserat på olika pensionsinkomster för personer födda mellan 1957 och 1959 som tar ut pension. Källa: Länsförsäkringar

Pensionsinkomst, per månad Skattehöjning, per månad
17 000 kr 1 643 kr
24 000 kr 2 127 kr
36 000 kr 2 890 kr
49 000 kr 2 890 kr
65 000 kr 2 773 kr

 

Fotnot: Skattebeloppet är beräknat utifrån en kommun och landstingsskatt på 30 procent samt kyrkoavgift.

Storbankens förvaltningschef: ”Sitt still i båten”

Det har snart gått ett och ett halvt år sedan inflationsuppgången på allvar satte klorna i ekonomin med stora börsfall och rekordsnabba räntehöjningar från världens centralbanker som följd.

Nu visar inflationen tecken på en avmattning, även om den ligger kvar på höga nivåer i stora delar av världen. Det har i sin tur gjort att många bedömare tror centralbankerna närmar sig en tilltänkt toppnivå för styrräntan.

Kruxet för centralbankerna är att hitta hitta en räntenivå som är tillräckligt åtstramande för att kyla av ekonomin och få ned inflationen utan att orsaka en lågkonjunktur, konstaterar Snorre Storset, chef för Nordeas kapital- och förmögenhetsförvaltning.

– Vi tror att räntetoppen närmar sig, men att det i vissa länder kanske återstår en eller två höjningar. USA höjde räntan tidigt så de ligger förmodligen närmast medan det i Sverige, åtminstone enligt våra ekonomer, troligtvis blir någon höjning till, säger han till Privata Affärer, och tillägger:

– Man ska ha respekt för att inflationen är brett förankrad och svår att få ned. Därför kan det vara så att centralbankerna, efter att de pausat räntehöjningarna, kommer fram till att de behöver göra ännu mer, vilket skapar en osäkerhet på marknaden.

Förutom inflation och räntor finns det gott om andra orosmoln på börshimlen. Rysslands anfallskrig mot Ukraina rasar vidare samtidigt som osäkerheten kring den ekonomiska tillväxten blivit allt mer påtaglig. På hemmaplan utgör fastighetsbranschen en oroshärd medan den ännu olösta skuldtaksfrågan och turbulensen i banksektorn tynger framtidsutsikterna i USA.

– Så här långt har marknaden, trots alla farhågor, utvecklats rätt bra. Om situationen inte förvärras kan vi nog få se en sidledes, eller svagt positiv utveckling på börsen, säger Snorre Storset, och fortsätter:

– Men det finns helt klart en nedsida om saker och ting utvecklas sämre än förväntat.

Om inflationen däremot faller tillbaka snabbare än väntat och centralbankerna kan utropa sig till segrare finns potential för något av ett lättnadsrally på börsen, poängterar Snorre Storset. Men han betonar att den som har en diversifierad portfölj inte bör göra några drastiska förändringar i dagsläget.

– Överlag anser vi att man ska sitta still i båten. Man ska varken bli superoptimist och köpa på sig en massa aktier eller börja sälja sina innehav i någon större omfattning, säger han.

En anledning till det är Nordeas bedömning om att den höga volatiliteten på marknaden kvarstår och ger tvära kast i börskurserna.

– Det kan bli mer slagit än vanligt, säger Snorre Storset och hänvisar till alla osäkerhetsfaktorer som omgärdar marknaden just nu.

När det gäller allokeringen, eller fördelningen av olika tillgångsslag i portföljen, rekommenderar Nordea en neutral positionering mellan aktier och obligationer. I aktiebenet förordar banken att kunderna överviktar tillväxtmarknader på bekostad av USA.

– USA har en ganska hög värdering medan Kinas återöppning är positivt för tillväxtländerna i Asien-regionen, som heller inte har några större inflationsbekymmer, säger Snorre Storset.

– Vi har samtidigt en försiktig inställning till den mer cykliska europeiska marknaden, fortsätter han.

Även portföljens räntedel ska ha slagsida mot tillväxtmarknader, men även obligationer utgivna av europeiska bolag med höga kreditbetyg, inom den så kallade “Investment grade”-kategorin, enligt Nordea. Den positionen finansieras med en lägre andel statsobligationer.

Snorre Storset har arbetat på Nordea i drygt tolv år, varav sju som chef för bankens kapital- och förmögenhetsförvaltning, där även pensionsverksamheten ingår. Dessförinnan var han vd för Handelsbankens livförsäkringsbolag. 

För att växa inom pensionsområdet har den nordiska storbanken under det senaste året gjort två förvärv, Topdanmarks liv- och pensionsverksamhet samt pensionsplattformen Advinans.

– Nordea är ensamma om att ha liv- och pensionsverksamhet på alla våra fyra nordiska hemmamarknader, men vi är alldeles för små inom tjänstepension. Där vill vi växa, framför allt i Sverige, säger Snorre Storset och lyfter fram att Nordea under våren upphandlats som en av försäkringsgivarna för tjänstepensionen ITP de kommande fem åren.

Företagare bommar fördelarna med att jobba längre

Demoskop har på uppdrag av Pensionsmyndigheten frågat egenföretagare om deras kunskaper när det kommer till fördelarna med att arbeta längre upp i åldern.

Baserat på resultaten i undersökning känner drygt hälften av egenföretagarna inte till att arbetsgivaravgiften – eller egenavgiften – blir längre och att de får göra ett förhöjt grundavdrag från 67-års ålder. Många vet inte heller att de får ett förhöjt jobbskatteavdrag från året de fyller 66 år.

”Egenföretagare har mycket att tjäna på att driva företaget vidare högre upp i åldrarna. Men drygt hälften svarar att de inte känner till skattefördelarna”, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Myndigheten förklarar sedan de tre skattefördelarna, som företagare borde vara uppmärksamma på när de planerar för sin pensionering, i mer detalj.

Den lägre arbetsgivaravgiften infaller från januari det året som företagaren blir 67 år. Då betalar egenföretagaren endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent i stället för arbetsgivaravgiften på 31,42 procent för aktiebolag eller egenavgiften för enskilda firmor som uppgår till 28,97 procent.

Även det förhöjda grundavdraget gäller med start i januari det år som företagen fyller 67 år. Det innebär lägre skatt på arbetsinkomst för den som tar ut lön från sitt aktiebolag eller enskild firma. 

”Grundavdraget ger också lägre skatt på pension. Den som har börjat ta ut sin pension kan fortsätta att driva företaget”, tillägger Pensionsmyndigheten.

Den tredje fördelen med förhöjt skatteavdrag gäller från januari det år som företagen blir 66 år. 

”Det ger lägre skatt på arbetsinkomst eller inkomst av enskild näringsverksamhet”, skriver myndigheten. 

Så mycket tjänar du på att bli ”jobbonär”

De skatteförändringar som gjorts i Sverige innebär att så kallade ”jobbonärer”, personer som jobbar några år extra efter pensioneringen kan höja sin månadsinkomst med tusentals kronor på ålderns höst. 

Det visar beräkningar som Länsförsäkringar har gjort (se tabell längre ned). Bolaget påminner också att det går att ta ut pension samtidigt som man jobbar extra, men även deltid och heltid.

För en av exempelpersonerna, ingenjören Olle, ökar inkomsten efter skatt med drygt 5 000 kr per månad om han väljer att jobba 30 procent ett extra år jämfört med att vara heltidspensionär.

Skillnaden blir större ju högre lön man har, uppmärksammar Länsförsäkringar. 

”Skattemässigt lönar det sig alltså att vara jobbonär efter pensioneringen. Och kanske extra bra nu när räntan och matpriserna är högre än normalt att få några tusenlappar mer. Dessutom fortsätter du att tjäna in till den allmänna pensionen när du arbetar”, säger bolagets pensionsekonom Trifa Chireh i en kommentar.

Tabell: Exempel på hur några extra arbetsår påverkar pensionen för tre olika yrken. Beloppen under pensionsåren avser efter skatt. Källa: Länsförsäkringar

Exempelperson 65 år (året man fyller 66 år) – heltidspensionär 66 år (året man fyller 67 år) – heltidspensionär 66 år (året man fyller 67 år) – pensionär 70 procent och arbetar 30 procent
Karin, undersköterska, inkomst 24 000 kr 17 327 kr 19 454 kr 21 038 kr
Pelle, lärare, inkomst 36 000 kr 25 298 kr 28 188 kr 30 194 kr
Olle, Ingenjör, inkomst 49 000 kr 34 284 kr 37 174 kr 39 453 kr

Pensionssparandet ryker när svenskarna får det knapert

För fem år sedan, 2018, svarade 54 procent att de pensionssparar privat i Skandias årliga pensionsundersökning. Andelen har därefter ökat och uppgick till 69 procent under 2022.

Tillväxttakten bromsade dock in betänkligt jämfört med året innan och landade på 2 procentenheter. Årets undersökning utgör ett trendbrott då andelen som uppger att de pensionssparar privat minskar till 64 procent. 

Skandias pensionsekonom Mattias Munter är inte särskilt överraskad. 

– Det var inte helt oväntat givet situationen för hushållen, som pressas av allt högre kostnader. När pengarna räcker till allt mindre är det förståeligt att sparandet minskar, säger han.

Andelen som pensionssparar privat är fortsatt hög, vilket gör att pensionsekonomen inte ser några omedelbara risker med den vikande trenden.

Men består den över tid kommer det att bli allt svårare för svenskarna att möta sina förväntningar på den framtida pensionen, varnar Mattias Munter. 

I årets undersökning anser nära 60 procent att det är rimligt att få 80 procent av lönen eller mer i pension. Samtidigt tror bara 9 procent att de kommer att nå upp till den nivån. 

– Det finns en pessimism kring den pension man förväntas att få och vad man önskar för att kunna göra det man vill som pensionär. Förväntningarna om en pension på 80 procent av lönen eller mer är högt ställda, säger Mattias Munter.

Baserat på Skandias långsiktiga prognoser – för de som befinner sig ungefär halvvägs in i arbetslivet – kommer inte allmän- och tjänstepensionen vara tillräcklig för att få ut en sådan hög pension, enligt pensionsekonomen. 

– Det innebär att det kommer att krävas ett eget sparande för att nå dit, säger Mattias Munter. 

Behovet av högre pensionsnivåer kommer också att öka i framtiden eftersom svenska hushåll är bland de mest skuldsatta i Europa, poängterar han.

– Dagens pensionärer är en lågt belånad grupp, men det ser vi inte på samma sätt i de yngre generationerna. Morgondagens pensionärer kommer att ha betydligt högre boendekostnader, vilket i sin tur kräver högre pensionsnivåer generellt, säger Mattias Munter. 

En fråga som lämnas obesvarad i Skandias undersökning är om hushållen minskat sparandet generellt eller först och främst det egna pensionssparandet. 

Blandade resultat i tidigare sparundersökningar gör att det är svårt att dra några slutsatser kring det, förklarar Mattias Munter. 

– Jag rekommenderar att man har som målsättningen att spara 10 procent av lönen och det privata pensionssparandet bör utgöra omkring hälften av det över tid. Men i första hand bör man bygga upp en buffert för oförutsedda utgifter, säger han.

En bra tumregel för storleken på buffertsparande är tre månadslöner, tillägger Mattias Munter. Pensionsekonomen understryker dock att sparandet måste anpassas utifrån de individuella förutsättningarna. 

Pengaregn över premiepensionsspararna

Pensionsmyndigheten meddelar att man under veckan kommer att göra insättningar till premiepensionssystemet på totalt 12,5 miljarder kronor i fondrabatter och arvsvinst. Pengarna kommer att fördelas över svenskarnas premiepensionskonton med start på fredag den 5 maj, enligt myndigheten. 

Fondbolagen rabatterar sina fondavgifter för att finnas på fondtorget. Denna rabatt får premiepensionsspararna tillbaka en gång per år och pengarna används till att köpa fler fondandelar till spararnas premiepensionskonton. 

”Premiepensionssparare och pensionärer får tillbaka 12 500 miljoner kronor i rabatter och arvsvinster. Beloppet har påverkats negativt på grund av börsens utveckling under 2022. Men totalt sett har insättningarna ökat tack vare att fler har tjänat in premiepension under längre tid”, säger Ole Settergren, chef för Pensionsmyndighetens analysavdelning, i en kommentar. 

Den genomsnittliga kapitalviktade fondavgiften var i genomsnitt 0,13 procent av förvaltat kapital under 2023. Utan rabatten på fondtorget hade snittavgiften uppgått till 0,45 procent, enligt myndigheten. 

Handeln med nya fondandelar för pengarna som placeras på pensionsspararnas konton startar på måndagen den 8 maj och avslutas för de flesta den 10 maj, uppmärksammar Pensionsmyndigheten.

”Under tiden som handeln pågår så köas fondbyten. Fondbyten som beställs efter 4 maj genomförs efter att handeln med nya fondandelar har avslutats”, informerar myndigheten vidare i ett pressmeddelande. 

Så ger du bort din premiepension

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen och består av motsvarande 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar.

Om en av parterna i ett äktenskap arbetar deltid, tar ut merparten av föräldrapenningdagarna och vab-dagarna, eller kanske arbetar i ett yrke med lägre lön, kan det leda till en betydligt lägre pension för den som tagit det ansvaret.

Oftast är det kvinnan som har lägst pension vilket ofta beror på att de ojämlikheter som finns på arbetsmarknaden fortplantar sig i pensionssystemet.

Ett enkelt sätt att minska skillnaden är att överlåta den enes pensionsrätt för premiepensionen till den andre partnern, menar Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

− Än så länge är premiepensionen faktiskt den enda pension som kan ges bort, en gåva som kan ge mottagaren upp till 2 000 kr mer i månaden, säger hon. (Se tabellen)

Den som vill överlåta sin premiepension till sin partner måste göra det senast den 30 april.

En fördel med att föra över premiepensionsrätter till den med lägre inkomster är att det inte belastar givarens ekonomi här och nu.

Om en person med maximal avsättning på 12 500 kr per år (2023) ger bort sin premiepension i 30 år så beräknas det ge mottagaren 2 000 kr mer i månaden i pension livet ut.

Den som för över sin premiepension kan välja själv under hur lång tid överföringen ska gälla och att överföringen ska upphöra automatiskt vid skilsmässa.

Värt att notera är att beloppet minskar med 6 procent när det överförs. Det innebär att mottagaren får 94 procent av pensionsrätten. Mellanskillnaden delas ut till andra som har premiepension i form av arvsvinster. 

Anledningen till det minskade beloppet är att överföringen oftast görs av en man till en kvinna.

”Eftersom kvinnor, statistiskt sett, förväntas leva längre än män så måste övriga pensionssparare bli kompenserade för den förlorade arvsvinsten”, skriver Pensionsmyndigheten på sin sajt där du också kan göra överföringen digitalt. 

Tabell: Så här mycket ger överföring av premiepensionen mottagaren i extra pension livet ut baserat på givarens lön och antal år som premiepensionen överförs. 

Antal år 26 000 kr 38 000 kr 49 900 kronor eller mer 
1 60 kr/mån 90 kr/mån 120 kr/mån
2 120 kr/mån 180 kr/mån 230 kr/mån
3 180 kr/mån 260 kr/mån 350 kr/mån
4 240 kr/mån 350 kr/mån 460 kr/mån
5 300 kr/mån 430 kr/mån 570 kr/mån
6 350 kr/mån 520 kr/mån 680 kr/mån
7 410 kr/mån 600 kr/mån 780 kr/mån
8 460 kr/mån 680 kr/mån 890 kr/mån
9 520 kr/mån 750 kr/mån 990 kr/mån
10 570 kr/mån 830 kr/mån 1 090 kr/mån
11 620 kr/mån 910 kr/mån 1 190 kr/mån
12 670 kr/mån 980 kr/mån 1 290 kr/mån
13 720 kr /mån 1050 kr/mån 1 380 kr/mån
14 770 kr/mån 1 120 kr/mån 1 480 kr/mån
15 820 kr/mån 1 190 kr/mån 1 570 kr/mån
20 1040 kr/mån 1 530 kr/mån 2000 kr/mån

Källa: Pensionsmyndigheten

Skandia: Heltidsarbete ger tusenlappar mer i pension

Genom att arbeta mer heltid kan man höja sin framtida pensionsinkomst med 12 till 23 procent per månad. Detta jämfört med någon som arbetat deltid under en period, enligt pensionsbolaget Skandias rapport ”Karriärfokus”.

Skillnaden när det kommer till heltidsarbetets effekt på den framtida pensionen beror på vilken generation och yrkesgrupp man tillhör (se tabell längre ned).

Bland annat kan en ung civilingenjör höja sin pensionsinkomst med 10 000 kronor per månad genom att arbeta heltid, visar bolagets genomgång. För en äldre biblioteksassistent som gör samma val sjunker det framtida pensionstillskottet till 3 000 kronor per månad. 

Skandia utgår i rapporten från den totala pensionen, inklusive tjänstepension. 

”Ju tidigare jag förstår vad som bygger pension och hur olika livsval påverkar min framtid så kan jag fatta medvetna beslut. Även om ett karriärfokus är ekonomiskt gynnsamt kanske det inte passar alla, då kan ett eget sparande vara ett relativt enkelt sätt kompensera för deltidsarbete”, säger bolagets pensionsekonom Mattias Munter i en kommentar. 

”Att jobba längre ger också stor effekt på pensionen och blir det verktyg som återstår om jag närmar mig pensionen och inte är nöjd med prognosen”, fortsätter han. 

I rapporten beräknar Skandia pensionsskillnaden för en person som minskar arbetstiden till 80 procent vid 39-års ålder jämfört med den som fortsätter att jobba heltid fram till riktåldern för pension.

”Men andra livsval och prioriteringar kan också leda till motsvarande svaga löneutveckling och negativa pensionseffekt”, tillägger pensionsbolaget.

Tabell: Så gynnas pensionsinkomsten av heltid jämfört med en period av deltid*. Källa: Skandia

Yrkesgrupper 70-talist (i procent och kronor) 80-talist (i procent och kronor) 90-talist (i procent och kronor)
Civilingenjör 16%, 7 100 kr 18%, 9 200 kr 23%, 10 650 kr
Receptarie 14%, 5 250 kr 13%, 4 700 kr 15%, 6 250 kr
Butikssäljare 14%, 4 050 kr 14%, 4 050 kr 15%, 5 250 kr
Psykiatrisjuksköterska 12%, 4 650 kr 13%, 4700 kr 15%, 6 700 kr
Studievägledare 12%, 4 100 k 13%, 4 350 kr 15%, 6 150 kr
Biblioteksassistent 13%, 3 350 kr 15%, 3 850 kr 16%, 5 250 kr


* Scenariot med deltidsarbete bygger enligt Skandia på att individen efter ”småbarnsåren”, från 39 års ålder fram till pensionen vid den förväntade riktåldern, får 80 procent av den pensionsgrundande inkomsten jämfört med scenariot där man fortsätter att arbeta heltid.

Premiepensionens förvalsalternativ avkastade mer än genomsnittet

Enligt rapporten var den genomsnittliga värdeutvecklingen för premiepensionssparare som ännu inte gått i pension -10,4 procent i fjol. Men dem som hade pengarna i AP7 Såfan klarade sig undan med en nedgång på ”bara” 9,4 procent. I gruppen som gjort egna fondval var nedgången däremot i snitt 11,7 procent även om spridningen var stor (se graf nedan).  

− Pensionen tjänas ofta in under lång tid, 40 – 45 år eller ännu längre. Pensionens framtida storlek beror till viss del på värdeförändringen i fonderna inom premiepensionen. Exempelvis får en person som sätter in samma belopp varje år under 40 års tid med en årlig värdeutveckling på 2 procent, hela 54 procent större slutbehållning än en sparare utan värdeutveckling, säger rapportförfattaren Dan Frankkila, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Graf: Avkastning 2022 för dem som gjort egna fondval

fondavkastrning-ppm-2022
Källa: Pensionsmyndigheten

Din tjänstepension kan flyttas till Alecta

Alecta fortsätter att vara förhandsvalet inom traditionell pensionsförsäkring för den privattjänsteman som inte gör något aktivt val.

En viktig orsak till att Alecta kom ut bäst i utvärderingen är att bolaget sänkt sin avgift från 0,09 procent till 0,05 procent vilket är klart lägst bland de bolag som deltog i upphandlingen. Men Pehr Östberg, ansvarig för upphandlingen hos valcentralen Collectum, lägger ändå in en brasklapp.

− Även om Alecta sammantaget var bäst i den utvärdering vi gjort kan vi inte bortse från den senaste tidens händelser i bolaget. Därför är det viktigt att påminna om att ITP-nämnden alltid har möjlighet att ompröva en tilldelning. Det kan till exempel ske om ingripande görs från Finansinspektionen i ett valt bolag. Vi kommer fortsätta att följa Alectas agerande noga, säger han till Privata Affärer.

Totalt åtta försäkringsgivare har valts ut för att förvalta den premiebestämda delen av tjänstepensionen ITP under kommande femårsperiod (se faktaruta). Bland dessa ges alla privatanställda tjänstemän fem alternativ för traditionell försäkring och fem alternativ för fondförsäkring. Inom fondförsäkring erbjuds över 100 olika fonder fördelade på de fem olika alternativen.

Vilka aktörer åkte ur i årets upphandling?
− Skandia och SEB när det gäller traditionell försäkring och Futur Pension och Movestic när det gäller fondförsäkring.

Den som har ITP via sin arbetsgivare och tidigare valt en försäkringsgivare som inte längre finns med i det upphandlade utbudet kommer få möjligheten att behålla sitt tidigare val. Alla som omfattas av detta kommer att kontaktas av Collectum under perioden juli till september i år med information om hur de kan hantera sina placeringar.

− Du kommer att få göra ett så kallat bekräftelseval, det vill såga att det val du redan gjort kvarstå om du vill, säger Pehr Östberg.

Om du inte gör ett bekräftelseval kommer ditt kapital flyttas till Alecta. Men även om du väljer att behålla din befintliga försäkringsgivare så kommer du ändå tvingas byta om fem år.

− Då blir du tvungen att göra ett omval till något av de upphandlade bolagen.
Görs inget val så placeras de i förhandsvalet, säger Pehr Östberg.

Precis som i de fyra föregående upphandlingarna har Collectum gjort en oberoende utvärdering där låga avgifter, möjligheten till hög avkastning och i slutändan höga pensioner varit det väsentliga. Dessutom har årets upphandling inriktats på stärkt kvalitet i såväl utbud som bredd, enligt Collectum.

− Alla med tjänstepensionen ITP vinner på att avgifterna nu sänks ytterligare, från redan låga nivåer. Genom att denna gång få ner avgifterna även i äldre bestånd, kommer tjänstemännen redan under ett enskilt år att spara hundratals miljoner som annars hade gått till avgifter, säger Pehr Östberg.

De nya avtalen träder i kraft den 1 oktober 2023 och gäller till och med den 30 september 2028.