Alla personer födda 1957 som tar ut pension i år går miste om en skattesänkning för att utjämna skillnaden mellan skatt på arbete och pension. Men de är inte ensamma i olyckan – nästa år drabbas personer födda 1958 och 2026 är det 59:ornas tur. 

Storleken på skattehöjningen varierar utifrån pensionsinkomst (se tabell längre ned). Exempelvis uppgår skattehöjningen till 1 600 kr varje månad för den som har en pension på 17 000 kr, enligt beräkningar som Länsförsökringar har gjort.

Vid en pensionsinkomst på 36 000 kr per månad landar skattehöjningen på 3 000 kr.

Bakgrunden till skattesmällen är den förra regeringens justering av grundavdraget för pensionärer med syftet att säkerställa att pensionärer inte skulle betala högre skatt än löntagare under 65 år.

Konsekvensen av förändringen blir dock att de som är födda 1957 och tar ut pension i år får betala markant högre skatt än de som är födda tidigare.

”Det vore bra om regeringen ser till att de som är födda 1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak upprepas 2026, då det är planerat för nästa justering av åldersgränser och grundavdrag”, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar. 

Den höjda skatten berör också den som fortsätter arbeta efter 65-års åldern och har en månadslön på över 33 000 kr. I genomsnitt uppgår den ökade skattenotan till 500 kronor i månaden, enligt Länsförsäkringar.

”Ur ett individperspektiv ger beslutet ett negativt avtryck för de som är födda i slutet av 50 talet och hamnar i kläm och får en högre skatt oavsett om de väljer att gå i pension eller om de väljer att fortsätta arbeta. En dubbelsmäll jämfört med tidigare årskullar. Och ett redan krångligt system har blivit ännu krångligare”, kommenterar Trifa Chireh, och tillägger:

”Det hade varit en fördel om beslutet om både höja åldersgränser i skattesystemet och den nya riktåldern på 67 år som ska tillämpas under 2026, hade sjösatts samtidigt.”

Tabell: Skattehöjning per månad baserat på olika pensionsinkomster för personer födda mellan 1957 och 1959 som tar ut pension. Källa: Länsförsäkringar

Fotnot: Skattebeloppet är beräknat utifrån en kommun och landstingsskatt på 30 procent samt kyrkoavgift.

Demoskop har på uppdrag av Pensionsmyndigheten frågat egenföretagare om deras kunskaper när det kommer till fördelarna med att arbeta längre upp i åldern.

Baserat på resultaten i undersökning känner drygt hälften av egenföretagarna inte till att arbetsgivaravgiften – eller egenavgiften – blir längre och att de får göra ett förhöjt grundavdrag från 67-års ålder. Många vet inte heller att de får ett förhöjt jobbskatteavdrag från året de fyller 66 år.

”Egenföretagare har mycket att tjäna på att driva företaget vidare högre upp i åldrarna. Men drygt hälften svarar att de inte känner till skattefördelarna”, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Myndigheten förklarar sedan de tre skattefördelarna, som företagare borde vara uppmärksamma på när de planerar för sin pensionering, i mer detalj.

Den lägre arbetsgivaravgiften infaller från januari det året som företagaren blir 67 år. Då betalar egenföretagaren endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent i stället för arbetsgivaravgiften på 31,42 procent för aktiebolag eller egenavgiften för enskilda firmor som uppgår till 28,97 procent.

Även det förhöjda grundavdraget gäller med start i januari det år som företagen fyller 67 år. Det innebär lägre skatt på arbetsinkomst för den som tar ut lön från sitt aktiebolag eller enskild firma. 

”Grundavdraget ger också lägre skatt på pension. Den som har börjat ta ut sin pension kan fortsätta att driva företaget”, tillägger Pensionsmyndigheten.

Den tredje fördelen med förhöjt skatteavdrag gäller från januari det år som företagen blir 66 år. 

”Det ger lägre skatt på arbetsinkomst eller inkomst av enskild näringsverksamhet”, skriver myndigheten. 

De skatteförändringar som gjorts i Sverige innebär att så kallade ”jobbonärer”, personer som jobbar några år extra efter pensioneringen kan höja sin månadsinkomst med tusentals kronor på ålderns höst. 

Det visar beräkningar som Länsförsäkringar har gjort (se tabell längre ned). Bolaget påminner också att det går att ta ut pension samtidigt som man jobbar extra, men även deltid och heltid.

För en av exempelpersonerna, ingenjören Olle, ökar inkomsten efter skatt med drygt 5 000 kr per månad om han väljer att jobba 30 procent ett extra år jämfört med att vara heltidspensionär.

Skillnaden blir större ju högre lön man har, uppmärksammar Länsförsäkringar. 

”Skattemässigt lönar det sig alltså att vara jobbonär efter pensioneringen. Och kanske extra bra nu när räntan och matpriserna är högre än normalt att få några tusenlappar mer. Dessutom fortsätter du att tjäna in till den allmänna pensionen när du arbetar”, säger bolagets pensionsekonom Trifa Chireh i en kommentar.

Tabell: Exempel på hur några extra arbetsår påverkar pensionen för tre olika yrken. Beloppen under pensionsåren avser efter skatt. Källa: Länsförsäkringar

För fem år sedan, 2018, svarade 54 procent att de pensionssparar privat i Skandias årliga pensionsundersökning. Andelen har därefter ökat och uppgick till 69 procent under 2022.

Tillväxttakten bromsade dock in betänkligt jämfört med året innan och landade på 2 procentenheter. Årets undersökning utgör ett trendbrott då andelen som uppger att de pensionssparar privat minskar till 64 procent. 

Skandias pensionsekonom Mattias Munter är inte särskilt överraskad. 

– Det var inte helt oväntat givet situationen för hushållen, som pressas av allt högre kostnader. När pengarna räcker till allt mindre är det förståeligt att sparandet minskar, säger han.

Andelen som pensionssparar privat är fortsatt hög, vilket gör att pensionsekonomen inte ser några omedelbara risker med den vikande trenden.

Men består den över tid kommer det att bli allt svårare för svenskarna att möta sina förväntningar på den framtida pensionen, varnar Mattias Munter. 

I årets undersökning anser nära 60 procent att det är rimligt att få 80 procent av lönen eller mer i pension. Samtidigt tror bara 9 procent att de kommer att nå upp till den nivån. 

– Det finns en pessimism kring den pension man förväntas att få och vad man önskar för att kunna göra det man vill som pensionär. Förväntningarna om en pension på 80 procent av lönen eller mer är högt ställda, säger Mattias Munter.

Baserat på Skandias långsiktiga prognoser – för de som befinner sig ungefär halvvägs in i arbetslivet – kommer inte allmän- och tjänstepensionen vara tillräcklig för att få ut en sådan hög pension, enligt pensionsekonomen. 

– Det innebär att det kommer att krävas ett eget sparande för att nå dit, säger Mattias Munter. 

Behovet av högre pensionsnivåer kommer också att öka i framtiden eftersom svenska hushåll är bland de mest skuldsatta i Europa, poängterar han.

– Dagens pensionärer är en lågt belånad grupp, men det ser vi inte på samma sätt i de yngre generationerna. Morgondagens pensionärer kommer att ha betydligt högre boendekostnader, vilket i sin tur kräver högre pensionsnivåer generellt, säger Mattias Munter. 

En fråga som lämnas obesvarad i Skandias undersökning är om hushållen minskat sparandet generellt eller först och främst det egna pensionssparandet. 

Blandade resultat i tidigare sparundersökningar gör att det är svårt att dra några slutsatser kring det, förklarar Mattias Munter. 

– Jag rekommenderar att man har som målsättningen att spara 10 procent av lönen och det privata pensionssparandet bör utgöra omkring hälften av det över tid. Men i första hand bör man bygga upp en buffert för oförutsedda utgifter, säger han.

En bra tumregel för storleken på buffertsparande är tre månadslöner, tillägger Mattias Munter. Pensionsekonomen understryker dock att sparandet måste anpassas utifrån de individuella förutsättningarna. 

Pensionsmyndigheten meddelar att man under veckan kommer att göra insättningar till premiepensionssystemet på totalt 12,5 miljarder kronor i fondrabatter och arvsvinst. Pengarna kommer att fördelas över svenskarnas premiepensionskonton med start på fredag den 5 maj, enligt myndigheten. 

Fondbolagen rabatterar sina fondavgifter för att finnas på fondtorget. Denna rabatt får premiepensionsspararna tillbaka en gång per år och pengarna används till att köpa fler fondandelar till spararnas premiepensionskonton. 

”Premiepensionssparare och pensionärer får tillbaka 12 500 miljoner kronor i rabatter och arvsvinster. Beloppet har påverkats negativt på grund av börsens utveckling under 2022. Men totalt sett har insättningarna ökat tack vare att fler har tjänat in premiepension under längre tid”, säger Ole Settergren, chef för Pensionsmyndighetens analysavdelning, i en kommentar. 

Den genomsnittliga kapitalviktade fondavgiften var i genomsnitt 0,13 procent av förvaltat kapital under 2023. Utan rabatten på fondtorget hade snittavgiften uppgått till 0,45 procent, enligt myndigheten. 

Handeln med nya fondandelar för pengarna som placeras på pensionsspararnas konton startar på måndagen den 8 maj och avslutas för de flesta den 10 maj, uppmärksammar Pensionsmyndigheten.

”Under tiden som handeln pågår så köas fondbyten. Fondbyten som beställs efter 4 maj genomförs efter att handeln med nya fondandelar har avslutats”, informerar myndigheten vidare i ett pressmeddelande. 

Genom att arbeta mer heltid kan man höja sin framtida pensionsinkomst med 12 till 23 procent per månad. Detta jämfört med någon som arbetat deltid under en period, enligt pensionsbolaget Skandias rapport ”Karriärfokus”.

Skillnaden när det kommer till heltidsarbetets effekt på den framtida pensionen beror på vilken generation och yrkesgrupp man tillhör (se tabell längre ned).

Bland annat kan en ung civilingenjör höja sin pensionsinkomst med 10 000 kronor per månad genom att arbeta heltid, visar bolagets genomgång. För en äldre biblioteksassistent som gör samma val sjunker det framtida pensionstillskottet till 3 000 kronor per månad. 

Skandia utgår i rapporten från den totala pensionen, inklusive tjänstepension. 

”Ju tidigare jag förstår vad som bygger pension och hur olika livsval påverkar min framtid så kan jag fatta medvetna beslut. Även om ett karriärfokus är ekonomiskt gynnsamt kanske det inte passar alla, då kan ett eget sparande vara ett relativt enkelt sätt kompensera för deltidsarbete”, säger bolagets pensionsekonom Mattias Munter i en kommentar. 

”Att jobba längre ger också stor effekt på pensionen och blir det verktyg som återstår om jag närmar mig pensionen och inte är nöjd med prognosen”, fortsätter han. 

I rapporten beräknar Skandia pensionsskillnaden för en person som minskar arbetstiden till 80 procent vid 39-års ålder jämfört med den som fortsätter att jobba heltid fram till riktåldern för pension.

”Men andra livsval och prioriteringar kan också leda till motsvarande svaga löneutveckling och negativa pensionseffekt”, tillägger pensionsbolaget.

Tabell: Så gynnas pensionsinkomsten av heltid jämfört med en period av deltid*. Källa: Skandia

* Scenariot med deltidsarbete bygger enligt Skandia på att individen efter ”småbarnsåren”, från 39 års ålder fram till pensionen vid den förväntade riktåldern, får 80 procent av den pensionsgrundande inkomsten jämfört med scenariot där man fortsätter att arbeta heltid.

Alecta fortsätter att vara förhandsvalet inom traditionell pensionsförsäkring för den privattjänsteman som inte gör något aktivt val.

En viktig orsak till att Alecta kom ut bäst i utvärderingen är att bolaget sänkt sin avgift från 0,09 procent till 0,05 procent vilket är klart lägst bland de bolag som deltog i upphandlingen. Men Pehr Östberg, ansvarig för upphandlingen hos valcentralen Collectum, lägger ändå in en brasklapp.

− Även om Alecta sammantaget var bäst i den utvärdering vi gjort kan vi inte bortse från den senaste tidens händelser i bolaget. Därför är det viktigt att påminna om att ITP-nämnden alltid har möjlighet att ompröva en tilldelning. Det kan till exempel ske om ingripande görs från Finansinspektionen i ett valt bolag. Vi kommer fortsätta att följa Alectas agerande noga, säger han till Privata Affärer.

Totalt åtta försäkringsgivare har valts ut för att förvalta den premiebestämda delen av tjänstepensionen ITP under kommande femårsperiod (se faktaruta). Bland dessa ges alla privatanställda tjänstemän fem alternativ för traditionell försäkring och fem alternativ för fondförsäkring. Inom fondförsäkring erbjuds över 100 olika fonder fördelade på de fem olika alternativen.

Vilka aktörer åkte ur i årets upphandling?
− Skandia och SEB när det gäller traditionell försäkring och Futur Pension och Movestic när det gäller fondförsäkring.

Den som har ITP via sin arbetsgivare och tidigare valt en försäkringsgivare som inte längre finns med i det upphandlade utbudet kommer få möjligheten att behålla sitt tidigare val. Alla som omfattas av detta kommer att kontaktas av Collectum under perioden juli till september i år med information om hur de kan hantera sina placeringar.

− Du kommer att få göra ett så kallat bekräftelseval, det vill såga att det val du redan gjort kvarstå om du vill, säger Pehr Östberg.

Om du inte gör ett bekräftelseval kommer ditt kapital flyttas till Alecta. Men även om du väljer att behålla din befintliga försäkringsgivare så kommer du ändå tvingas byta om fem år.

− Då blir du tvungen att göra ett omval till något av de upphandlade bolagen.
Görs inget val så placeras de i förhandsvalet, säger Pehr Östberg.

Precis som i de fyra föregående upphandlingarna har Collectum gjort en oberoende utvärdering där låga avgifter, möjligheten till hög avkastning och i slutändan höga pensioner varit det väsentliga. Dessutom har årets upphandling inriktats på stärkt kvalitet i såväl utbud som bredd, enligt Collectum.

− Alla med tjänstepensionen ITP vinner på att avgifterna nu sänks ytterligare, från redan låga nivåer. Genom att denna gång få ner avgifterna även i äldre bestånd, kommer tjänstemännen redan under ett enskilt år att spara hundratals miljoner som annars hade gått till avgifter, säger Pehr Östberg.

De nya avtalen träder i kraft den 1 oktober 2023 och gäller till och med den 30 september 2028.