KPIF-inflationen väntas ha stigit till 1,6 procent i januari jämfört med 0,5 procent i december. KPIF-inflationen exklusive energi (KPIFXE) väntas samtidigt ha stigit till 1,6 från 1,2 procent förra månaden.

”Det blir nu extra viktigt att sortera ut alla tillfälliga effekter och verkligen ha blicken på bollen för att se vart det egentliga inflationstrycket är på väg. Man måste hålla koll på underliggande inflationsmått för att försöka bedöma vad som är verkligt högre inflation och vad som är brus”, säger Handelsbankens seniorekonom Johan Löf till Nyhetsbyrån Direkt.

Inflationen påverkas alltid i januari av att SCB då gör sin årliga omviktning av varorna och tjänsterna som ingår i KPI-korgen. Normalt baseras vikterna på den faktiska konsumtionen två år tillbaka, men till följd av hur drastiskt coronapandemin ritat om konsumtionsmönstren har SCB beslutat att i stället basera vikterna på den coronapåverkade konsumtionen 2020.

Det innebär att sådant som det konsumerats mindre av till följd av pandemin, som flygresor, hotellvistelser och restaurangbesök, väger mindre i inflationen i år. Samtidigt väger sådant det konsumerats mer av, som livsmedel och produkter för hemmet, tyngre.

Eftersom priserna på det hushållen konsumerat mindre av överlag utvecklats svagare än produkterna som det konsumerats mer av kommer korgeffekten att lyfta inflationen i år. Enligt en beräkning från Riksbanken kan det handla om drygt 0,1 procentenhets högre inflation i år. Det normala är annars att omviktningen sänker inflationen med någon tiondel eftersom hushåll normalt konsumerar mindre av sådant som stiger i pris till förmån för det som blivit billigare.

”Det är bara något enstaka år som vi haft en positiv korgeffekt. I fjol var dessutom korgeffekten ovanligt negativ. Att vi hade ett onormalt år då och ett onormalt år åt andra hållet nu gör att det blir ett väldigt omslag i inflationen. Med energisiffrorna på det får vi en raketinflation”, säger Johan Löf.

Inflationen får också en skjuts upp av de stigande energipriserna, med höga elpriser och stigande oljepris. Klädresorna, som normalt brukar sänka inflationen i januari, kan också tänkas vara mindre i år med tanke på uppmaningar om att ställa in dem i fysiska butiker för att undvika trängsel.

Vidare leder omviktningen av KPI-korgen till effekter på säsongsmönstret för inflationen. De mest säsongspåverkade delarna av KPI – kläder samt utrikes flygresor – får en minskad vikt i år. Detta lyfter inflationen nu i början av året, men dämpar den sedan under sommaren.

”Det som det normalt brukar vara rea på i januari – kläder, skor och flygresor – har en mycket mindre vikt i år. Det höjer inflationen nu, men den får sedan inte samma lyft som normalt under sommaren, när det brukar vara dyrt att resa. Vi kommer att få en ovanligt slagig inflation i år. Det gäller att se mer till trenden i stället för enskilda månadssiffror”, säger Johan Löf.

Det kan påpekas att inflationen på lång sikt inte bör påverkas av när konsumtionsvikterna uppdateras utan att det handlar om en fördelning i tiden, där inflationen som annars skulle ha lyfts 2022 och 2023 i stället blir högre redan i år.

Under våren kommer sedan inflationen att öka ytterligare till följd av baseffekter när den coronapåverkade inflationskollapsen våren 2020 kommer in i jämförelserna. KPIF-inflationen väntas då tillfälligt hamna klart över Riksbankens mål på 2 procent, men den allmänna bedömningen är att den sedan sjunker tillbaka igen, mot bakgrund av bland annat rekordlåga löneavtal och tidigare kronförstärkning.

”Inflationen bör återgå till den långsiktiga lägre trenden, men man kan förstås inte utesluta nya överraskningar. När restriktionerna väl lättar kan det bli en väldig fart på vissa priser. Vi ser också tecken på stigande priser på råvaror och insatsvaror. Om konjunkturen blir överraskande stark kanske företagen vågar vältra över det på konsumenterna i högre grad. Om arbetsmarknaden återhämtar sig snabbare än väntat skulle vi också kunna få en högre löneglidning, löneavtalen avgör inte allt”, säger Johan Löf.

Han tillägger också att Riksbanken varit tydliga med att de kommer att se igenom den väntat höga inflationen under våren.

”De har länge haft prognoser om en rekyl i inflationen 2021 utan att för den skull signalerat att de skulle bry sig om den. Först i början av 2024 räknar de med att inflationen uthålligt är uppe i 2 procent. Riksbanken skulle påverkas mer av om inflationen blir oväntat låg, och det påverkar inflationsförväntningarna. Om inflationen överraskar på uppsidan kommer det inte att rubba deras vy i första taget”, säger Johan Löf.

SCB publicerar KPI för januari torsdagen den 18 februari, klockan 9.30.

Exempel på sådan verksamhet är mjukvarubolag som Lime och Fortnox, gamblingleverantörer som Evolution och Kambi, men också spelutvecklare som Embracer, Paradox och Stillfront. Om en kund tipsar en annan om produkten blir det varken marknadsföringskostnader eller tillverkningskostnader om allt sker digitalt.

En hake att tänka på är att det kan finnas en stor tröskel för bolagen att ta sig över i form av kostsam produktutveckling innan stordriftsfördelarna och hävstången kickar in.

Hävstången på vinsten när sådana bolag lyckas är stor, men så är värderingarna rätt höga också nu när det råder digital feber på börsen. Kurstrenderna pekar fortsatt uppåt och på många års sikt har tågen nog inte gått, även om det kommer att bli rekyler och enstaka börskrascher även på 2020-talet. Då gäller det att vara redo.

En annan bra hävstång är att få en vanlig löneförhöjning, så du får mer lön för samma insats. Ibland kommer högre lön med mer ansvar och krav, men är du en framgångsrik konsult eller företagare och bara höjer arvodet för att din efterfrågan är god blir det lönsamt. Efterfrågan är din hävstång på dina jobbinkomster och sådana krävs för att vi ska kunna få överskott i vår ekonomi och därmed ha kapital för att spara i aktier.

De farligaste hävstängerna är de när du lånar pengar. Certifikat med inbyggd hävstång på gånger tio eller 15 är farligast. Aktielån är heller inget jag rekommenderar, då aktier som tillgångsslag är lite för svängigt i pris för att det ska vara bra att belåna.

Däremot en lågt belånad bostad kan vara med och finansiera aktieköp. Är din bostad belånad under 50 procent behöver du inte amortera offensivt i tider av låga räntor, utan satsa hellre på investeringar i aktier.