Enligt JP Morgan har bitcoins konkurrens med guldet redan börjat. Investmentbanken hänvisar till nyliga utflöden på 7 miljarder dollar från guld och inflöden på mer än 3 miljarder dollar till Greyscale Bitcoin Trust, en noterad fond som följer bitcoinpriset och möjliggör exponering mot den digitala valutan utan innehav.

Enligt analysen kommer bitcoin sannolikt prestera bättre än guldet då ”millennials” blir en viktigare del av investeringsmarknaden.

Strategerna bedömer samtidigt att uppsidan är villkorad av att volatiliteten konvergerar med guldet på lång sikt.

Intresset för kryptovalutan har stärkts markant då investerare ser tillgången som en säkring (”hedge”) mot inflation och ett alternativ till en försvagad dollar, noterar Reuters.

På torsdagsmorgonen svensk tid handlades bitcoin på rekordnivån 37.700 dollar.

Under 2020 steg bitcoins pris med över 300 procent. Så sent som den 16 december klättrade priset över 20.000 dollar för första gången.

”När befolkningen vaccineras kommer de hårdast drabbade sektorerna att återhämta sig samtidigt som tillverkningsindustri, företagstjänster och bostadsbyggande tar fart. Arbetslösheten toppade förra året och kommer att förbättras, om än gradvis”, skriver de.

Danske Bank ser ett flertal drivkrafter för en stark återhämtning 2021: Vaccinen kommer som sagt att få efterfrågan att återvända till de hårdast drabbade sektorerna, som dessutom kan få ett extra lyft av en uppdämd efterfrågan på sådant som resor och restaurangbesök. Till detta kommer betydande finanspolitiska stimulanser, såväl i Sverige som internationellt, liksom en penningpolitik med gasen i botten.

Sveriges BNP väntas ha sjunkit med 2,9 procent 2020 för att sedan växa med 3,4 procent i år och 2,6 procent under 2022. I sin senaste prognos, i oktober, räknade Danske Bank med att Sveriges BNP skulle sjunka 3,0 procent 2020 för att sedan växa med 4,0 procent 2021.

Även om det fjärde kvartalet inleddes stark leder den ökade smittspridningen och skärpa restriktioner till en tillfällig inbromsning, som slagit hårt mot tjänster som hotell, restauranger och resor, liksom mot delar av detaljhandeln, i synnerhet kläder.

Till skillnad mot vårens första våg klarar sig dock tillverkningsindustrin betydligt bättre denna gång, och har enligt tillgängliga data fortsatt sin återhämtning. Grunden är därmed lagd för en fortsatt stark återhämtning för svensk exportindustri under 2021.

Liksom Covid-19 slagit mycket olika mot olika delar av näringslivet har det också påverkat hushållen olika. Insiders har behållit sina jobb och samtidigt fått se sina förmögenheter öka kraftigt, till följd betydande prisuppgångar på bostäder och aktier. Samtidigt har outsiders blivit av med jobben och kanske inte heller haft några tillgångar som stigit i värde.

Bostadspriserna har stigit kraftigt under 2020, särskilt villor, när hushåll sett över sitt boende och letat större med bättre möjligheter till hemarbete. Även 2021 ser Danske Bank att det kan bli tal om betydande prisuppgångar på bostäder, men på sikt bör det ske en dämpning där priserna ökar mer i linje med inkomsterna.

På arbetsmarknaden ser banken vissa tecken på att återhämtningen tappat lite fart på sistone, men det faktum att det inte finns någon förnyad oro kan ändå ses som ett styrketecken för svensk ekonomi. Danske Bank bedömer att arbetslösheten toppat för denna gång och att den nu gradvis kommer att förbättras framöver när den ekonomiska återhämtningen tar fart igen.

Inflation ser det sämre ut med, där rekordlåga löneavtal och tidigare kronförstärkning håller ned prisökningarna. Räknat över hela den tre år långa perioden från att tidigare avtal löpte ut i våras ger höstens nya löneavtal 1,8 procents löneökningar per år fram till våren 2023, de lägsta under de senaste årtiondena.

”Det har en stor implikation: den viktigaste drivkraften för inflationen, den inhemska lönekostnaden, kommer att öka långsammare än någonsin, vilket dämpar det inhemska kärninflationstrycket till nya lägstanivåer”, skriver Danske Bank.

Till detta komma den kraftiga kronförstärkningen sedan i mars förra året, som kommer att hålla ned priserna på importerade varor och tjänster.

Inflationen förblir därmed parkerad en bra bit under Riksbankens 2-procentsmål, där problemet för Riksbanken är att detta lär sätta ytterligare press nedåt på redan låga inflationsförväntningar.

”Om de långsiktiga inflationsförväntningarna sjunker ytterligare kan vi inte utesluta möjligheten räntan sänks tillbaka till negativt territorium”, skriver Danske Bank.

Stalltipset är att Riksbanken håller kvar reporäntan på noll procent, men sannolikheten för en räntesänkning har ökat enligt Danske Bank, inte minst som flera ledamöter i Riksbankens direktion ifrågasatt effektiviteten av ytterligare tillgångsköp.