Truecaller har noterat en något ökad osäkerhet hos annonsörer vilket sannolikt resulterade i att en del planerade investeringar senarelagts. I Mellanöstern och Afrika har en försiktighet påverkat tillväxten negativt.

Är du orolig för den lägre tillväxttakten?

”Nej, det är jag inte. Mellanöstern och Afrika är ur ett intäktsperspektiv inte de som driver vår tillväxt mest, utan det är Indien och resten av världen”, säger Alan Mamedi.

Omsättningstillväxten låg på 44 procent under det tredje kvartalet, vilket var lägre än andra kvartalets tillväxt på 100 procent och första kvartalets 116 procent.

I Indien var omsättningstillväxten 56 procent tredje kvartal, i Mellanöstern och Afrika var den 9 procent och i resten av världen 29 procent.

”Som jag har sagt tidigare kommer vi inte leverera en tillväxt på 100 procent plus varje kvartal, det är inte hållbart”, kommenterar Alan Mamedi.

Vad är en uthållig nivå?

”Vi har våra finansiella mål, som vi fortfarande känner oss trygga med, om en genomsnittlig tillväxt om 45 procent.”

Så du befarar inte en försämrad situation framöver?

”Nej, det gör jag inte. Vi ser snarare möjligheter i hur vi kan öka engagemanget i vår app och här finns det väldigt mycket kvar att göra. Med tanke på hur mycket utrymme vi har kvar i vårt arbete med att göra produkten ännu bättre ser jag snarare en uppsida”, säger Alan Mamedi.

De anklagelser om oegentligheter som Viceroy riktade mot Truecaller i en blankarrapport i september, och som pressade Truecalleraktien, avfärdade bolaget som osanna.

”Deras rapport innehöll ju ett hundratal punkter. Vi pratade med ägarna om vad som bekymrade dem och försökte besvara de punkterna i rapporten. Efter det har vi inte lagt ned mer tid på det”, säger Alan Mamedi.

Ferronordic redovisar ett rörelseresultat på 451 miljoner kronor (147) för det tredje kvartalet 2022.

Nettoomsättningen uppgick till 1.479 miljoner kronor (1.661), motsvarande en negativ tillväxt om 11 procent.

Konsensus från Pinpoint Estimates*, med 12 bidragsgivare, låg på ett ebit-resultat på 110 miljoner kronor och en omsättning på 1.416 miljoner kronor. Utfallet var alltså bättre än väntat.

Rörelsemarginalen var 8,8 procent (8,9), enligt delårsrapporten.

Det justerade rörelseresultatet blev 130 miljoner kronor. En ersättning från Volvo CE för uppsägning av återförsäljaravtal i Ryssland.

Resultatet efter skatt uppgick till 366 miljoner kronor (109) och resultatet per aktie var 25:20 kronor (7:48).

Fokus på Tyskland och Kazakstan

Ferronordic konstaterar att förutsättningarna för bolagets verksamhet i Ryssland fortsätter att försämras, och att fokus ligger på utveckling av verksamheterna i Tyskland och Kazakstan.

”Vi vidtar alla åtgärder för att säkerställa att vår verksamhet i Ryssland följer tillämpliga lagar. Vår verksamhet är begränsad i omfattning, men där det är möjligt fortsätter vi att betjäna våra kunder. Inför en osäker framtid arbetar vi aktivt för att kunna sälja vår verksamhet i Ryssland”, skriver vd Lars Corneliusson.

I Tyskland minskade Ferronordics försäljning av nya lastbilar med 5 procent, främst som ett resultat av utbudsbegränsningar. Däremot växte bolagets eftermarknadsverksamhet med 42 procent. Som ett resultat av denna ändring i omsättningsfördelning ökade bruttomarginal med 3 procentenheter till 13,5 procent.

Nettoomsättningen i Tyskland ökade sammantaget 10 procent till 359 miljoner kronor under tredje kvartalet. Rörelseresultatet förbättrades till -7 miljoner kronor (-32).

”Vi behöver dock fortsätta att utöka vår servicetäckning och ta marknadsandelar inom både service och lastbilsförsäljning. Vi tror att vi kommer att uppnå ett tempo för ett neutralt rörelseresultat i Tyskland före årsskiftet, skriver vd.

Han noterar att den makroekonomiska osäkerheten sannolikt kommer att påverka den tyska ekonomin.

”I ett längre perspektiv tror vi dock att de underliggande förhållandena och affärsmöjligheterna på de kazakiska och tyska marknaderna förblir starka”, avslutar han vd-ordet.

* Pinpoint är en öppen plattform där alla typer av investerare kan bidra med sina egna estimat som sedan sammanställs till ett konsensus. Bidragsgivare kan välja att vara anonyma.

”Den amerikanska inflationen inkom inte lika högt som väntat och världens börser rusade som skållade troll och långa räntor sjönk som gråstenar”

Så inleds Nordeas morgonbrev skrivet av bankens chefsanalytiker Mats Hydén.

Han konstaterar att den viktiga amerikanska tioårsräntan rasade efter att inflationssiffrorna släpptes.

”Sammantaget föll tioårsräntan nästan 30 punkter efter att inflationen inkommit 0,2 procentenheter lägre än väntat”, skriver Hydén och fortsätter:

”Reaktionen blev även enorm (och rimligen kraftigt överdriven) på världens börser med synnerligen stora uppgångar både i USA, Europa och Asien under natten”.

Det våldsamma sentimentskiftet beror förstås på förväntningar om att en något lägre inflation än väntat kan göra Fed mindre aggressivt. Nu förväntar sig marknaden att Fed ”bara” höjer med 50 punkter vid det kommande mötet och 25 punkter vid mötet därpå. 

Men Hydén anser att reaktionerna är oproportionerliga.

”De stora marknadsrörelserna på en mindre avvikelse i en makrosiffra speglar sannolikt positioneringen i marknaden men framstår inte som proportionerliga i relation till det ett sannolikt scenario av fortsatta räntehöjningar samt en BNP och bolagsvinsrecession under 2023”, skriver Hydén.

Även Swissquotes Ipek Ozkardeskaya menar att det handlar om en överreaktion.

”Investerare reagerar som att ett mirakel inträffat. Men i själva verket är inflationen fortsatt mycket högre än Feds 2 procentsmål”, skriver hon och spår att Fed kommer att höja räntan med 50 punkter i december och ytterligare 50 punkter under det första kvartalet nästa år.

”Men visst, i går var en fantastisk dag, men marknaderna gick för långt och vi kommer definitivt att få se en korrektion framöver”, skriver Ozkardeskaya och påminner om att företagen måste fortsätta att verka i en högräntemiljö samtidigt som konjunkturen viker.

”Det är helt enkelt för tidigt att öppna champagnen”, skriver Ozkardeskaya.

SEB:s Johan Javéus skriver i bankens morgonbrev att ”den stora frågan för börsen när vi blickar framåt är om det vi nu bevittnar är ännu ett björnmarknadsrally eller om vi faktiskt har lämnat börsbotten bakom oss”.

Han pekar på att även om inflations- och räntehotet ser mindre jobbigt ut så ska börsen i stället tampas med en förmodad lågkonjunktur under nästa år.

”I ett försök att vända på alla stenar ställde undertecknad i veckan frågan till investerarkollektivet på Finanstwitter. Den stora majoriteten (72 procent) tror att det kommer nya bottnar medan resterande 28 procent menade att vi redan sett vändningen mot en varaktigt bättre börsutveckling”, skriver Javéus.

Men det finns också personer i hans närhet som tror att det värsta är över.

”En av de skarpa hjärnorna som lutar åt att botten redan är passerad är SEB:s prognoschef Håkan Frisén (som sitter tvärsöver desken från mig). Bland annat lyfter han fram att vi redan har haft tre björnmarknadsrallyn på Stockholmsbörsen i år och det är faktiskt fler än vi sett vid tidigare nedgångar”, skriver Javéus.

Bruttomarginalen landade på 32,7 procent jämfört med 33,5 procent föregående år.

Nettoomsättningen steg till 147 miljoner kronor (119). Försäljningstillväxten var 23,8 procent.

Antalet fullt betalande prenumeranter ökade med 2,6 procent till 446.861 (435.372) och den genomsnittliga intäkten per prenumerant var 103 kronor mot 97 kronor kvartalet före och 93 kronor motsvarande kvartal i fjol.

”Vi har nu genomfört prishöjningar på 20-25 procent på nästan samtliga marknader. Det har accepterats väl av våra användare, trots den utmanande makromiljön och hushållens ansträngda ekonomi. Det är första gången på 10 år som vi justerar priserna. Dessutom har vi ännu inte sett den fulla effekten på intäkterna och vi kommer att utvärdera hur vi kan optimera prissättningen ytterligare framöver på alla marknader”, skriver vd Mats Brandt i delårsrapporten.

Rörelseresultatet, ebit, blev 173 miljoner kronor (36,2) och resultatet efter skatt var 143 miljoner kronor (2,3).

Nettoomsättningen uppgick till 450 miljoner kronor (313). Försäljningstillväxten var 44 procent.

Konsensus från Pinpoint Estimates*, med 22 bidragsgivare, låg på ett ebit-resultat på 181 miljoner kronor och en omsättning på 476 miljoner kronor.

* Pinpoint är en öppen plattform där alla typer av investerare kan bidra med sina egna estimat som sedan sammanställs till ett konsensus. Bidragsgivare kan välja att vara anonyma.

”Vi ser fortfarande en stark efterfrågan. Efter ett par år av covid och halvledarbrist finns en uppdämd efterfrågan på bilar. Vi följer situationen noggrant men för tillfället ser det fortsatt starkt ut”, säger han.

Trots problemen på utbudssidan, där bland annat komponentbrist och covid-nedstängningar lett till begränsningar, står Volvo Cars fast vid sina finansiella mål för ”mid-decade” om en försäljning i årstakt på 1,2 miljoner fordon och en ebit-marginal på 8-10 procent.

”Visst finns det makroekonomiska effekter som pekar åt andra hållet, men vi ser att leveranskedjan och produktionen kommer att normaliseras under loppet av 2023, 2024. Då ser jag inte varför vi inte ska kunna nå våra mål, både som en följd av hög efterfrågan och en tillväxt inom BEV:s (helt elektriska bilar)”, säger han och tillägger att bolaget ser ”mid-decade” som ”någonstans” kring år 2025-2026.

Utbudsbegränsningarna har sänkt leveranstakten under 2022, men under september och oktober 2022 har Volvo Cars försäljning och produktion gradvis förbättrats.

”Efterfrågan är mycket starkare än vad vår försäljning i år visat. Vi skulle ha sålt många fler bilar varje kvartal i år om vi hade haft en normal produktionssituation i år”, säger Johan Ekdahl.

Han poängterar att Volvo Cars går in i 2023 med en ”rekordstor” orderbok och räknar med en fortsatt volymtillväxt fjärde kvartalet och in i 2023.

”Tillväxten väntas fortsätta in i 2023 och med sjunkande råmaterialpriser ser jag nog att vi ska kunna fortsätta ha en bra utveckling”, säger Johan Ekdahl.

Hon sade att hon tror att den snart kan vara lämpligt att dämpa takten i räntehöjningarna för att bättre kunna utvärdera hur de finansiella och ekonomiska förhållandena utvecklas.

Men hon ser inte ett beslut om att bromsa takten i räntehöjningarna som nära relaterat till inkommande data, och en långsammare höjningstakt ska inte tolkas som att det representerar lättare policy i relation till inkommande data.