”Inflationen hoppar upp som väntat och lär fortsätta att stiga kommande månader för att peaka i april, mycket beroende på pandemin och energipriser. Sedan vänder den dock ned igen, vi tror den faller tillbaka ned mot 1 procent, mycket beroende på ett svagt lönetryck och att kronan stärkts”, säger Michael Grahn, Danske Banks chefekonom i Sverige, till Nyhetsbyrån Direkt.

Han tillägger att Riksbanken räknat med en uppgång i inflationen i närtid och att deras prognos var nära januariutfallet.

”Detta är inte så viktigt för Riksbanken nu. De kan ta det lugnt på kort sikt”, säger han.

KPIF-inflationen steg till 1,7 procent i januari från 0,5 procent i december. Väntat enligt Infronts analytikerenkät var 1,6 procent medan Riksbanken trodde på 1,7 procent. Mycket av uppgången handlar om ett antal tekniska effekter, bland annat den justering av KPI-korgen som SCB gör i januari varje år och som dessutom påverkar säsongsmönstret i år. Till detta kommer bland annat stigande energipriser.

Exklusive energi steg KPIF-inflationen till 1,8 procent, väntat här 1,6 procent enligt Infront och 1,7 procent enligt Riksbanken.

”Sammantaget är inflationen alltid svår att möta och pandemin har inte gjort det enklare”, skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i ett marknadsbrev.

Han tillägger dock att bedömningen fortsatt är att inflationen sjunker ned mot 1 procent i mitten av 2021, även om stigande livsmedelspriser är en uppåtrisk.

Torbjörn Isaksson skriver vidare att Riksbanken kan fokusera mindre på inflationen, givet de många teknikaliteterna som förvårar tolkningen, och de har redan gjort klart att de kommer att se igenom den väntade inflationsuppgången under det första halvåret i år.

”Riksbanken verkar dock känslig för att kronan ska stärkas för snabbt eller för sjunkande inflationsförväntningar. Dessa faktorer är inte av några överhängande problem för banken, men kan bli så senare i år”, skriver han.

Vad gäller överraskningar i utfallet säger Danske Banks Michael Grahn att klädreorna blev något mindre än väntat samtidigt som livsmedelspriserna steg något mer.

SBAB:s chefekonom Robert Boije tycker att utfallet ändå väcker en del frågor kring hur högt inflationstrycket egentligen är.

”Inflationen är absolut inte död. Det här väcker lite frågor om inte inflationstrycket är på väg upp, mer än vad många bedömare är inne på. Det skulle i så fall kunna påverka långräntorna”, säger han till Direkt.

Väntat enligt Infronts prognosenkät var en nedgång om 0,4 procent jämfört med månaden före och en ökning med 1,6 procent jämfört med samma månad föregående år.

SCB noterar att månadsförändringen främst påverkades av prisnedgångar på kläder, utrikes flygresor, datorer och paketresor, vars priser brukar falla i januari. Det var även prisnedgångar för restaurangbesök. Det var samtidigt en svagare januarirea än vanligt på bland annat kläder, vilket drog upp inflationen.

Detta motverkades av högre priser på el där bland annat kallare temperaturer ledde till prisökningar inom samtliga elområden. Det var vidare prisuppgångar på grönsaker och drivmedel.

0,8 procent av korgen imputerades eftersom det inte har varit möjligt att konsumera vissa tjänster.

Korgeffekten påverkade månadstakten i januari med -0,35 procent och årstakten med 0,16 procent.

Vid varje årsskifte ändras den varukorg som ligger till grund för beräkningen av KPIF. Inaktuella varor och tjänster tas bort samtidigt som nya tillkommer. Alla varor och tjänster får dessutom en ny uppdaterad vikt i varukorgen.

På grund av konsumtionsförskjutningar under coronapandemin har många tjänster, exempelvis flygresor och biljetter till kulturevenemang fått en mindre vikt i KPIF-korgen medan bland annat hemelektronik och hushållsvaror nu står för en större andel av korgen.

I december var KPIF-inflationen 0,5 procent.

KPI sjönk 0,4 procent i januari, jämfört med föregående månad, och steg 1,6 procent jämfört med samma månad 2020.

KPIF-inflationen exklusive energi, KPIFXE, var 1,8 procent i januari, jämfört med 1,2 procent i december. Enligt Infronts enkät väntades 1,6 procent.

Riksbankens prognos pekade mot en KPIF-inflation på 1,7 procent (1,65) i januari samt en KPIFXE-inflation på 1,7 procent (1,74).

NEL redovisar intäkter på 229 miljoner norska kronor för det fjärde kvartalet 2020, vilket var en ökning från 176 miljoner motsvarande kvartal föregående år.

Analytikerna hade räknat med en omsättning på 153 miljoner norska kronor, enligt S&P Global Market Intelligences sammanställning.

Ebitda-resultatet landade på -96,2 miljoner norska kronor (-41,7) samtidigt som ebit-resultatet landade på -139 miljoner (-62,4).

I resultatet inkluderas engångsposter, kostnader för uppbyggnadsinvesteringar och en avsättning om 20 miljoner norska kronor för en potentiell bot, vilken bolaget rapporterat om tidigare.

Nettoresultatet blev däremot positivt med 1.295 miljoner norska kronor (-93,2). Resultatet påverkades positivt av en värdejustering om 1.532 miljoner norska kronor avseende bolagets aktieinnehav i Everfuel, uppger Nel.

Orderboken uppgick till 980 miljoner norska kronor i slutet av perioden, en uppgång med 90 procent från slutet av det fjärde kvartalet 2019.

Covidpandemin fortsätter att påverka

Nels intäkter och verksamhet har påverkats och förväntas fortsätta att påverkas negativt av störningar i värdekedjan, resebegränsningar och den generella avmattningen som orsakats av covid-19.

Det framgår av delårsrapporten för det fjärde kvartalet.

Nel har sedan 2019 tagit på sig ytterligare kostnader för att förbereda för framtida tillväxt. Intäktsbortfall och affärsstörningar orsakade av covid-19 har påverkat och kommer att fortsätta att påverka de finansiella resultaten negativt, men har inte resulterat i en förändring av bolagets strategi, skriver Nel.

Orderstocken på 981 miljoner norska kronor vid kvartalets utgång kan jämföras med 513 miljoner norska kronor ett år tidigare. Orderingången förväntas variera mellan kvartalen när orderstorleken ökar.

Råvarukostnaderna har ökat med 32,5 procent från fjärde kvartalet 2019. De ökade råvarukostnaderna är relaterade till en intäktsökning om 25,9 procent och påverkas också av ökade kostnader från projektgenomförande i divisionen Fueling och Electrolyser.

”Zalando kommer enligt oss att kunna leverera stark tillväxt under de kommande åren och skulle därför vara en utmärkt tillgång för Kinnevik att äga även för de nästkommande två, tre åren”, skriver Pareto i sin kommentar och argumenterar för att Zalando har en större tillväxtpotential än vad Tele2 har.

Kinneviks vd Georgi Ganev försvarar tajmingen i en intervju med Direkt och han motiverar draget bland annat med att säga att Zalando numera är mer uppskattat – av både kunder och aktiemarknaden.

”Så var det inte för några år sedan, när marknaden generellt hade en annan inställning till e-handel. Då fanns det en del farhågor, det finns det inte i dag”, säger han till Direkt.

På frågan om vad som eventuellt låg i den negativa vågskålen när Kinnevik började diskutera utskiftningen internt, svarar Georgi Ganev:

”Vi såg inga stora nackdelar, för då hade vi inte gjort detta. Men en uppbar sak är att vi ju fortfarande ser en stor värdepotential i Zalando”, svarar han.

Annars ser Kinnevikchefen bara fördelar med draget, och pekar i första hand på att exponeringen mot de mindre, de snabbväxande bolagen blir procentuellt större när skuggan från Zalando försvinner.

På en fråga från CNBC om vilka trender i marknaden som väntas dominera under årets andra kvartal lyfte UBS analyschef för aktiederivat, Stuart Kaiser, fram inflationen som ett hett ämne. När världen hämtar sig från coronakrisen samtidigt som stimulanserna får effekt räknar nu många med att inflationen kommer att visa sig.

”De flesta väntar sig att inflationen ska stiga och breakeven-inflationen är nu vid den högsta nivån på fem år, så marknaden börjar prisa in den”, sade han till tv-kanalen.

Guld kan enligt analyschefen vara ett bra sätt att hantera inflationsriskerna och enligt Stuart Kaiser fokuserar många av bankens kunder nu på den gula ädelmetallen, vars pris annars har sjunkit sedan det amerikanska presidentvalet i november.

”Många undrar varför alla jagar efter koppar och silver eftersom de används i elfordon och passar i ett industriellt tema. Men guld har halkat efter väldigt mycket./…/ Om vi får denna uppgång i inflationen kan det uppstå ett visst tryck att gå in i guld, kanske inte på några års sikt men på några månaders sikt”, sade han.

Det sade socialminister Lena Hallengren under en presskonferens på onsdagsmorgonen.

Hon angav att det är bekymmersamt att antalet virusfall återigen börjat att öka och att det finns en ”påtaglig risk för en tredje våg av smittspridning”.

Lena Hallengren framhöll att läget överlag i Europa pekar mot att en tredje våg drar in och i vissa länder brutit ut.

Socialministern pekade på att det förefaller finnas en trötthet i det svenska samhället men att det är viktigt att ”hålla i och hålla ut” och det gäller att följa restriktioner och förbud.

”I en tredje våg kanske vi måste ta ytterligare steg”, sade hon.

Remisstiden är fram till den 26 februari, efter fortsatt beredning väntas bestämmelserna vara på plats under vecka 10.

Att en viss smittökning nu kan skönjas i det svenska samhället är inte skäl för en nedstängning av samhället. Det är ”fortfarande ett oklart läge”. Hon sade samtidigt att regeringen i dagsläget inte utesluter några åtgärder. En eventuell nedstängning måste underställas riksdagen.

Gällande sportloven angav hon att det gäller att hålla avstånd i lift- och matköer samt på bensinmackar.

Det är inte exempelvis själva skidanläggningar som är risken utan snarare resan till och från samt vilka man träffar under själva resan.

Spelutvecklaren Stillfront redovisar ett ebitda-resultat på 460 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2020.  Enligt S&P Global Market Intelligences estimatsamanställning väntades ett ebitda-resultat på 480 miljoner.

Den justerade ebit-marginal steg till 37 procent i kvartalet, jämfört med 32 procent motsvarande period året innan.

Nettoomsättningen i kvartalet blev 1.080 miljoner kronor, mot väntade 1.154 miljoner. Det var dock hela 96 procent högre än samma kvartal föregående år. 

”Vår omsättningstillväxt under kvartalet påverkades av hög volatilitet i priserna på onlinemarknadsföring tidigt under perioden samt fortsatt negativa valutaeffekter”, uppges i rapporten.

S&P Global Market Intelligences hade tre estimat för omsättningen och två för ebitda-resultatet.

Positiv start på året

Stillfront har haft en positiv start på året, med stark utveckling över hela portföljen i januari.

”Vi förväntar oss ett fortsatt starkt affärsmomentum framöver, men på kort sikt går vi in i en period med tuffa jämförelsetal, givet den positiva effekten som Covid-19 hade på vår verksamhet under samma period föregående år”, skriver gamingbolagets vd Jörgen Larsson i bokslutet.

Under 2020 växte Stillfront från 12 till 18 studios och fortsatte att utveckla sin affärsplattform.

”I takt med att vi växer tillkommer nya studios som bidrar med unik expertis till plattformen, samtidigt som de direkt kan dra nytta av koncernens samlade tillgångar, data och verktyg. Det här skapar ett skalbart nätverk av expertis som driver samarbetsprojekt och synergier. Vid slutet av 2020 hade vi fler än 60 olika samarbetsprojekt inom Stillfronts affärsplattform, allt från användaranskaffningsprojekt till större utvecklingsprojekt på gemensamma spelmotorer”, skriver vd:n.