Chefsstrategen Michael Hartnett sammanfattar utfallet i månadens enkät med att förhoppningarna om fortsatt positiv utveckling tycks så genomgående positiv att det väcker tvivel, rapporterar flera internationella affärsmedier.

I enkäten har 225 investerare med 645 miljarder dollar under förvaltning svarat på frågor mellan den 5 och den 11 februari och av en uppsummering konstateras att nivåerna av kassa för närvarande ligger på den lägsta nivån på åtta år. Allokeringen till aktier och andra tillgångar är i sin tur på högsta nivån sedan 2011.

Väldigt få förvaltare anser att det finns en risk för marknadsbubbla för närvarande och den så kallade ”Bull & Bear”-indikatorn ligger på 7,7 på en 10-gradig skala där 8 utlöser en säljsignal.

53 procent av investerarna tror att den amerikanska aktiemarknaden är inne i ett slutskede av en tjurmarknad (positiv cykel). 27 procent anser att det än så länge bara är början på tjurmarknaden, medan 13 procent anser marknaden ha blåsts upp till en bubbla.

61 procent är överviktade mot globala aktier, vilket är den näst högsta nivån som nåtts sedan februari 2011.

Vaccinationsutrullningen för att stoppa covid-19 förblir den primära risken, enligt enkätsvarande. 28 procent sätter vaccin högst på risklistan, medan 25 procent anser att den främsta risken är ökande räntor. Det är en procentenhet mer än de som anser att inflationen är det största hotet.

Den högsta trängselfaktorn i marknaden (eng: ”most crowded trade”) är just nu i techaktier (35 procent), följt av bitcoin (27 procent), enligt enkätsvaren.

Andelen av förvaltarna som nu räknar med en v-formad återhämtning i ekonomin har växt till 34 procent, vilket är 10 procentenheter högre än för nio månader sedan, när krisen bröt ut och börserna föll brant i samband med att covid-smittan blev global.

Noteringen att 91 procent av förvaltarna spår att 2021 blir ett starkare år för världsekonomin än 2020 är den högst uppmätta positiva hittills i fråga om att förvaltarna spår en positiv prognos för den ekonomiska helhetsutvecklingen.

En osäkerhetsfaktor som finns kvar för oljans del är hur snabb och omfattande den globala återhämtningen kommer att bli när effekterna av pandemin covid-19 klingar av. I övrigt är det krattat för uppgång, när finanspolitiska stimulanser sammanfaller med låga investeringar i ny oljeproduktion. Ett sådant bristande samband mellan utbud och efterfrågan kan lägga grunden till en varaktig prisuppgång – en supercykel.

”Vi kommer att få brist på olja, innan den blir oönskad under åren längre fram. /…/ Vi kan få se oljan stiga mot, eller till och med över, 100 dollar per fat”, sade Christyan Malet, ansvarig för oljeanalys vid JP Morgan, vid en konferens i förra veckan.

Optimism kring de pågående vaccinationerna mot covid-19 har, tillsammans med produktionsbegränsningar från ledande exportörer, bidragit till att brentoljan stigit med över 220 procent sedan i april. Sedan tre månader tillbaka summeras uppgången till 47 procent.

Även Goldman Sachs oljeanalytiker, Jeffrey Currie, är optimist. Han var en av de ledande rösterna i oljans senaste supercykel mellan 2003 och 2014, och han säger till Financial Times att det finns en verklig risk att oljan i år handlas till omkring 80 dollar, ”eller till och med högre”.

Enligt honom är den främsta faktorn inte Kinas ständiga oljehunger utan de stimulanser världens regeringar nu tillför i sina ekonomier. Ett exempel är den amerikanska Bidenadministrationens föreslagna 1.900 miljarder dollar, till bland annat grön infrastruktur.

”Denna typ av stimulans, riktad till medel- och låginkomsttagare, skapar betydande och råvaruintensiv konsumtion, då dessa har en mycket högre benägenhet att konsumera. Dessa människor kör inte Tesla. De kör stadsjeepar”, säger Jeffrey Currie.

Goldman Sachs-analytiker drar paralleller till den förre USA-presidenten Lyndon Johnsons initiativ ”Stora samhället” på 1960-talet, och han argumenterar för att det lyft som denna satsning innebar för den amerikanska medelklassen hjälpte till att kratta manegen för oljeprisuppgångarna under 1970-talet.

En annan oljeanalytiker som under den förra ”supercykeln” blev känd för att förutspå ett oljepris över 100 dollar och senare även 150 dollar är Arjun Murti, som numera arbetar som rådgivare inom industrin. Arjun Murti anser att det ännu är för tidigt att tala om en långvarig uppgång, men han räknar med att en efterfrågeökning på 1,2-1,4 miljoner fat per dag, som efter nedgången 2014-2015, skulle kunna skapa en ny supercykel.

”Det finns fortfarande några hinder att passera, men mycket kommer att avgöras av styrkan i efterfrågan”, säger han till tidningen.

Men även om en supercykel skulle uppstå är också de mest optimistiska bedömarna skeptiska till dess uthållighet. På riktigt lång sikt är trenden trots allt nedåtriktad. Jeffrey Currie räknar med att efterfrågeökningen kan börja avta redan 2025, medan JP Morgans analytiker räknar med att en hög efterfrågan består lite längre fram på decenniet.

Strax före klockan 10.30 hade brentoljan i första termin sjunkit 0,2 procent till 63:20 dollar per fat.

KPIF-inflationen väntas ha stigit till 1,6 procent i januari jämfört med 0,5 procent i december. KPIF-inflationen exklusive energi (KPIFXE) väntas samtidigt ha stigit till 1,6 från 1,2 procent förra månaden.

”Det blir nu extra viktigt att sortera ut alla tillfälliga effekter och verkligen ha blicken på bollen för att se vart det egentliga inflationstrycket är på väg. Man måste hålla koll på underliggande inflationsmått för att försöka bedöma vad som är verkligt högre inflation och vad som är brus”, säger Handelsbankens seniorekonom Johan Löf till Nyhetsbyrån Direkt.

Inflationen påverkas alltid i januari av att SCB då gör sin årliga omviktning av varorna och tjänsterna som ingår i KPI-korgen. Normalt baseras vikterna på den faktiska konsumtionen två år tillbaka, men till följd av hur drastiskt coronapandemin ritat om konsumtionsmönstren har SCB beslutat att i stället basera vikterna på den coronapåverkade konsumtionen 2020.

Det innebär att sådant som det konsumerats mindre av till följd av pandemin, som flygresor, hotellvistelser och restaurangbesök, väger mindre i inflationen i år. Samtidigt väger sådant det konsumerats mer av, som livsmedel och produkter för hemmet, tyngre.

Eftersom priserna på det hushållen konsumerat mindre av överlag utvecklats svagare än produkterna som det konsumerats mer av kommer korgeffekten att lyfta inflationen i år. Enligt en beräkning från Riksbanken kan det handla om drygt 0,1 procentenhets högre inflation i år. Det normala är annars att omviktningen sänker inflationen med någon tiondel eftersom hushåll normalt konsumerar mindre av sådant som stiger i pris till förmån för det som blivit billigare.

”Det är bara något enstaka år som vi haft en positiv korgeffekt. I fjol var dessutom korgeffekten ovanligt negativ. Att vi hade ett onormalt år då och ett onormalt år åt andra hållet nu gör att det blir ett väldigt omslag i inflationen. Med energisiffrorna på det får vi en raketinflation”, säger Johan Löf.

Inflationen får också en skjuts upp av de stigande energipriserna, med höga elpriser och stigande oljepris. Klädresorna, som normalt brukar sänka inflationen i januari, kan också tänkas vara mindre i år med tanke på uppmaningar om att ställa in dem i fysiska butiker för att undvika trängsel.

Vidare leder omviktningen av KPI-korgen till effekter på säsongsmönstret för inflationen. De mest säsongspåverkade delarna av KPI – kläder samt utrikes flygresor – får en minskad vikt i år. Detta lyfter inflationen nu i början av året, men dämpar den sedan under sommaren.

”Det som det normalt brukar vara rea på i januari – kläder, skor och flygresor – har en mycket mindre vikt i år. Det höjer inflationen nu, men den får sedan inte samma lyft som normalt under sommaren, när det brukar vara dyrt att resa. Vi kommer att få en ovanligt slagig inflation i år. Det gäller att se mer till trenden i stället för enskilda månadssiffror”, säger Johan Löf.

Det kan påpekas att inflationen på lång sikt inte bör påverkas av när konsumtionsvikterna uppdateras utan att det handlar om en fördelning i tiden, där inflationen som annars skulle ha lyfts 2022 och 2023 i stället blir högre redan i år.

Under våren kommer sedan inflationen att öka ytterligare till följd av baseffekter när den coronapåverkade inflationskollapsen våren 2020 kommer in i jämförelserna. KPIF-inflationen väntas då tillfälligt hamna klart över Riksbankens mål på 2 procent, men den allmänna bedömningen är att den sedan sjunker tillbaka igen, mot bakgrund av bland annat rekordlåga löneavtal och tidigare kronförstärkning.

”Inflationen bör återgå till den långsiktiga lägre trenden, men man kan förstås inte utesluta nya överraskningar. När restriktionerna väl lättar kan det bli en väldig fart på vissa priser. Vi ser också tecken på stigande priser på råvaror och insatsvaror. Om konjunkturen blir överraskande stark kanske företagen vågar vältra över det på konsumenterna i högre grad. Om arbetsmarknaden återhämtar sig snabbare än väntat skulle vi också kunna få en högre löneglidning, löneavtalen avgör inte allt”, säger Johan Löf.

Han tillägger också att Riksbanken varit tydliga med att de kommer att se igenom den väntat höga inflationen under våren.

”De har länge haft prognoser om en rekyl i inflationen 2021 utan att för den skull signalerat att de skulle bry sig om den. Först i början av 2024 räknar de med att inflationen uthålligt är uppe i 2 procent. Riksbanken skulle påverkas mer av om inflationen blir oväntat låg, och det påverkar inflationsförväntningarna. Om inflationen överraskar på uppsidan kommer det inte att rubba deras vy i första taget”, säger Johan Löf.

SCB publicerar KPI för januari torsdagen den 18 februari, klockan 9.30.

Den höga ägarkoncentrationen i dogecoin, där få ägare sitter på stora tillgångar, vilket i teorin drar ned likviditeten i handeln är enligt Elon Musk ett stort problem för dogecoin.

”En för hög koncentration är i min mening det enda problemet”, skriver entreprenören.

Dogecoin lanserades 2013 av mjukvaruingenjörerna Billy Markus och Jackson Palmer från IBM respektive Adobe, och förde länge en tynande tillvaro i kryptovalutauniversumets marginal, till dess att Tiktok-användare och sedermera också Elon Musk började sprida memer om digitalpengen.

Den 29 januari, parallellt med den Reddit-initierade finanshysteri där flera aktier utsatta för hög blankning nyttjades för att tvinga flera hedgefonder på knä, steg dogecoins värde med 800 procent under 24 timmars handel.

Elon Musk gick i en senare tweet på måndagen ut och utlovade att han själv var villig att betala om de större ägarna ”tömmer sina konton”.

Det senaste avsnittet av Nyhetsbyrån Direkts podcast FollowTheMoney avhandlar bland annat dogecoin. Podcasten finns tillgängligt på alla podcastplattformar, bland annat Spotify.

”Spelet håller på att förändras och våra liv och aktiviteter kommer på nytt att skifta”, framhåller han.

Förvaltaren pekar på att aktiemarknaden har fokuserat på de mycket kortsiktiga vinnarna och har kombinerat det med långsiktiga sinnebilder. Detta är något som riskerar att skapa felaktiga investeringsval inför tiden efter corona.

”Saker kommer att bli bättre under 2021 och möjligen mycket bättre i många länder. Det vi tror kommer betyda mest är att vacciner ser ut att förhindra alvarliga sjukdomsfall och dödsfall”, påpekar förvaltaren.

Det läggs till att det inte kommer att vara samma normala som inför hälsokrisen utan att vi nu befinner oss i en mellanperiod inför ett nytt normalt läge.

”Många av innovationerna som kommit till eller accelererats av covid-19 kommer att vara hållbara och långsiktiga”, bedömer han.

Investerare måste dock vara förberedda på att vissa element däremot inte kommer att vara varaktiga medan vissa bolag som haft det tufft under hälsokrisen däremot kan börja blomstra medan vi rör oss in i tiden efter pandemin. Det ses som en intressant tidpunkt att leta sådana investeringar.

”Nu är det tid att föreställa sig vilka bolag som kommer att bli eller återkomma som vinnare och därmed blir de mest attraktiva aktierna medan vi rör oss från mellanfasen till efterkrisvärlden”, resonerar förvaltaren.

Även Nordea tycker i en corona-uppdatering att det finns ”ljus i tunneln”, inte minst det faktum att Israels vaccinering förefaller innebära minskad smittspridning och svåra sjukdomsfall bland vaccinerade åldersgrupper.

”Erfarenheterna från Israel ingjuter hopp. Vi står fast vid vår bedömning att förutsättningarna är på plats för en snabb återhämtning i den svenska ekonomin senare i år och en tillväxt som är betydligt högre än vad till exempel Riksbanken räknar med”, framhåller Nordea.

Den Saudi-ledda koalitionen som strider i Yemen uppgav på söndagen att man hindrat en drönarattack från Iran-stödda Houthi-rebellerna mot kungariket.

Nyheten gav en pristopp under natten mot måndagen. Mäklarfirman Fujitomi Co:s chefsanalytiker Kazuhiko Saito konstaterade samtidigt att uppgången fick stöd av hopp om att amerikanskt stimulanspaket och lättnader i nedstängningarna ska öka den globala efterfrågan.

Oljan har klättrat stadigt de senaste veckorna med stöd av bland annat mindre utbud efter Opecs produktionssänkningar.

”Med billig tillgång till pengar bland finansiella lättnader över hela världen, snabb utrullning av vaccin och mindre utbud från Opec+ och amerikanska frackingproducenter, kan oljepriserna vara på väg mot 70 dollar per fat”, sade Satoru Yoshida som är råvaruanalytiker på Rakuten till Reuters.

Omkring klockan 10.30 på måndagen kostade ett fat Brentolja 63:30 dollar.