Drygt sex procent av alla fritidshus i Sverige har utländska ägare, som oftast är norrmän, tyskar eller danskar. Men de regionala skillnaderna är väldigt stora.

I Sverige finns drygt 610 000 fritidshus som ägs av fysiska personer. Det rör sig om småhusbyggnader på fastigheter inom Sverige som saknar folkbokförd befolkning.

Strax över 38 000 av dessa, eller 6,3 procent, har utländska ägare. Det innebär att den taxerade ägaren saknar svensk adress och svenskt personnummer.

– Det norska ägandet är störst. Av de utlandsägda fritidshusen i Sverige ägs 33 procent av norrmän. Därefter följer tyskar och danskar, som äger 28 respektive 26 procent av de utlandsägda fritidshusen, säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB.

Ovanligt i Stockholms län

Det största antalet utlandsägda fritidshus finns i Västra Götalands (7 846 stycken), Värmlands (6 549) och Kronobergs län (4 533).

Den största andelen utlandsägda fritidshus finns i Kronobergs (38 procent), Värmlands (24) och Jönköpings län (14).

I andra änden finns Stockholms, Södermanlands, Västmanlands, Gotlands och Uppsala län. Där har mindre än en procent av fritidshusen utländska ägare.

– I Stockholms län finns nästan 73 700 fritidshus, vilket är näst flest i landet. Men bara 234 av dessa har utländska ägare. Det motsvarar 0,3 procent, säger Johannes Cleris och fortsätter:

– Det kan jämföras med Västra Götaland, där det finns drygt 77 700 fritidshus. Nästan 7 850 av dessa har utländska ägare, alltså strax över 10 procent.

Källa:SCB

Källa:SCBf

Genom Premiepensionen sparar i stort sett alla svenskar i fonder. Även om drygt 40 procent sparar i ”soffliggarfonden” Såfan(AP/ Såfan).

Men 73 procent sparar också privat i fonder. Det visar Fondbolagens förenings fondspararundersökning 2022. Det är en ökning mot senaste undersökningen 2022, då 70 procent sade sig spara privat i fonder. 2014 sparade 65 privat i fonder.

Av de som sparar i dag är en liten majoritet män. 75 procenten av männen sparar och 72 procent av kvinnorna. De i åldern 34-50 år är de flitigaste fondspararna. I gruppen sparar 79 procent. Minst antal fondsparare är i gruppen 66-79 år med 63 procent.

Undersökningen visar också att:

• Fonder är den sparform som flest anser vara bäst för långsiktigt sparande. 44 procent uppger det. År 2014 var siffran 28 procent. 
• Två av tre anser att fonder är den bästa sparformen vad gäller sparande till barn. Även här anser allt fler att fonder är bäst, och färre uppger sparkonto. 
• Nästan hälften av de som sparar i fonder månadssparar. 
• Män är, precis som tidigare år, mer benägna att ta högre risk för chansen att få högre avkastning, än kvinnor. 
• Viktig information inför fondval är i första hand fondens avgifter, risknivå, fondens placeringsinriktning och om fonden har en hållbar inriktning. Den senare informationen anses av drygt fyra av tio vara ”mycket viktigt”, av kvinnor i större utsträckning än män.                                                               Undersökningen gjordes under februari-april 2002 och besvarades av 1001 personer i åldrarna 18 till 79 år.

Sommaren har varit torr på många håll. Det har gjort att SGU, Sveriges geologiska undersökningar, utfärdat varningar för vattenbrist i 17 av 21 län, när det gäller små vattenmagasin och privata brunnar.

Men det är bra att hushålla med vatten också för alla som får vatten från de stora kommunala VA-bolagen.

– En droppande kran kan på ett år slösa bort nästan 9 000 liter vatten helt i onödan. Att slå vakt om grundvattnet är en viktig hållbarhetsfråga och här kan alla hjälpa till, säger Karolina Brick, hållbarhetschef på Riksbyggen.

Och vatten är pengar. Prisskillnaderna är mycket stora. 

De fasta årliga priset för vatten- och avlopp varierar från  drygt 3  000 till 15 000 kr i Sveriges 290 kommuner. Utöver det betalas en avgift för själva förbrukningen. 

Även där är skillnaderna stora. Tjörn toppar med 10,7 öre litern per person medan Solna är billigast med 2,2 öre litern.

Genomsnittskostnaden för en  normalvilla är 8 358 kr, enligt Svenskt Vattens statistik. Då ingår både den fasta avgiften och förbrukningen.

Det går att med enkla medel pressa den kostnaden, enligt Pär Dalheim, vd på Svenskt Vatten.

– I Sverige har vi sett på rent vatten som en självklarhet, men klimatförändringar och befolkningsökning innebär att vi behöver hushålla mer med vattnet. Det finns många enkla sätt att minska vattenanvändningen utan att ge avkall på vår bekvämlighet, säger Pär Dalheim.

Så har kan du spara vatten och pengar

• Ha en kanna vatten i kylen så slipper du spola tills vattnet blir kallt
• Stäng av kranen när du borstar tänderna
• Fyll disk- och tvättmaskinen helt (en halv maskin drar lika mycket vatten som en hel)
• Diska inte under rinnande vatten
• Duscha i stället för att bada, ta kortare duschar och stäng av kranen när du tvålar in dig
• Vattna trädgården sparsamt, morgon eller kväll och gärna med regnvatten.
• Laga läckor, exempelvis en droppande kran eller en rinnande toalett.
• Installera snålspolande kranar och duschmunstycken. Med snålspolande duschhandtag kan du halvera vattenmängden och kostnaden för uppvärmning av varmvatten.

Källa. Svenskt Vatten, Vattenfall, Riksbyggen. 

Oron över bolånen stiger i lika snabbt som räntan. Det visar en undersökning som Svensk Fastighetsförmedling har gjort med hjälp av Kantar Sifo.

40 procent av de tillfrågade känner någon form av oro för de stigande räntorna. Motsvarande siffra för ett år sedan var 25 procent.

Tittar man på dem som angett att de känner mycket eller stor oro har antalet mer än fördubblats. I den senaste undersökningen svarade tio procent ja, medan det var tre procent för ett år sedan.

En stor förändring är också svenskarnas prisförväntan på bostäder. 

27 procent av de svarade tror att priserna ska minska med mer än fyra procent i år. I fjol var det bara fyra procent som trodde på ett liknande prisfall.

– På bara ett år har svenskars förväntan på räntan och prisutvecklingen tvärvänt. Det är dock viktigt att ta ett steg tillbaka. Att marknaden inte kan få styr på inflationen är osannolikt. Och de flesta ekonomiska kriser som vi kan relatera till har alltid känts omöjliga att vända när vi står mitt i stormen, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

Han fortsätter:

–Läget är allvarligt nu, men inte i närheten av hur det var på exempelvis 90-talet. Det bästa man kan göra nu är att släppa förstoringsglaset – det är helt enkelt fel redskap att navigera med.

Undersökningen, eller Trendrapporten 2022 som den kallas, visar också blanda annat att:

*För de flesta, 71 procent, är det viktigaste med bostaden att ha en trygg plats. Endast sex procent ser bostaden i första hand som en investering.

*27 procent har funderat på att göra sitt fritidshus till permanentboende.

*29 procent anser sig ha tillräckliga kunskaper om bostadsmarknaden och reglerna kring boendeekonomi. 30 procent säger sig vilja lära sig mer, medan 38  procent säger sig  har för lite kunskap eller att frågorna är ointressanta för dem.

Undersökningen gjordes under april och maj av Kantar Sifo genom intervjuer med 1 000 svenskar i olika åldrar.