Även med offensiva antaganden finns ingen vidare uppsida i aktien, skriver Affärsvärlden vidare i analysen.

”En risk är att Amazon tar marknadsandelar och/eller att de externa handlarna vill ha bättre villkor på sikt. Likviditeten i aktien är klen. För att se uppsida i aktien måste man lyfta blicken rejält. Potentialen finns men mycket framgång är redan inprisat. Bevisbördan ligger på Cdon och vi lockas inte av aktien”, resonerar affärstidningen.

Morningstar bevakar totalt 19 aktier på Stockholmbörsen, varav 14 stämplas som undervärderade. Bolagets analytiker arbetar med en betygsskala som löper från 1 till 5 där aktier som anses vara övervärderade får ett lågt värde och vice-versa. 

För närvarande sätter Morningstar sitt högsta betyg – fem stjärnor – på fyra svenska aktier: Klädjätten H&M, telekomföretaget Ericsson, medicinteknikbolaget Elekta och säkerhetskoncernen Securitas. 

Störst uppsida ser analysföretaget i Elekta. Morningstars analytiker bedömer att det rimliga värdet, eller ”fair value”, på aktien är 127 kronor, vilket är drygt 112 procent högre än måndagens stängningskurs. Vidare klassar analytikerna Elekta som ett bolag med breda vallgravar inom sitt marknadsområde. 

”Vi tror att hela sektorn har en genomsnittlig tillväxtbana på mellan 4 och 6 procent efter pandemin, men Elektas mer gynnsamma geografiska mix och Unitys (en av bolagets produkter, reds. anm.) goda utsikter stödjer vår något högre tillväxtprognos på 7 -8 procent per år”, uppgav Morningstar i en bolagsanalys som publicerades den 25 augusti. 

Tätt bakom placerar sig Securitas där Morningstar bedömer att aktien ska fördubblas jämfört med måndagens stängningskurs. Analysföretagets rimliga värde på aktien är 164 kronor. 

Riktkursen för H&M uppgår till 179 kronor. Det motsvarar en kurspotential på 67 procent baserat på bolagets slutkurs på måndagen.

I telekomjätten Ericsson ser Morningstar en uppsida på runt 45 procent räknat på analytikernas rimliga värde på aktien som ligger på 100 kronor. Aktien stängde vid kursen 68,76 kronor på måndagen. 

Börsens tekniksektor, som har en stark tillväxtprofil, har drabbats hårt i årets kursfall. It-sektorn inom det amerikanska S&P 500-indexet har rasat nära 32 procent under 2022. Tillväxtbolag är mycket räntekänsliga eftersom deras värderingar baseras på framtida vinster, vilka sjunker i värde när räntorna stiger. 

Men nu tror flera Wall Street-banker att det återigen är läge att fylla på med teknikaktier i portföljen, rapporterar CNBC. Bland annat har Citigroup, Citi, skruvat upp sin rekommendation för tekniksektorn med två steg från undervikt till övervikt. 

Det gör även Morgan Stanley när det kommer till europeiska teknikaktier, vilket storbanken meddelade i en analys som publicerades på måndagen. Sektorkollegan JP Morgan har också blivit mer positivt inställd till sektorn.

”Efter att värdeaktier hade ännu en stark period i augusti och september tror vi att tillväxtaktier kan ta fart igen, och tekniksektorn i synnerhet”, uppgav storbanken i en analys förra veckan, skriver CNBC.

Citi listade elektroniktillverkaren Jabil och mjukvarubolaget Elastic som sina två ”toppval” i sektorn. Baserat på storbankens riktkurs för Elastic på 155 dollar uppgår kurspotentialen i aktien till 115 procent. 

I Jabil ser Citi en uppsida på drygt 30 procent utifrån riktkursen på 80 dollar för aktien. 

JP Morgan kör vidare med en neutral rekommendation för tekniksektorn, men bedömer att den kan utvecklas bättre än marknaden i stort fram till årsskiftet. Däremot är storbanken tveksam till sektorn på ”medellång sikt”, enligt CNBC som tagit del av analysen.

Energikris, hög inflation och stigande räntor är några faktorer som tynger börserna runt om i världen. Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsen och det breda amerikanska aktieindexet S&P 500 rasat över 30 respektive drygt 24 procent, något som sannolikt fått många att fundera på att bottenfiska.

Det är dock för tidigt att ta till den strategin, anser Danske Banks chefstrateg Frank Øland som i stället tycker att investerare ska fokusera på att skydda sitt kapital. Han tilltalas också mer av obligationsmarknaden än börsen för tillfället. 

Börsen står fortsatt inför flera utmaningar, säger chefsstrategen i en inspelad marknadskommentar på storbankens hemsida. Förra veckans starka amerikanska jobbrapport kommer att tvinga fram nya räntehöjningar från USA:s centralbank Federal Reserve, enligt Frank Øland som räknar med 75 punkter i november och ytterligare 50 punkter eller mer vid mötet månaden därefter. 

– Därtill är vi på väg in i en rapportsäsong, säger han.

Frank Øland tror att börsbolagen redovisar goda resultat för det gångna kvartalet, men att ledningarnas kommer att lämna dystra utsikter för affärsutvecklingen framåt. 

Samtidigt understryker han att den väntade nedgången i världsekonomin inte speglas i analytikerkårens vinstprognoser för nästa år. Frank Øland och Danske Bank bedömer att prognoserna ska justeras ned med uppemot 20 procent. 

När det sker kommer aktiemarknaden att följa med nedåt till nya lägstanivåer jämfört med hittills under 2022, tillägger chefsstrategen. 

Den samlade bedömningen är att investerare ska vara försiktig med aktieexponeringen och välja defensiva sektorer. Danske Bank föredrar också amerikanska framför europeiska aktier. 

Börshumöret surnade efter en positiv start till i slutet på förra veckan. Orsaken var den starka sysselsättningsstatistiken från USA som befäste uppfattningen om att landets centralbank Federal Reserve måste fortsätta med aggressiva räntehöjningar. 

Ledande index för de amerikanska och europeiska börserna handlas nu kring årslägsta, konstaterar Karl Hedberg, aktiechef på Carnegie Privata Banking, i en börskommentar. I lokal valuta har index för både globala och amerikanska aktier fallit 24 procent medan Europa och Sverige rasat 28 respektive 31 procent under 2022.

”Om vi tittar på de större korrigeringar som vi har haft genom åren så närmar sig Stockholmsbörsen den största nedgången sedan 2008, då börsen föll 42 procent. Om man tror att det historiska mönstret ska hålla även denna gång så skulle det indikera att vi närmar oss en botten, skriver Karl Hedberg, och tillägger:

”Det man dock behöver ta med i bilden nu är att aktiemarknaden har en betydligt kraftigare motvind från hög inflation och åtstramande centralbanker.”

För att investerare ska våga ta mer risk och vända den negativa börstrenden behöver inflationstakten vända tydligt nedåt och USA:s arbetsmarknad svalna av, fortsätter han. 

”Först då kommer aktiemarknaden kunna bedöma slutet på centralbankernas åtstramningar. Utöver dessa faktorer så vore även signaler om att komponentbrist och höga fraktkostnader är på väg att normaliseras positivt. Det kommer ge mer förtroende för marknadens vinstprognoser”, skriver aktiechefen

Under veckan drar höstens rapportperiod igång och Karl Hedberg tror att börsutvecklingen kommer att styras mer av bolagsspecifik information framöver. När det gäller börsbolagens resultat väntar han sig inte några ”breda besvikelser”. 

”Givet prognoserna om en tuff vinter för europeiska konsumenter så tror jag förväntningarna på kvartalsrapporterna för tredje kvartalet är något för låga. Det bör finnas utrymme för kortsiktigt positiva överraskningar”, skriver Karl Hedberg. 

I hans börskommentar lyfter Karl Hedberg även fram ett ”robust aktiecase med urstarka kassaflöden och stora återföringar till aktieägarna” i form av den norska oljejätten Equinor. 

”Bolaget erbjuder en fortsatt attraktiv avkastning, trots kursrusningen på 60 procent i år på Oslobörsen”, skriver han.

Den europeiska energikrisen och de senaste årens underinvesteringar i olje- och gassektorn gör att världen ”står inför en period med strukturellt högre oljepris”, tillägger Karl Hedberg. 

”För de traditionella energibolagen innebär det ökade fria kassaflöden och stora värden som kan återföras till aktieägarna de närmaste åren”, skriver han vidare. 

Carnegie köpstämplar Equinor med riktkursen 480 norska kronor, vilket motsvarar en kurspotential på nära 30 procent. Baserat på investmentbankens nuvarande vinstprognos för 2022 handlas oljejätten till ett p/e-tal på 4. 

Nyckeltalet p/e visar förhållandet mellan priset på aktien i bolaget och dess vinst. 

USA:s centralbank Federal Reserve, Fed, inledde den pågående räntehöjningsfasen i mars. För att hitta intressanta investeringsalternativ i en miljö med stigande räntor har investmentbanken RBC Capital Markets riktat blicken mot historiska trender i en färsk analys.

Detta genom att kartlägga vilka sektorer som presterade bäst under Feds fyra senaste räntehöjningsfaser, 1995, 2000, 2006 och 2018, rapporterar finanssajten Marketwatch. 

Statistiken visar att defensiva sektorer som dagligvaruhandel, hälsovård och kraftförsörjning – eller ”utilities” – brukar överträffa det amerikanska flaggskeppsindexet S&P 500 månaderna innan centralbanken gör den sista räntehöjningen (se tabell längre ned). Det gäller även energi och finanssektorn. 

Räknat från årsskiftet har de fem branscherna också presterat bättre än S&P 500 som rasat drygt 24 procent i år. Energisektorn utmärker sig med ett kursrally på 46 procent under 2022. 

Bland de mer defensiva sektorerna är hälsovårdsbranschen den enda som fortfarande är ”rimligt värderad”, skriver RBC:s chefsstrateg Lori Calvasina i analysen. Samtidigt uppger hon att både energi och finanssektorn är ”djupt undervärderade”. 

Chefsstrategen tillägger att energi och finans är de två bästa sektorvalen för investerare som tror att Federal Reserve närmar sig slutet på den nuvarande räntehöjningsfasen.  

Tabell: Medianutveckling för sektorer inom S&P 500 över respektive period innan Federal Reserve gjorde den sista räntehöjningen under centralbankens fyra senaste räntehöjningsfaser, 1995, 2000, 2006 och 2018. Källa: RBC US Equity Strategy, Bloomberg

Öhman Fonder hade inför sommarens börsrally viktat ned aktieexponeringen i portföljen till en ”lätt undervikt”. Fondbolaget minskade sedan aktieandelen ytterligare i den branta kursuppgången och har nu en ”betydligt större undervikt” i aktier, förklarar allokeringschefen Erik Nilsson i en ny strategirapport.

– Det som huvudsakligen får oss att vikta ned aktier är konjunkturutsikterna. Den höga inflationen och centralbankernas svar på den, med minskad penningmängd i USA och högre räntor, blir en riktigt besk cocktail för riskfyllda tillgångar, säger han i en kommentar. 

Öhman Fonders allokeringschef pekar på ett antal faktorer som gör att det finns ytterligare fallhöjd på aktiemarknaden.

– Orderläget är pressat för många bolag och möjligheten att höja priserna begränsade. Bolagens vinster kan behöva revideras ner och analytikerna är precis i början av revideringscykeln, kommenterar Erik Nilsson, och tillägger:

– Vinstrevideringarna i sig kan innebära att aktier faller ytterligare 10 till 15 procent. Vi är därmed inte övertygade om att vi har sett botten på marknadsutvecklingen än.

Fondbolaget har därför ökat andelen obligationer i sina blandportföljer.

– Ränteportföljen är investerad i obligationer med kort räntebindningstid och företagsobligationer med hög kreditvärdighet, säger Erik Nilsson i en kommentar och tillägger att nya investeringsmöjligheter förhoppningsvis kommer att ”dyka upp när björnmarknaden kryper tillbaka in i sitt ide”. 

Begreppet ”björnmarknad” beskriver en marknad som är i en fallande trend och har rasat 20 procent från den tidigare toppnivån. 

I aktiebenet föredrar Öhman Fonder globala aktier framför Stockholmsbörsen. Ett skäl till det är att positioneringen ökar dollarexponeringen i portföljen, vilket blir en stötdämpare i oroliga tider, enligt fondbolagets allokeringschef. 

Värderingarna på börsen har förbättrats, men det går fortfarande inte att betrakta aktier som billiga, fortsätter Erik Nilsson i strategirapporten. 

– Svenska aktier är något billigare än sitt långsiktiga historiska genomsnitt medan amerikanska aktier är fortsatt dyra, säger han i en kommentar. 

Flaggskeppsindexet för amerikanska aktier, S&P 500, har rasat drygt 23 procent under 2022. Efter det kraftiga fallet anser Morningstar att USA-marknaden är ”väsentligt undervärderad”.

Baserat på analysföretagets uppskattade rimliga värde – ”fair value” – handlas den amerikanska aktiemarknaden till en rabatt på 20 procent. Det uppger Morningstar i en färsk marknadsutblick.

Trots det varnar analysföretaget för hög volatilitet och att aktiemarknaden kommer att ”vara under fortsatt press” det kommande året. 

– För att etablera en botten kommer marknaden att behöva mer klarhet kring när ekonomin kommer att göra en meningsfull och varaktig återhämtning och bevis på att inflationen vänder ned mot Feds målnivå på 2 procent, skriver Morningstar och syftar på USA:s centralbank Federal Reserve. 

Framöver väntar sig analysföretaget en svag BNP-tillväxt i USA som inte tar fart förrän under andra halvåret 2023. Därutöver tror Morningstar att Fed slutar strama åt i slutet av 2022 och att inflationen dämpas under de kommande månaderna för att sedan avta nästa år.

Analysföretaget skriver vidare att många amerikanska storbolag med breda vallgravar, eller ”wide moats”, är undervärderade på börsen. I finansvärlden innebär begreppet att bolaget byggt upp ett skydd mot konkurrenter på marknaden. Vallgravarna gör att de kan leverera bättre avkastning på sina produkter. 

Facebook-ägaren Meta Platforms är det storbolag med breda vallgravar som är allra mest undervärderat, enligt Morningstar. Analysföretagets rimliga värde på aktien är 346 dollar, vilket motsvarar en kurspotential på drygt 150 procent jämfört med Metas nuvarande kurs.

Även teleoperatören Comcast är kraftigt undervärderad, anser Morningstar. Bolagets aktiekurs ska dubblas från nuvarande nivåer baserat på analysföretagets riktkurs, eller rimliga värde, på aktien som uppgår till 60 dollar. 

Det gäller även Googles moderbolag Alphabet där Morningstar ser en kurspotential på runt 70 procent från dagens nivåer.

Det framgår av Carnegies bevakningsuppdatering av de nordiska e-handelsbolagen med inriktning mot privatkonsumenter daterad 10 oktober.

Rugvista, Revolutionrace, och Desenio har rekommendationerna behåll medan rådet för Lyko är sälj.

”Vi rankar för närvarande Boozt, Pierce och Haypp högst bland de nordiska e-handelsaktörerna för att spegla deras starka relativa positioner, solida nettokassa och starka potential för framtida tillväxt”, skriver Carnegie och tillägger att BHG, som tidigare betecknats som en favorit, för tillfället kämpar med en svag renoveringsmarknad och en pressad balansräkning.

I en generell observation kring hela e-handelssektorn räknar Carnegie med att pressen på bolagen kommer att hålla i sig under 2023 och att trenden med nedreviderade vinstestimat ännu inte nått botten.

”Trots det förväntar vi oss att aktiekurserna återhämtar sig långt innan vinsterna gör det. Vi tror att den starka återhämtningen inom fysisk detaljhandel var tillfällig och att övergången till online redan återupptagits. Vi menar också att tillfälliga störningar i branschen kan gynna de större aktörerna, och vi förväntar oss att onlineåterförsäljarnas marginaler kommer att återgå till långt över nivåerna före covid till 2025”, skriver Carnegie.

Det finns väldigt få skäl att vara optimistisk kring ekonomin och börsen, enligt Nikolaj Schmidt, chefsekonom på T. Rowe Price. Samtidigt som centralbankerna tar i allt hårdare för att få ned den höga inflationen avtar tillväxten i världsekonomin, påpekar han i en marknadsanalys.

– Vi står verkligen på randen av en global lågkonjunktur, skriver Nikolaj Schmidt. 

De dystra utsikterna för ekonomin i kombination med centralbankerna kraftiga åtstramningar bådar inte gott för aktiemarknaden, tillägger chefsekonomen.

– När hårt möter hårt så kan man förvänta sig turbulens på marknaden, skriver han. 

På kort sikt tror han att Ryssland beslut att strypa gastillförseln till Europa tvingar fram energiransoneringar i regionen. 

– Det är nog den största utmaningen det kommande året, men jag tror att det mest troliga scenariot är flera år av betydligt lägre tillgång till energi, fortsätter Nikolaj Schmidt.

Chefsekonomin räknar med att Europa glider in i en lågkonjunktur och eftersom att EU står för ungefär 17 procent av världens BNP kommer det att få negativa effekter på den globala tillväxten. 

Risktillgångar som aktier föredrar i sin tur billiga pengar och hög tillväxt, det vill säga motsatsen till den nuvarande situationen i ekonomin. Nu minskar den ekonomiska aktiviteten medan priset på pengar ökar till följd av de stigande räntorna.

– Den här dynamiken är som kryptonit för marknaderna, skriver Nikolaj Schmidt och syftar på den fiktiva substans som kan skada Stålmannen.

Den bästa strategin i börsturbulensen är att vara ”konservativ”, enligt chefsekonomen. 

– Stanna kvar på sidlinjen, håll krutet torrt och vänta in de bättre tiderna som så småningom kommer att komma, skriver Nikolaj Schmidt.

Han bedömer vidare att det kommer fler kortlivade kursrallyn likt under sommaren innan aktiemarknaden slår i botten. 

– Vi kommer inte att se det förrän centralbankerna ändrar kurs eller att tillväxten kommer tillbaka på rätt köl, skriver Nikolaj Schmidt.