Alla inlägg av jonas.fagerstrom@bonniernews.se

Strategen: Då slår S&P 500 i botten

Stora omväxlande upp- och nedgångar präglade handeln på USA-börserna under den föregående veckan. Det tydligaste exemplet på det var när marknaden fick ta del av den amerikanska inflationsstatistiken för september på torsdagen. Inledningsvis föll Wall Streets ledande index brant, men bjöd sedan på en spektakulär återhämtning och stängde upp mellan 2,2 och 2,8 procent. 

I den slagiga handeln såg investeringsrådgivaren Survests chefsstrateg Rob Luna tecken på att enskilda aktier redan slagit botten. Det säger han till den amerikanska finanskanalen CNBC

Chefsstrategen uppger vidare att han i första hand letar efter aktier inom två investeringsteman. Det handlar om resor och vad Rob Luna kallar ”mindre lyx”. 

”Folk rör sig bort från att köpa saker till att köpa upplevelser och jag förväntar mig att resor kommer att vara hett ett tag framöver. Det återspeglas inte i nuvarande värderingar, säger han.

I resetemat lyfter chefsstrategen fram lågprisflygbolaget Southwest Airlines.

– Southwest är bäst i klassen av flygbolagen. De har haft väldigt god kostnadskontroll, säger Rob Luna till CNBC och tillägger att han inte äger aktier i bolaget, men ”funderar på” att börja köpa. 

När det gäller hans andra tema – ”mindre lyx” – nämner chefsstrategen strömningsjättarna Netflix och Disney. 

– Om vi går in i en lågkonjunktur kommer folk förmodligen att spendera mer tid på att titta på Netflix än att gå ut, säger Rob Luna. 

Däremot tror chefsstrategen att det amerikanska flaggskeppsindexet S&P 500 kan falla till indexnivån 3 200 eller som mest 3 000. På måndagen stängde indexet runt nivån 3 583, vilket innebär att Survest chefsstrateg ser en nedsida på drygt 10 respektive uppemot strax över 16 procent. 

– Alla är väldigt rädda. Det finns mycket information därute som är väldigt tvetydig, säger Rob Luna till CNBC. 

SBAB: Fortsatt många som väljer rörlig ränta

I september valde 70 procent av nya villakunder hos den statliga bolånebanken SBAB rörliga ränta på hela bolånet. För bostadsrättskunder låg motsvarande siffra på 79 procent. Andelen minskade visserligen från 80 procent av villakunderna och 86 procent av bostadsrättskunderna under föregående månad, men det är fortsätt en stor majoritet som väljer rörliga ränta på sina bolån, enligt SBAB (se tabell längre ned). 

– Förklaringen är troligen att den rörliga räntan då fortfarande låg långt under de längre bundna räntorna och dessutom i prognoserna förväntades fortsätta att ligga under de längre bundna räntorna, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, i en kommentar.

– Benägenheten att välja rörlig ränta ökar rimligtvis om man tror att det blir billigare än att binda räntan, även om man med det valet samtidigt utsätter sig för risken att den rörliga räntan kan gå upp betydligt mer än väntat, tillägger hon. 

Vidare konstaterar Claudia Wörmann att den nuvarande situtionen är osäker och uppmanar nya bostadsköpare ”att ha stenkoll på hur stort lån man har och följa ränteutvecklingen noga”. 

– Att veta exakt hur stor summa man betalar varje månad och vad stigande räntor innebär för hushållsekonomin samt vilken högsta ränta man klarar av är extra viktigt idag. Det är ett tips för att hålla den allra värsta räntenervositeten stången, säger hon i en kommentar. 

I september valde 18 procent av villakunderna att binda sina bolån, vilket var en ökning från 6 procent månaden innan. När det gäller bostadsrättskunderna uppgick andelen som valde bunden ränta till 11 procent, upp från 6 procent i augusti. 

Andelen som valde en mix av rörlig och bunden ränta landande på 11 procent bland villakunderna och 10 procent av bostadsrättsköparna. 

”Jämfört med för ett år sedan är det en betydligt större andel kunder som väljer rörlig ränta, framför allt gällande bostadsrättslånen”, skriver SBAB i pressmeddelandet. 

Carnegie spår nya börsfall – rekommenderar undervikt i aktier

Centralbankerna går fram med aggressiva räntehöjningar för att kuva den höga inflationen. Den stora frågan är om man lyckas göra det utan att orsaka en tvärnit i ekonomin, skriver investmentbanken Carnegie i en ny strategirapport riktad till sina förmögna så kallade private banking-kunder. 

Europa är på väg in i en lågkonjunktur och även i USA finns det en stor recessionsrisk. Samtidigt talar det mesta för att Rysslands anfallskrig mot Ukraina blir långvarigt medan Kinas tillväxt bromsar in. Det säger Helena Haraldsson, omvärldsstrateg på Carnegie Private Banking, i en inspelad sammanfattning av strategirapporten. 

– Vår marknadssyn är försiktig. På kort sikt är utsikterna fortsatt skakiga både för aktier och obligationer, fortsätter hon. 

Hon påtalar att en lågkonjunktur ökar risken för en vinstrecession, det vill säga att börsbolagens vinster faller två kvartal i följd.

Trots att börserna fallit kraftigt under året rör det sig ännu inte om någon bottenkänning eftersom lönsamheten i bolagen är fortsatt hög, säger Helena Haraldsson. 

– När vi ser nedsiderisker behåller vi den undervikt mot aktier och övervikt mot alternativa investeringar som vi initierade i april, fortsätter hon. 

Ränteoron och inflationsuppgången måste lugna ned sig innan börsen kan slå i botten, tillägger Helena Haraldsson.

Carnegie Privata Banking tar i sina strategirapporter, vilka publiceras tre gånger om året, upp ett par investeringsteman som man anser vara intressanta framåt. Varje enskilt tema ska ha långsiktiga strukturella drivkrafter. 

I höstens strategirapport är Carnegie Privata Banking två investeringsteman ”Säker energiförsörjning” och ”Spännande alternativa investeringar”. 

Det första temat är en reaktion på den europeiska energikrisen och EU:s försök att hitta alternativ till rysk gas. 

– En diversifierad energiexponering bör vara bred och innehålla dels förnybar energi, men också utvalda delar av traditionell energi som till exempel olja- och gasbolag, säger Helena Haraldsson.

Alternativa investeringar fokuserar generellt på att ha en låg korrelation med utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaden. I den färska strategirapporten pekar Carnegie Privata Banking på alternativa placeringar som gynnas i dagens klimat med hög volatilitet, stramare penningpolitik och risken för en lågkonjunktur. 

– Det handlar om placeringar som går sin egen väg, säger Helena Haraldsson och nämner bland annat volatilitet- och trendföljande strategier.

Sandvik överträffar vinstförväntningarna

Sandvik redovisar ett justerat rörelseresultat, ebita, på 5 889 miljoner kronor för tredje kvartalet 2022.

Analytiker hade i genomsnitt förväntat sig 5 410 miljoner kronor, enligt en sammanställning som Infront gjort inför rapporten.

Försäljningen uppgick till 29 267 miljoner kronor, vilket kan jämföras med analytikersnittet på 26 954 miljoner kronor. Organiskt steg försäljningen med 13 procent, jämfört med väntade 6,7 procent.

Sandviks orderingång landade på 29 231 miljoner kronor, jämfört med analytikersnittet på 27 891 miljoner kronor. Den organiska orderingångstillväxten var 8 procent. Analytikerna hade räknat med en ökning på 4,6 procent.

Resultatet före skatt blev 4 827 miljoner kronor, jämfört med snittestimatet på 4 174 miljoner kronor.

De jämförelsestörande posterna landande på minus 509 miljoner kronor, jämfört med analytikersnittet på minus 687 miljoner kronor.

Vidare spår Sandvik att de positiva valutaeffekterna på ebita-resultatet under fjärde kvartalet 2022 kommer att uppgå till 1 400 miljoner kronor jämfört med samma kvartal förra året. 

För helåret 2022 upprepar Sandvik med att de kassaflödespåverkande investeringarna kommer att bli cirka 4,0 miljarder kronor.

Koncernen räknar nu med att räntenettot blir cirka minus 0,7 miljarder kronor för 2022. Tidigare bedömning var att den negativa effekten skulle bli ”mindre än” 0,7 miljarder kronor för 2022.

Skattesatsen uppskattas bli 22-24 procent för samma år, vilket är en upprepning.

Högerblocket överens: M, KD och L bildar regering

Vidare ska skatten sänkas på ISK-sparande. Den nya regeringen ska sänka skatten på sparande genom att en grundnivå på 300.000 kronor i ISK (Investeringssparkonto) görs skattefri, enligt sitt samarbetsavtal, Tidöavtalet.

Därutöver ska 1-procentsmålet på biståndet avskaffas och ”själva innehållet ska reformeras”.

Det sade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson vid en pressträff på fredagen tillsammans med partiledarna för Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

”Vi vill samla, inte splittra. Vi vill ena, inte dela. Vi vill samtala med andra partier”, sade Ulf Kristersson.

Han sade att det kommer att bli en trepartiregering med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. De ser sju samarbetsområden och budgetsamarbete, men vill ännu inte avslöja ministerposter.

M-ledaren sade att ”vi har gjort precis det vi sade i valrörelsen vi skulle göra” och ”vi är färdiga…Vi fyra partier är överens om att gå till omröstning på måndag”, sade han.

Enligt Ulf Kristersson har vi flera kriser som behöver lösas samtidigt, och nämnde den grova brottsligheten, invandringen, vårdkrisen, kris i skolan, ekonomisk oro och kanske den farligaste situationen sedan andra världskriget med kriget i Ukraina.

”Vi är mycket ödmjuka inför den här uppgiften, inför att problemen är så stora att det kommer att ta tid att lösa. Vi talar om en, två, tre mandatperioder”, sade Ulf Kristersson.

Han sade att den nya regeringen vill fortsätta att samarbeta med Socialdemokraterna om Nato och att takten och stegen i upprustningen ska klaras ut med ÖB.

Jimmie Åkesson (SD) sade att det viktigaste för dem har varit att politiken måste få stå i centrum.

”Vi hade gärna sett en regering där vi ingått, men när vi inte gör det är det oerhört viktigt att vi får en omfattande överenskommelse, med genomslag sakpolitiskt men också samarbetsformer som ger oss möjlighet att bevaka våra väljares intresse”, sade Åkesson.

Han tillade att SD ska ”leverera på de områden våra väljare tycker är extra viktiga, främst beträffande ökad trygghet… med fokus på gäng, unga brottslighet”.

”Ett maktskifte måste också innebära ett paradigmskifte för invandringen”, betonade han.

Antalet kvotflyktingar ska bland annat sänkas från drygt 6.000 till 900 per år under mandatperioden, enligt Jimmie Åkesson.

Han betonade senare att SD ska ”bevaka uppgörelsen hela vägen”. Partiet kommer att få tjänstemän i ett samordningskansli i regeringskansliet.

Ebba Busch (KD) sade att viktiga delar av folkhemmet har tillåtits att förfalla de senaste åtta åren, men att ”epoken av politisk passivitet får nu sitt slut”.

Hon sade att är eniga om att utreda för- och nackdelar med ett helt eller delvis statliga huvudmannaskap för vården.

De ska bland annat ska de införa ett nationellt vårdregister, genomföra en kraftig utbyggnad av premiärvården, stärka cancervården och barn- och ungdomspsykiatrin.

Ett högkostnadsskydd för tandvården ska också utredas.

Ebba Busch sade att klimatmålen ska nås genom att kärnkraften ska återföras, det energipolitiska målet ska ändras till 100 procents fossilfritt och de ska ge Vattenfall i uppdrag att bygga nya kärnkraftsreaktorer.

”Målet är elektrifiering, vägen dit är kärnkraft”, sade hon.

Vindkraften kommer att vara en viktig del av energimixen, men inte vara basen.

Den nya regeringen ska vidare arbeta snabbt för att ett högkostnadsskydd för elpriserna ska komma på plats.

Johan Pehrson (L) lyfte fram förslag på skolområdet som de fyra kommit överens om, bland dem att förutsättningarna för bra skolgång ska vara lika i hela landet. Kunskap ska stå i fokus, med ökad ro i klassrummen. En ny lag för friskolor ska begränsa möjligheten att ta ut vinst.

Aborträtten ska grundlagsskyddas, tjänstemannaansvaret behöver stärkas och kulturlivet ska vara oberoende från politiken.

”Det blir både sött och salt, det är korrekt. Man måste kompromissa”, sade Johan Pehrson, som tillade att det inom hans parti finns ”en stor förståelse för det”.

Strategerna inför rapportperioden: ”Stor osäkerhet”

Den för aktiemarknaden giftiga cocktailen av hög inflation, stigande räntor och vikande konjunktur har skickat ned Stockholmsbörsen med drygt 30 procent under 2022, inklusive utdelningar.

Nu väntar nästa prövning för marknaden. Nästa vecka drar höstens svenska rapportsäsong igång på allvar med tunga pjäser som bland andra Atlas Copco, AB Volvo, Ericsson och Handelsbanken. 

Swedbanks aktiestrateg Robert Oldstrand tror däremot inte att rapporterna kommer att ha någon större påverkan på börsutvecklingen framåt.

– Om det blir en tillräckligt bra rapportperiod kan det stärka riskhumöret, men det blir nog i så fall kortlivat. Börsen är makro- och räntestyrd och på den punkten finns det en stor osäkerhet om vi blickar bortom rapportperioden, säger han.

Ålandsbankens chefsstrateg Niklas Wellfelt gör en liknande bedömning.

– Om vi antar att rapporterna är anständiga, vilket vi tror, kommer nog att marknaden rycka på axlarna, säger han, och fortsätter:

– Marknaden tittar inte så mycket på tredje kvartalet utan man har riktat sitt fokus mot 2023 när ränteuppgången väntas bita på allvar och påverka efterfrågan. BNP-prognoserna justeras nu ned för nästa år.

Två sektorer väger tungt på Stockholmsbörsen, verkstad och bank. Robert Oldstrand tror att verkstadssektorn haft ett “ganska bra” tredje kvartal, men påpekar likt Niklas Wellfelt att det är bolagens uttalanden om framtiden som marknaden kommer att sätta i första rummet.

– Här kan det nog vara ganska spretigt beroende på vilken slutmarknad man har, säger han.

Swedbanks aktiestrateg lägger dock in en brasklapp kring synen på verkstadssektorn. Det finns orosmoln över de kortcykliska bolagen som kullagertillverkaren SKF och till viss del Sandvik genom affärsområdet för skärande verktyg, SMM.

– De är mer kopplade till PMI-data, som vikt nedåt, säger Robert Oldstrand och syftar på inköpschefsindex för tillverkningsindustrin.

Niklas Wellfelt lyfter i sin tur ett varningens finger för all typ av cyklisk verksamhet inför den kommande sifferfloden.

– Där finns riskerna eftersom konjunkturbedömarna är väldigt negativa just nu. Samtidigt har vi inte fått något kvitto från bolagen på att konjunkturen försvagas, men man kanske ska vara lite försiktig med cyklisk exponering när vi går in i den här rapportperioden, säger han.

Enligt Robert Oldstrand gömmer sig den största risken för besvikelserna bland de konsumentrelaterade bolagen. De senaste veckorna har också en rad sektorbolag vinstvarnat, exempelvis vitvarujätten Electrolux och e-handlaren Bygghemma.

– Läget är högst osäkert kring allt som rör konsumentvaror. Man behöver inte ha alltför bråttom dit för det kommer att vara en jobbig period för den här typen av bolag, säger aktiestrategen.

Med det sagt, fortsätter han, skulle positiva signaler kunna utlösa ett lättnadsrally i sektorn eftersom aktiekurserna blivit rejält nedpressade under året.

– Det är långt ifrån givet, men det kan potentiellt finnas ett sådant scenario, säger Robert Oldstrand.

De två aktiestrategerna är dock eniga om att storbankerna är en bra satsning framöver. Bankerna mår bra i ett klimat där räntorna stiger och de har samtidigt god kontroll på kostnadssidan, poängterar experterna.

– Redan under andra kvartalet fanns det en stark underliggande trend för räntenettot som är bankernas kärnverksamhet. Den “boostas” av de fortsatt stigande räntorna och jag ser heller ingen dramatik framför mig när det gäller kreditförluster för kvartalet, säger Robert Oldstrand på Swedbank.

– Bankernas räntenetton gynnas i den här kraftiga ränteuppgången. Det kan även kompensera för de negativa effekterna av den svaga börsen, som sannolikt innebär minskade provisionsintäkter och svagare tradingnetton för bankerna, säger Niklas Wellfelt på Ålandsbanken.

Finansinspektionen: Inte läge att lätta på amorteringskravet

”En viktig slutsats i rapporten är att ändrade regler för amortering inte skulle innebära ett träffsäkert stöd till de hushåll som riskerar allvarliga ekonomiska bekymmer på grund av höga elräkningar eller andra ökade utgifter”, uppger Finansinspektionen, FI, i ett pressmeddelande. 

Hushållsutgifterna har ökat ordentligt under året på grund av bland annat höga elpriser och stigande räntor. Enligt myndighetens bedömning ”talar allt för att många hushåll kommer att få ekonomiska problem” och ”särskilt de som har små marginaler i utgångsläget”.

– Men att ändra reglerna kring amorteringskravet är inte ett träffsäkert medel för att ge stöd till utsatta hushåll”, säger FI:s chefsekonom Henrik Braconier i en kommentar. 

En förklaring till det är enligt FI att de flesta hushåll med små marginaler inte äger sina bostäder och därför inte har några bolån. 

”För att hjälpa dem som får störst problem behövs i stället riktade inkomsttillskott till dessa hushåll. Sådana stöd kan bara riksdag och regering införa”, skriver myndigheten.

FI konstaterar sedan att rådande amorteringsregler har en form av ventil som innebär att bolånetagare ska kunna få tillfälliga undantag från amorteringskraven om det finns ”särskilda skäl”. 

”Det gäller bolånetagare som möter väsentligt förändrade förutsättningar som innebär att de får ekonomiska problem. Genom ventilen kan utsatta bolånetagare på ett mer träffsäkert sätt få hjälp att överbrygga sina ekonomiska problem”, skriver myndigheten, och tillägger:

”I rapporten tydliggör vi därför att den typen av förändrade förutsättningar kan vara oväntat höga utgifter, till exempel till följd av höga elräkningar. Detta är något som bankerna får pröva från fall till fall.”

Den avgående S-regeringen beställde tidigare under hösten en utvärdering av amorteringskravet och bolånetaket från FI, något som Privata Affärer rapporterade om. 

Swedbanks teknikförvaltare: Håll ögonen på dessa bolag

Kristofer Barrett förvaltar Swedbank Roburs globala teknikfond ”Technology” som hittills i år fallit nära 24 procent. Amerikanska aktier utgör runt 77 procent av portföljen. 

I en förvaltarkommentar på Swedbanks placeringssajt Aktiellt skriver Kristofer Barrett att fonden främst investerar i stora och medelstora bolag med fokus på it-branschen, exempelvis mjukvara, datortillverkning och halvledarchip. 

– Olönsamma företag har fortsatt svårt att hitta en botten i aktiekurserna, medan beprövade teknikbolag även om de har fått se sina aktiekurser falla, varit motståndskraftiga när det gäller vinster, kommenterar han utvecklingen i år.

– Marknadsvolatiliteten kommer sannolikt att fortsätta eftersom marknadsaktörer på kortare sikt sannolikt måste fortsätta att minska risken, vilket skapar långsiktiga möjligheter i kvalitetsbolag, tillägger Kristofer Barrett. 

Han lyfter sedan fram fem ”spännande bolag att hålla ögonen på framöver”. Det handlar bland annat om chipjätten Nvidia som förlorat över 60 procent av sitt börsvärde under 2022.

– Jag har tidigare kallat Nvidia för ett av världens coolaste bolag. Från att till en början ha varit pionjär inom 3D-datorgrafik i datorer, till att designa världens mest avancerade halvledare för AI-forskning. Bolaget har legat i framkant, mycket tack vare den visionäre grundaren och vd:n Jensen Huang, skriver han, och fortsätter:

– De bygger också ut sin plattform av mjukvarukopplingar för att utvidga möjliga användningsområden inom allt från hälsovård till digitala tvillingar.

I samma sektor slår han även ett slag för taiwanesiska TSMC och tyska Infineon. 

– TSMC har blivit världsledare att faktiskt producera de halvledare som driver de mesta spännande tekniska prylarna, inte minst som leverantör till Apple och alla bolagen som driver molnet, vår moderna digitala värld, skriver Kristofer Barrett.

– Alla känner inte till halvledarbolaget Infineon eller Infineons produkter, men faktum är att du troligtvis använder deras produkter dagligen. När du brygger kaffet på induktionsplattan, eller använder diskmaskinen, så kanske du inte är medveten om att Infineons halvledare möjliggjort energibesparingar på 40-50 procent för vitvaror som dessa, fortsätter han.

Förutom redan nämnda TSCM placerar sig ännu ett taiwanesiskt bolag på listan i form av E Ink som utvecklar elektroniskt bläck.

– Teknikanvändning av elektroniskt bläck växer, det tar väldigt lite energi och är väldigt flexibelt, skriver förvaltaren. 

Det femte bolaget är amerikanska Keysight, vilket Kristofer Barrett beskriver som ”en nyckelleverantör av avancerade maskiner och metoder” för att testa elektroniska komponenter och system.

Morningstar: Tio aktier att äga i en recession

För att förbereda sig för en vikande konjunktur har Morningstars aktieanalytiker letat fram undervärderade och recessions-resistenta bolag på börsen. Totalt vaskade man fram tio aktier (se tabell längre ned). Det skriver analysföretaget i ett nyhetsbrev. 

Bolagen måste uppfylla tre kriterier för att stämplas som recessions-resistenta av Morningstar. Det första kravet är att bolaget verkar i en defensiv sektor, exempelvis hälsovård och kraftförsörjning (utilities). Verksamheter som inte är särskilt konjunkturberoende. 

Dessutom ska bolagen ha ”breda vallgravar”, vilket innebär att de byggt upp ett starkt skydd mot sina konkurrenter. 

Slutligen måste bolagens ”osäkerhetsbetyg” vara lågt eller som mest medelhögt. Betyget speglar hur väl analytikerna anser att de kan uppskatta bolagets framtida intjäningsförmåga, vilket i sin tur lägger grunden för den riktkurs man sätter på aktien.

Morningstar använder begreppet ”rimligt värde” – eller ”fair value” – i sina aktieanalyser, en slags motsvarighet till riktkurs.

Överst på listan återfinns bryggerijätten Anheuser-Busch Inbev som handlas 50 procent under analysföretagets rimliga värde på aktien. På onsdagen stängde aktien vid kursen 47 euro. 

Tätt bakom skuggar det tyska läkemedelsbolaget Bayer, vars aktie handlas 42 procent lägre än vad Morningstar anser att den är värd. Ungefär lika stor kurspotential ser analysföretaget i den brittiska sektorkollegan Glaxosmithkline, GSK. 

I övrigt tar även ett par tobaksbolag, två medicinteknikföretag och den amerikanska kraftjätten Dominion Energy plats på listan. 

Tabell: Morningstars lista över undervärderade och recessions-resistenta aktier. Källa: Morningstar

                    Bolag        Bransch        Land
Anheuser-Busch InBev Bryggeri Belgien
Bayer Läkemedel Tyskland
GSK Läkemedel Storbritannien
Zimmer Biomet Holdings Medicinteknik USA
Imperial Brands Tobak Storbritannien
Medtronic Medicinteknik Irland
Sanofi Läkemedel Frankrike
British American Tobacco Tobak Storbritannien
Roche Holdings Läkemedel Schweiz
Dominion Energy Kraftförsörjning USA

Handelsbanken lanserar nytt hållbarhetsverktyg

Tjänsten går under namnet ”Hållbarhetsanalysen” och kan användas av kunderna för att få koll på hållbarhetsaspekterna i sitt sparande. Det gäller både sparande i fonder och enskilda aktier på ett ISK- eller depåkonto. 

Den nya tjänsten lanseras först i internetbanken, men inom kort ska funktionen även finnas i bolagets smartphoneapp, enligt Handelsbanken. 

– Över 68 procent av Handelsbankens kunder anger i investeringsrådgivningen att hållbarhet är ganska viktigt eller mycket viktigt i sparandet. Det är glädjande att vi kan möta det ökande intresset för hållbarhet med vår nya hållbarhetsanalys som gör det enklare att få koll, säger Daniel Andersson, chef för avdelningen sparande och pension på Handelsbanken, i en kommentar. 

För kunderna är klimat och miljö den viktigaste hållbarhetsfrågan, skriver storbanken. Den nya tjänsten gör det möjligt för kunden att se sitt koldioxidavtryck, hur stor andel av sparandet som väljer bort fossila bränslen och vilken EU-klassificering deras fondinnehav har.

– Nu ser vi fram emot att fortsätta utveckla ”Hållbarhetsanalysen” i takt med den ökande tillgången på hållbarhetsdata och utifrån kundernas önskemål, säger Linda Haraké, hållbarhetsansvarig för affärsutvecklingen på avdelningen sparande och pension inom Handelsbanken, i en kommentar.

Analysföretaget Morningstar har varit med och utvecklat tjänsten.

– Intresset för hållbarhet bland sparare i Sverige fortsätter att öka, men samtidigt är det många som tycker det är svårt att veta vad som faktiskt menas med hållbarhet när det kommer till sparande och investeringar. Därmed är det väldigt glädjande att se att detta intresse möts av aktörer som försöker hjälpa sparare att hitta rätt genom innovativa lösningar, kommenterar Johanna Englundh, redaktör på Morningstar, samarbetet med Handelsbanken.