Tokyobörsens Nikkei 225 gick ned 1,3 procent och sydkoreanska Kospi backade 1,5 procent.

Bank of Japans ledamot Naoki Tamura sade på onsdagen att BOJ för tillfället bör fortsätta med den ultralätta penningpolitiken men vid något tillfälle måste penningpolitiken utvärderas och eventuellt justeras.

Hongkongbörsens Hang Seng-indexet höll emot något och gick ned mer marginella 0,2 procent. Banken HSBC rusade 4,9 procent efter den starka kvartalsrapporten, som presenterades efter tisdagsbörsens stängning.

Brittisk-australiska Rio Tinto handlades ned 0,5 procent i Australien. Gruvjättens helårsresultat sjönk 38 procent och utdelningen halverades, i kölvattnet av fallande råvarupriser och högre kostnader för löner och inköp.

Nya Zeelands centralbank, RBNZ, höjde som väntat räntan med 50 punkter till 4,75 procent. Kommittén var eniga i beslutet och ser ett behov av ytterligare åtstramningar. Trots att det finns tidiga tecken på ett minskat inflationstryck så är inflationsriskerna kvar på uppsidan.

Australiens S&P/ASX 200 gick ned 0,3 procent.

I USA föll börserna med 2-2,5 procent på tisdagen, under tilltagande ränteoro. I kväll, klockan 20.00 presenteras Fed-protokollet, där centralbanken väntas upprepa sin hökaktiga retorik.

Nettoomsättningen uppgick till 674 miljoner kronor (519). Försäljningstillväxten var 30 procent (151). Organiskt var tillväxten i kvartalet 8 procent (25) och -5 procent för organisk tillväxt justerat för valutakursrörelser (29).

Resultatet efter skatt blev -902 miljoner kronor (-25,9). Bolaget redovisade ett resultatet per aktie på -13:73 kronor under kvartalet (-0:41).

Styrelsen i Bico föreslår att bolaget inte ska lämna någon utdelning för 2022.

Innan rapportsläppet meddelande Bico att en nedskrivning på totalt 625 miljoner kronor påverkar 2022 års nettoresultat, men är inte kassaflödespåverkande.

Nedskrivningen rör goodwill i Ginolis sedan omsättningen från covidrelaterad diagnostikautomatisering sjunkit snabbare än förväntat. Det framgår av ett pressmeddelande.

Bolaget lyfter även den ökade konkurrensen från Asien, där konkurrenterna lyckats sälja till ett lägre pris.

”Ginolis har inte kunnat ställa om snabbt nog till nya kundsegment och har haft utmaningar förknippade med orderingång och intern effektivitet”, skriver bolaget.

Bico genomför nu ”ytterligare omfattande” kostnadsbesparingar och skalar ned Ginolis organisation för att den ska bli bättre anpassad till den minskade efterfrågan.

Aktierna såldes till kursen 60,50 kronor per aktie och gjordes genom ett så kallat accelererat book building-förfarande. Försäljningen skedde därmed till en rabatt på 5,4 procent mot Fortnoxs stängningkurs på tisdagen på 63,92 kronor.

Efter transaktionen äger Olof Hallrup nästan 114,8 miljoner aktier i Fortnox genom First Kraft, motsvarande 18,8 procent av det totala antalet utestående aktier och röster i bolaget.

Försäljningen gjordes ”i syfte för att tillhandahålla likviditet till säljaren”, enligt pressmeddelandet.

Vidare har Olof Hallrup ingått en lock-up för sitt resterande innehav i 360 dagar efter försäljningen.

Artificiell intelligens, AI, är förmågan hos datorprogram och robotar att lära upp sig själva och lösa problem, för att nämna några saker. Hajpen kring AI har tagit ordentligt med fart den senaste tiden och det främsta skälet till det är två chattrobotar som rönt stor uppmärksamhet, Open AI:s variant som går under namnet ”Chat Gpt” och teknikjätten Googles ”Bard”. 

Precis som vid andra potentiellt sett världsomvälvande tekniksprång genom historien började investerare omedelbart leta efter aktiesatsningar på området i hopp om stora kurslyft.

Men det kan fortfarande vara för tidigt att betrakta AI som en allmän tillväxtkatalysator för börsbolagen, enligt analysföretaget Morningstar. 

”För den typiska investeraren betyder det att det inte är så enkelt som man kan tro att sätta pengar i arbete i rena AI-aktier”, skriver bolaget i en analys. 

Samtidigt råder det inte någon tvekan om att de stora teknikbolagen ökat sina investeringar kopplat till AI-utveckling de senaste åren, bland andra Apple, Microsoft och Google-ägaren Alphabet, poängterar Morningstar. 

Problemet för investerare som vill satsa på trenden är att tekniken i de allra flesta fall inte utgör en ny stor intäktskälla för bolagen. Åtminstone just nu, fortsätter analysföretaget. 

Men det finns ett undantag, enligt Morningstars analytiker, och det är halvledarsektorn. Bolagen förser ”hackor och spadar” i form av avancerade datorchip till de som utvecklar lösningarna. AI-trenden är en ”långsiktig medvind” för sektorn, bedömer analysföretagets strateg Abhinav Davuluri.

Amerikanska Nvidia är hans favorit i sektorn. Bolaget utvecklar avancerade grafikprocessorer, eller GPU:s, som krävs för driva en AI.

Strategen beskriver sedan konkurrenterna AMD och Intel som ”andra nyckelspelare på marknaden”, men tillägger att deras chip inte är lika knutna till arbetsbelastningen för en AI som Nvidias grafikprocessorer. 

Abhinav Davuluris fjärde sektorfavorit är nederländska ASML, som levererar den utrustning som används för att tillverka olika datorchip. 

För tillfället handlas Nvidia till en premie på 10 procent i förhållande till vad  Morningstar anser vara ett rimligt värde (fair value) på aktien, vilket kan liknas vid en riktkurs.

AMD och Intel handlas till en rabatt på 30 respektive 19 procent, baserat på analysföretagets uppskattning av aktiernas rimliga värde. När det gäller ASML uppgår motsvarande rabatt till 14 procent. 

Förra veckan levererade Paul Harpers portfölj en marginell uppgång på 0,1 procent. Det överträffade dock Oslobörsens huvudindex, OSEBX, som backade 0,3 procent under samma period.

Sedan årsskiftet ligger däremot indexet fortsatt i täten med ett kurslyft på 2,5 procent jämfört med 2,3 procent för Paul Harpers portfölj.

I veckans portföljuppdatering ändrar DNB:s aktiestrateg om i portföljen som består av hans favoriter på Oslobörsen. Han välkomnar bulkrederiet Golden Ocean och fasar ut laxaktien Lerøy Seafood.

Enligt strategen har priserna för bulkfrakt historiskt slagit i botten under februari. Nu går bulkaktierna mot ett mer positivt säsongsmönster, skriver Paul Harper vidare i veckouppdateringen på bankens hemsida. Han tillägger att Golden Ocean är ”attraktivt prissatt”. 

Bolaget ersätter laxaktien Lerøy Seafood som haft en ”nedslående utveckling” under de senaste två veckorna, fortsätter Paul Harper i portföljuppdateringen. 

Förutom Golden Ocean består Paul Harpers portfölj av Aker BP, Equinor, Europris, Golden Ocean, Mowi, Norsk Skog, Stolt-Nielsen, Sparebank 1, Subsea 7 och Yara. 

Risken för att centralbankerna fortsätter att strama åt penningpolitiken har ökat den senaste tiden. Orsaken till det är de oväntat höga producentpriserna för januari i USA, skriver aktiechefen Karl Hedberg på Carnegie Private Banking i en börskommentar. Han tillägger att det även gäller för svensk del efter måndagens inflationssiffror. 

”Trots kortsiktigt stigande räntor har börserna bibehållit det positiva humöret, vilket är ett styrketecken”, fortsätter Karl Hedberg i börskommentaren. 

Men framöver bör investerare vara beredda på att ränteförväntningarna stiger, vilket kan få börshumöret att vända åt det negativa hållet, fortsätter han.

Hittils verkar ekonomin stå emot förra årets kraftiga ränteuppgång, men aktiechefen påpekar att det sannolikt är ”för tidigt för att se alla effekter” eftersom det tar tid innan höjningarna slår igenom. 

Att penningpolitikens åtstramande effekter fördröjs får negativa konsekvenser i form av att inflationen blir kvar på höga nivåer, enligt Karl Hedberg. 

”Det tror jag oundvikligt kommer leda till att centralbanker kommer behöva fortsätta agera mer hökaktigt med fler räntehöjningar än vad marknaden räknat med”, skriver han i börskommentaren, och fortsätter:

”Redan i dagsläget så finns en skillnad mellan den räntebana marknaden prisar in och den räntebana som centralbankerna kommunicerar. En uppenbar risk för börsen är att marknaden behöver justera upp sina ränteförväntningar. Därefter återstår att se om även centralbankerna behöver justera upp sina ränteprognoser ytterligare.”

Kinas största vitvarutillverkare Midea är möjligen den mest tänkbara köparen av Electrolux men frågan är om största ägaren Investor skulle vilja sälja i dagsläget, säger flera analytiker, som valt att vara anonyma, till Nyhetsbyrån Direkt.

”Att Investor skulle vilja sälja nu ser vi som mindre troligt”, uppger en analytiker.

En annan analytiker som Direkt varit i kontakt med är inne på samma spår och konstaterar att det hade förvånat om huvudägaren Investor skulle vilja sälja Electrolux, särskilt med tanke på det rådande ekonomiska läget.

Trots det konstateras att det är ryktena om ett eventuellt uppköp som får aktien att stiga. Omkring 10-tiden var aktien upp 5,7 procent.

En ytterligare förklaring till tisdagens uppgång kan vara att aktien är relativt tungt blankad, enligt analytiker, då vissa aktörer nu kan tänkas täcka sina korta positioner.

Enligt Finansinspektionens blankningsregister var 10,6 procent av kapitalet i Electrolux blankat per den 17 februari.

Investor kontrollerade per den 27 januari strax över 30 procent av rösterna i Electrolux samt nästan 18 procent av kapitalet, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Paul Palmstedt, kommunikationschef vid Electrolux, uppger för Nyhetsbyrån Direkt att bolaget inte avser att kommentera saken.

”Vi kommenterar aldrig rykten och ogrundade spekulationer”, säger han.

DNB Markets höjer riktkursen för Viaplay till 390 kronor från 370 kronor. Rekommendationen köp upprepas. Aktien stängde på 280 kronor föregående handelsdag.

DNB Markets höjer riktkursen för Boliden till 560 kronor från 540 kronor. Rekommendationen köp upprepas. Aktien stängde på 448 kronor föregående handelsdag.

Pareto Securities sänker riktkursen för Ratos till 48 kronor från 60 kronor. Rekommendationen köp upprepas. Aktien stängde på 33,59 kronor föregående handelsdag.

Carnegie inleder bevakning av Addnode med rekommendationen köp. Riktkursen är 135 kronor. Aktien stängde på 120,80 kronor föregående handelsdag.

I ett blogginlägg på Nordnets hemsida tar bolagets sparekonom Frida Bratt upp en fråga hon brukar få ibland: Hur mycket kapital behöver man för att kunna leva på utdelningar?

Frida Bratt betonar att svaret hänger på en mängd faktorer, bland annat livsstil under sparande- och uttagstiden, men hon har gjort några uträkningar som åtminstone ger en fingervisning.

Ett av exemplen gäller personer som anser sig kunna leva på 25 000 kr per månad, vilket ger en årskostnad på 300 000 kr. Storleken på det sparade kapitalet är i sin tur beroende av portföljens direktavkastning, ett nyckeltal som visar bolagets utdelning i förhållande till aktiekursen i procent. 

Med en direktavkastning på 5 procent behöver det sparade kapitalet uppgå till 6 miljoner kronor för att täcka de årliga levnadskostnaderna, skriver Frida Bratt i blogginlägget. Om man antar att direktavkastningen blir 6 procent minskar samtidigt kapitalkravet till 5 miljoner kronor. 

Utgår man från samma årliga levnadskostnad, men direktavkastningen sjunker till 4 procent krävs en kapitalbas på 7,5 miljoner kronor. 

Kapitalkraven minskar naturligtvis för den sparsamme. Personer som bedömer att de klarar sig på 15 000 kr per månad behöver spara ihop 4,5 miljoner kronor för att utdelningarna ska räcka till ”årslönen” på 180 000 kr, konstaterar sparekonomen vidare i blogginlägget.

Baserat på en direktavkastning på 5 eller 6 procent behövs ett sparkapital på 3,6 respektive 3 miljoner kronor för att portföljen ska generera motsvarande 15 000 kr per månad i utdelningar.

Frida Bratt ger sedan två råd till alla som drömmer om att spara ihop till mångmiljonbeloppen som krävs för att kunna leva på utdelningarna. 

”Det gäller att börja investera tidigt, och vara långsiktig”, skriver sparekonomen.

Hon har även räknat på hur stort månadssparandet behöver vara för att samla ihop till några av de belopp som nämns i blogginlägget (se tabell).

Tabell: Storlek på månadssparandet för att nå respektive sparkapital efter 15 år, baserat på en årlig avkastning på 8 procent i genomsnitt (Stockholmsbörsens historiska avkastningssnitt). Källa: Nordnet