Samtliga nio deltagande analytiker räknar med att reporäntan lämnas oförändrad, på 0,00 procent. Beträffande räntebanan tror sex av de tillfrågade ekonomerna att den även nu kommer att signalera oförändrad ränta under hela prognosperioden, två ser möjligheter för mindre uppjusteringar i slutet av prognosperioden medan en tror att banan nu kan visa på ett par räntehöjningar, med start under andra halvåret 2023.
Beträffande ekonomernas egna bedömningar om nästa räntesteg säger fyra att de inte räknar med någon förändring under överskådlig framtid. Övriga ekonomer utgår från att nästa räntesteg blir en höjning utan någon enighet om när, men tidigast under 2023.
Vid föregående penningpolitiska mötet, den 26 april, konstaterade Riksbanken att den svenska ekonomin hade utvecklats relativt väl trots att spridningen av coronaviruset hade ökat igen. Utsikterna bedömdes vara ”lite ljusare nu än i februari”, även om pandemin inte var över och inflationstrycket var fortsatt lågt.
Beslutet blev därför att ramen för värdepappersköp lämnades oförändrad på 700 miljarder kronor, med en oförändrad tidsram till och med den 31 december 2021. Räntebanan indikerade, liksom tidigare, att reporäntan skulle ligga kvar på noll under hela prognosperioden.
Beträffande utsikterna för tillväxten bör direktionen nu kunna känna sig tryggare än i april. Även om tredje smittvågen verkar ha dämpat aktiviteten något i april är sentimentet gott bland såväl hushåll som företag och Riksbanken kommer sannolikt att justera upp BNP-prognosen åtminstone för den närmaste tiden jämfört med i april.
När det gäller inflationen är dock behovet av justeringar av tidigare prognoser mer oklart. Den väntade inflationstoppen passerades i april och majutfallet kom in i linje med Riksbankens prognos om energipriserna exkluderas. Möjligen kan flaskhalsproblem och energipriser motivera något uppjusterade prognoser på kort sikt nu, men Riksbanken kan sannolikt fortsatt hänvisa till lågt underliggande pristryck även om inflationsförväntningarna har fortsatt att röra sig i önskad riktning.
Vice riksbankschefen Per Jansson talade visserligen, den 21 maj, om att den oväntat höga USA-inflationen kan spilla över på Europa och Sverige, och att den kan få effekter för Riksbanken.
”Det är klart att situationen är lite speciell och att vi här har en sak som vi behöver titta på”, sade han.
Kollegan Martin Flodén sade dock den 14 juni att det inte märks något tydligt tryck uppåt i underliggande inflation, trots att KPIF-inflationen i maj var något över Riksbankens prognos.
”Överraskningen i maj var mestadels i energi”, sade han.
Riksbankschefen Stefan Ingves sade också, den 9 juni, att Riksbanken inte ser att de utbudsproblem som märkts i flera sektorer kommer att leda till problem med för hög inflation.
Han påpekade att man måste skilja på prisökningar i enskilda sektorer och den allmänna prisökningstakten, därtill är frågan hur bestående dessa utbudsproblem kommer att bli.
Globalt riktas centralbanksfokus nu mot signaler från flera håll, bland annat Federal Reserve, Bank of Canada, Norges Bank, om att de nu har börjat luta mot en kommande neddragning av de penningpolitiska stimulanserna, om än i olika grad.
För Riksbankens del kan de allt bättre utsikterna däremot främst betyda att behovet av nya lättnader har minskat. Det har inte heller kommit några tydliga signaler från ECB om att rådet på allvar har börjat överväga en mindre expansiv penningpolitik, vilket är viktigare input för Riksbanken. Direktionen kan också hänvisa till den ”tapering” som redan finns inbyggd i det befintliga QE-programmet.
Ekonomerna på Danske Bank noterar i ett kundbrev att köptakten behöver sjunka från 120 miljarder kronor under första kvartalet till 75 miljarder under tredje kvartalet och uppskattningsvis 68 miljarder under fjärde kvartalet. Därefter har Riksbanken fyllt ramen om totalt 700 miljarder kronor.
”Sett ur den synpunkten är RB redan inne i en process av ‘normalisering’ och samtidigt, så länge det underliggande inflationstrycket är dämpat… har RB troligen ingen brådska med att signalera en räntehöjning”, skriver Danske-ekonomerna.
De tillägger att Riksbanken ändå vid någon punkt måste överväga hur länge det är rimligt att signalera oförändrad ränta.
”Vid policymötet i november kommer prognoshorisonten förlängas till första kvartalet 2025. Det kan vara tillfället att skriva in en höjningsbias”, fortsätter Danske-ekonomerna.
Ekonomerna på Swedbank konstaterar för sin del att den makroekonomiska utvecklingen har gått bättre än väntat och att kärninflationen ligger i linje med prognos. Samtidigt är inflationsförväntningarna stabila medan kronan på marginalen handlas starkare än väntat. Det räcker inte för att förmå Riksbanken att ändra kurs.
”Vi tror att Riksbanken kommer att betona fortsatt osäkerhet och att det underliggande inflationstrycket fortfarande är lågt; skriver Swedbank-ekonomerna i kundbrev.
Även de tror att tidpunkten ändå närmar sig för när Riksbanken kan börja indikera en räntehöjning, ”men vi tror inte att de är där ännu”.
”Osäkerheten är fortfarande stor kring hur kraftig den ekonomiska återhämtningen blir och hur det underliggande inflationstrycket kommer att utvecklas. Riksbanken vill för allt i världen inte släppa på garden för tidigt och riskera bakslag”, fortsätter Swedbank-ekonomerna.
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson konstaterar för sin del att Riksbanken nu ännu en gång kan glädjas åt en bättre ekonomisk utveckling, men ”det får dock begränsat genomslag på penningpolitiken”.
”Risken för ytterligare stimulansåtgärder minskar visserligen men det får knappast Riksbanken att lätta på gasen. Tvärtom är ett snabbt stigande resursutnyttjande, ökad brist på arbetskraft och risk för överhettning välkommet då det ger hopp om att nå inflationsmålet; skriver han i ett kundbrev, och tillägger att Riksbanken lär upprepa sitt mantra om att ”det är bättre att göra för mycket än för lite” när det gäller stimulanser.
SEB-ekonomerna Lina Fransson och Olle Holmgren tror att Riksbanken håller fast vid tidigare plan vid detta möte.
De konstaterar att tillväxten visserligen har varit starkare, och KPIF-inflationen något högre, än vad Riksbanken räknade med i april men med tanke på att inflationen väntas ligga under målet under större delen av prognoshorisonten tror SEB att Riksbanken vill ”hålla förväntningarna om en möjlig räntesänkning vid liv och påminna marknaden om att responsen på avvikelser i inflationsutsikterna är asymmetrisk”.
”Men vi fortsätter att skifta vår bedömning om Riksbanken i en marginellt mer hökaktig riktning och tror att det finns en aningen högre sannolikhet att räntebanan kommer att indikera en sannolikhet för en räntehöjning i bortre delen av banan snarare än en sänkning på kort sikt”, skriver SEB-ekonomerna i ett kundbrev.
Även Nordeas Torbjörn Isaksson ser en viss möjlighet för att slutpunkten i räntebanan kan bli över noll procent nu, eller möjligen först i september, och i så fall skulle räntebanan indikera en räntehöjning för första gången sedan pandemin slog till.
”Det är i så fall ett litet steg men stärker ändå bilden av att räntorna har bottnat. Riskbilden i bedömningen av penningpolitiken påverkas med en minskad sannolikhet för en räntesänkning samtidigt som kronans växelkurs får stöd”, skriver han.