94,7 miljoner stamaktier av serie A har emitterats till en teckningskurs på 1,77 euro per aktie och Akelius Residential Property kommer att erhålla en emissionslikvid om cirka 168 miljoner euro. Det motsvarar runt 1,9 miljarder kronor. 

Emissionslikviden kommer att, ”tillsammans med andra likvida medel”, användas till att återköpa en utestående hybridobligation på 315,3 miljoner euro, drygt 3,5 miljarder kronor. Obligationen låg ursprungligen på 500 miljoner euro. 

”Genom att tillföra eget kapital, motsvarande hälften av hybridkapitalet om 315,3 miljoner euro och återköpa hybridobligationen, förväntar sig Akelius att kapitalandelen på den kvarvarande utestående hybridobligation bibehålls”, heter det.

Akelius betraktar den kvarvarande hybridobligationen som en permanent del av kapitalstrukturen, uppger bolaget vidare.

Enbart Akelius D-aktie är noterad på First North, inte A-aktien, för vilken emissionen genomförts.

Essity meddelade den 26 april att man beslutat att inleda en strategisk översyn av bolagets ägande i Vinda, vilket Privata Affärer rapporterade om. 

Med 51,6 procent av aktierna är Essity största ägare i Vinda, och enligt Bloomberg har Fu An International, som kontrollerar 21 procent av aktierna, inlett samtal med banker för att diskutera finansiering av ett potentiellt köpt av Essitys aktier.

Fu An International ägs i sin tur av bland annat Vindas grundare och styrelseordförande Li Chaowang.

”Enligt Bloomberg är Essitys aktier i Vinda värda omkring 15,4 miljarder kronor och en affär hade även triggat budplikt för Fu An om inte bolaget kan få ett undantag”, skriver Dagens Industri.

Credit Suisse har i en ny analys upprepat sin köprekommendation för Essity, där riktkursen för aktien höjts till 330 från 325 kronor.

”Den strategiska översynen av Vinda och Consumer Tissue Private Label Europe-verksamheten kommer att påskynda Essitys långvariga övergång till högre avkastning med mindre volatila kategorier”, skriver analyshuset.

Essity handlades upp drygt 2 procent på en i övrigt positiv torsdagsbörs.

”Om du tittar på deras kriterier så ligger vi väldigt bra till. Det ser stabilt ut – de hade främst synpunkter på vår likviditet och den har förbättrats”, säger Erik Selin vid Balders presentation av delårsrapporten.

Under 2022 sänkte S&P utsikterna för sitt kreditbetyg BBB för Balder från stabila till negativa.

”Om inget dramatiskt händer på marknaden så tror jag att de kommer se att vi är i mitten av det kreditbetyg som vi har”, säger Erik Selin.

I början på mars fick Balder ett sänkt kreditbetyg från Moody’s, något Balder slog tillbaka mot.

”Vi kan konstatera att det finns en hel del faktamässiga brister i deras rapporter”, uppgav finanschefen Ewa Wassberg för Dagens industri då.

Under rapportpresentationen uppgav Erik Selin vidare att Balder ”med största sannolikhet” kommer att vara nettosäljare under det andra kvartalet, men att inget stort förväntas hända under kvartalet.

Det sade danskan Margrethe Vestager, kommissionens vice ordförande med ansvar för statsstödsfrågor, i ett uttalande på onsdagskvällen.

Tidigare på onsdagen ogiltigförklarade EU-domstolen kommissionens beslut från 2020 att godkänna svenskt och danskt statsstöd till SAS på totalt 11 miljarder svenska kronor.

I princip ska alla olagliga statsstöd betalas tillbaka, enligt EU:s konkurrensregler.

I ett parallellfall underkände EU-domstolen på onsdagen tyskt statsstöd på 6 miljarder euro till Lufthansa 2020.

”Vi är medvetna om den osäkerhet som domarna skapar för de berörda flygbolagen och flygsektorn i stort”, sade Margrethe Vestager.

Kommissionen kommer brådskande att studera domarna och deras implikationer, sade hon.

”Det är för tidigt att indikera vad som kan vara ett lämpligt tillvägagångssätt. I detta skede finns alla alternativ på bordet”, sade Margrethe Vestager.

Både stödet till SAS och Lufthansa rekapitaliserade bolagen. En skillnad är att Lufthansa redan har betalat tillbaka sitt stöd.

Margrethe Vestager underströk att det inte finns någon direkt koppling mellan onsdagens dom och det pågående arbetet med att omstrukturera SAS.

I omstruktureringen måste kommissionen godkänna de statliga stöd som ges.

Den förnybara energisektorn har underpresterat börsen med 18 procent under 2023, skriver Bernstein i den färska analysen, enligt finanskanalen CNBC. Analyshuset poängterar vidare att bolagens värderingar halverats från toppnivåerna under pandemin efter kursfallen.

Bolagens motvind på börsen kommer heller inte att bli långlivad, uppger Bernstein och hänvisar till de ambitiösa klimatpaket som klubbats av EU och USA. 

Dessutom är förnybar energi, trots högre kostnader för olika typer av material och utrustning, fortfarande mer kostnadseffektivt än traditionell fossil kraftgenerering, understryker Bernstein.

På analyshuset köplista finns danska vindkraftsproducenten Ørsted och turbintillverkaren Vestas samt kinesiska batteribolaget CATL. 

Bernsteins riktkurs för Ørsted uppgår till 975 danska kronor, motsvarande en uppsida på nära 60 procent från tisdagens stängningskurs.

Oron för nedskrivningar kopplat till projekt i USA har dämpat suget efter aktien bland investerare, men på dagens kursnivåer är den ”för billig att ignorera”, uppger analyshuset, enligt CNBC. 

Vestas lyfter några procent på Köpenhamnbörsen efter sitt rapportsläpp på onsdagen. Baserat på Bernsteins riktkurs ska aktien upp ytterligare drygt 30 procent.

I analysen framgår det att CATL är analyshusets ”toppval” på den kinesiska marknaden. Bernsteins analytiker tror att batteribolaget kan rusa mer än 100 procent från dagens nivåer till kursen 630 kinesiska yuan.