SEB:s boprisindikator, som visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande priser och andelen som tror på fallande priser, sjönk till -27 i juli jämfört med -16 i juni.

Av de tillfrågade tror 24 procent på stigande priser under det kommande året, jämfört med 31 procent förra månaden, medan 51 procent tror på fallande priser, jämfört med 47 procent föregående månad.

”Pessimismen tilltar bland hushållen, och boprisförväntningarna sjunker till den lägsta nivån sedan hösten 2008 och hamnar på ungefär samma nivå som pandemins bottennotering. Frågan nu är om förväntningarna vänder uppåt lika snabbt som under pandemin eller om de mer återspeglar förloppet under finanskrisen. Oavsett utveckling är de ekonomiska förutsättningarna idag tydligt annorlunda jämfört med pandemin, vilket i första hand talar för en fortsatt dyster utveckling”, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

Av de hushåll som har helt eller delvis rörlig ränta på sina lån svarar 12 procent att de har för avsikt att binda räntan inom den kommande tremånadersperioden, jämfört med 11 procent förra månaden.

Undersökningen visar också att hushållen tror att Riksbankens styrränta om ett år ligger på 1,10 procent, upp jämfört med 0,97 procent föregående månad.

 

Boprisindikatorn jul jun maj

Boprisindikatorn	-27	-16	18
- Öka	24	31	42
- Minska	51	47	24
Binda räntan	12	11	14
Reporäntan 1 år	1,10	0,97	1,36

Efter ändringen ligger tremånadersräntan på 2,52 procent och ett tvåårigt lån på 3,86 procent. Ett femårigt lån ligger på 4,06 procent.

”Vår uttalade ambition är att vara följsamma i förhållande till marknaden och därför justerar vi nu våra bolåneräntor i båda riktningarna. Sänkningarna är en följd av att långräntorna vikit nedåt, vilket i sin tur sänkt våra upplåningskostnader för lån med längre löptider”, säger Mikael Inglander, vd på SBAB, i en kommentar.

 

Årstakten för både bostadsrätter och villor fortsätter också att sjunka och är nu +3 procent för borätter och +2 procent för villor.

– Nedgången på bostadsrättsmarknaden fortsätter och även denna gång är det Stockholmsområdet som inlett och leder nedgången. Storstockholm och centrala Stockholm hade en nedgång med -3 procent senaste månaden och årssiffrorna minskar till +2 procent respektive +5 procent. Priserna i Storgöteborg och centrala Göteborg minskade med -2 procent och där är nu årssiffrorna +1 procent. Även i Stormalmö och centrala Malmö noterar vi en nedgång med -1 procent och en årstakt som minskat till +4 procent, säger Hans Flink, affärsutvecklingschef på Svensk Mäklarstatistik.

”Villamarknaden rör sig mer stabilt”

Även på villamarknaden är det störst nedgång i Storstockholm där priserna gick ned med 2 procent.

– I övriga storstadsområden var nedgången 1 procent. Villamarknaden tenderar att röra sig något mer stabilt då marknaden svänger och faktum är att priserna i områdena utanför storstadsregionerna sammantaget var oförändrade i juni, säger Hans Flink.

– Juni präglades av säljare och köpare hade svårt att hitta ett prisläge i jämvikt vilket gjorde att antalet affärer var väsentligt lägre jämfört med samma månad både 2021 och 2020. Ser vi till hela första halvåret var antalet sålda bostadsrätter 10 procent lägre än rekordåret 2021 men 9 procent högre än 2020. Antalet sålda villor var 6 procent lägre än 2021 men 2 procent högre än 2020, säger Hans Flink.

”Prisförväntningarna brett isär”

Det är kombinationen av räntehöjningar, högt utbud, stigande levnadskostnader och negativ marknadspsykologi som fortsätter att påverka priserna, enligt Mäklarsamfundet.

– Våra medlemmar berättar om köpare och säljare vars prisförväntningar allt oftare står långt ifrån varandra, vilket gör att affärerna tar längre tid och fastighetsmäklarna får arbeta ännu hårdare, säger Jonas Rosén, vd Mäklarsamfundet.

Tabeller:

 

 

Årstakten för både bostadsrätter och villor fortsätter också att sjunka och är nu +3 procent för borätter och +2 procent för villor.

– Nedgången på bostadsrättsmarknaden fortsätter och även denna gång är det Stockholmsområdet som inlett och leder nedgången. Storstockholm och centrala Stockholm hade en nedgång med -3 procent senaste månaden och årssiffrorna minskar till +2 procent respektive +5 procent. Priserna i Storgöteborg och centrala Göteborg minskade med -2 procent och där är nu årssiffrorna +1 procent. Även i Stormalmö och centrala Malmö noterar vi en nedgång med -1 procent och en årstakt som minskat till +4 procent, säger Hans Flink, affärsutvecklingschef på Svensk Mäklarstatistik.

”Villamarknaden rör sig mer stabilt”

Även på villamarknaden är det störst nedgång i Storstockholm där priserna gick ned med 2 procent.

– I övriga storstadsområden var nedgången 1 procent. Villamarknaden tenderar att röra sig något mer stabilt då marknaden svänger och faktum är att priserna i områdena utanför storstadsregionerna sammantaget var oförändrade i juni, säger Hans Flink.

– Juni präglades av säljare och köpare hade svårt att hitta ett prisläge i jämvikt vilket gjorde att antalet affärer var väsentligt lägre jämfört med samma månad både 2021 och 2020. Ser vi till hela första halvåret var antalet sålda bostadsrätter 10 procent lägre än rekordåret 2021 men 9 procent högre än 2020. Antalet sålda villor var 6 procent lägre än 2021 men 2 procent högre än 2020, säger Hans Flink.

”Prisförväntningarna brett isär”

Det är kombinationen av räntehöjningar, högt utbud, stigande levnadskostnader och negativ marknadspsykologi som fortsätter att påverka priserna, enligt Mäklarsamfundet.

– Våra medlemmar berättar om köpare och säljare vars prisförväntningar allt oftare står långt ifrån varandra, vilket gör att affärerna tar längre tid och fastighetsmäklarna får arbeta ännu hårdare, säger Jonas Rosén, vd Mäklarsamfundet.

Tabeller:

 

 

Nu när räntorna på bolånen höjs i snabbare takt än på många år kan det kännas svårt att förhandla med banken om nivån på räntorna. Men det innebär inte att du inte ska försöka förhandla med din bank om att få bättre villkor än bankens listränta. Du måste dock själv initiera den diskussionen.

På sin hemsida skriver Konsumenternas att skälet till missnöjet är att ”banken höjt sin annonserade ränta innan bolånet betalades ut, eller innan konsumentens nya bindningstid börjat”. Konsumenter uppfattar därför ofta att de har kommit överens med banken om en specifik räntesats, och de tror att banken är bunden vid överenskommelsen.

”Räntenivå eller ränterabatt?”

”Banken menar å sin sida att de inte förhandlat om en viss ränta utan att förhandlingen handlat om en ränterabatt som sedan gäller i förhållande till den annonserade ränta som gäller vid utbetalningstillfället, eller när lånet binds om”, skriver Konsumenternas.

Vid så pass skilda uppfattningar om en ränteförhandling blir det en bevisfråga, och då måste du kunna visa att det faktiskt finns en överenskommelse om en specifik ränta.

Vad ska du då tänka på när du förhandlar med banken?

För att allting ska bli tydligt, bör du ställa en konkret fråga till banken om deras räntelöfte är bindande för banken, anser Konsumenternas. Och är det ett löfte måste du be om att få det skriftligt.

Det kan ofta vara så att bankens företrädare i sådana fall förklarar att ni diskuterar en ränterabatt, inte en räntenivå. Då bör du i stället försöka förhandla fram en så bra ränterabatt som möjligt.

”Glöm inte förhandla om”

Om en viss tid förflyter fram till ditt lån ska betalas ut, och då räntesatsen ska sättas, kan räntan i den miljö man befinner sig i just då, höjas. Då får storleken på din utlovade ränterabatt stor betydelse. När du väl fått din ränta bör du komma ihåg att den inte gäller nästa gång som banken ändrar sina räntesatser.

Glöm därför inte att i god tid återigen kontakta banken och förhandla om en ny ränterabatt när din ränteperiod går ut.

Räntebladets analytiker bedömer att Riksbanken underskattar styrkan i inflationen under den närmaste tiden och därför höjer räntan med 50 punkter.

”Räntor på längre löptider steg inledningsvis i juni men har under de senaste veckorna återigen fallit tillbaka både i Sverige och omvärlden. Vi räknar med att vi har den stora uppgången i långräntor bakom oss och att räntorna planar ut på ungefär dagens nivåer då utsikterna för global inflation och tillväxt dämpas”, skriver de tre analytikerna Andreas Wallström, Carl Nilsson och Glenn Nielsen.

För att ”stävja inflationen” kommer Riksbanken att höja med 50 punkter i september, eller möjligtvis 25 punkter redan under sommaren. Dessa höjningar skulle därefter följas av 25-punktershöjningar vid varje Riksbanksmöte fram till och med februari i nästa år, vilket då skulle innebära en styrränta på 1,75 procent. Av det skälet skulle de svenska korträntorna stiga snabbt.

För räntor på korta löptider reviderar därför Swedbank upp räntorna efter ”Riksbankens framfart”, enligt Swedbanks analytiker. De kommande höjningarna gör att boränteprognoserna för rörliga räntor förändras något.

”Vi räknar med att den rörliga räntan når 3,1 procent redan i december, vilket innebär att räntan har mer än fördubblats under loppet av detta år. De bundna bolåneräntorna har redan stigit påtagligt och en mer måttlig uppgång förutses framöver”, skriver de båda analytikerna.

Tabell:

Prognos för bolåneräntor i procent, olika löptider. Utgörs av de faktiska genomsnittsräntorna för Danske Bank, Länsförsäkringar, Nordea, SBAB, SEB, SHB, Skandiabanken och Swedbank senaste månaden:

 

Källa: Swedbank, 220704

Bland besökarna på Hemnet som planerar att köpa bostad räknar nu 15 procent med stigande priser de närmaste sex månaderna, jämfört med 20 procent förra månaden. Samtidigt tror 61 procent på sjunkande priser, jämfört med 51 procent föregående månad.

Nettotalet, skillnaden mellan andelen som tror på stigande respektive sjunkande priser, sjunker därmed till rekordlåga -46 procent i juli jämfört med -31 procent i juni.

”Vår bedömning är att Riksbankens dubbelhöjning av styrräntan förra veckan har fått stor påverkan i månadens siffror”, säger Hemnets analytiker Erik Holmberg i en kommentar.

 

Bild: Köparbarometer Hemnet

 

 

Bild: Köparbarometer nettotal

 

 

Yngre personer, mellan 18 och 29 år, är ännu mer angelägna om att flytta. I den gruppen vill tre av fyra hitta ett nytt boende. Men de flesta som önskar flytta uppger att det ”finns hinder på vägen”, som höga bopriser och kontantinsatsen. Att inte hitta en bostad som lever upp till ens krav är också vanligt.

Det vanligaste skälet till att byta bostad är önskan om en större bostad, följt av att få äga sitt boende och viljan att byta bostadsområde.

– Vi har stora hinder på den svenska bostadsmarknaden, framför allt för de som står utanför och vill in. De höga priserna i kombination med krav på kontantinsats gör det väldigt svårt för en stor grupp. Det behövs bostadspolitiska reformer för att öka rörligheten och inte öka utanförskapet på bostadsmarknaden ytterligare, säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån.

De flesta vill flytta till en egenägd bostadsrättslägenhet, 34 procent. Därefter följer villa, 32 procent, hyresrätt, 21 procent, gård, 5 procent och radhus/kedjehus, 3 procent.

Undersökningen har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Fastighetsbyrån. Den bygger på cirka 1 000 intervjuer, med personer i åldern 18–79 år och är riksrepresentativ.

En absolut majoritet tror på sjunkande bostadspriser det tredje kvartalet. Men mäklarnas bild över efterfrågan och utbud av både bostadsrätter och villor är splittrad, även om det främst är ett ökat utbud som väntas.

Av de tillfrågade fastighetsmäklarna svarade 34 procent att priserna för bostadsrätter i Stockholm väntas minska något. Motsvarande andel var 43 procent i Göteborg och 56 procent i Malmö.

”Vi har redan sett att bostadspriserna har fallit på senare tid. Om storstadsmäklarnas prognoser i Mäklarbarometern slår in kan vi förvänta oss fortsatt sjunkande bostadspriser under tredje kvartalet. Det är ett tydligt skifte på gång på bostadsmarknaden, från säljarens till köparens marknad”, sade Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

”Idag har köpare fler objekt att välja på än tidigare vilket bland annat syns i att antalet budgivare per objekt sjunkit snabbt. Köparna kan därmed unna sig lyxen att ta lite mer tid på sig att jämföra flera bostäder innan beslut. Jag delar mäklarnas bild av att priserna sannolikt fortsätter ner under det tredje kvartalet. En kombination av stigande utbud och minskad efterfrågan till följd av hög inflation och att det är dyrare att låna pengar talar för det”, fortsatte hon.

 

”Dessutom bedömer Riksbanken att den kraftiga prisuppgången under pandemin till stor del berodde på ändrade preferenser hos hushållen för större bostadsyta och att många av dem tillbringat mycket tid i hemmen och tvingats hålla igen på annan konsumtion. I och med att restriktionerna nu avskaffats förväntas denna utveckling till viss del reverseras”, skriver Riksbanken.

Banken skriver vidare att det till detta kommer att det byggts ett stort antal nya bostäder de senaste åren, vilket har höjt utbudet.

Riksbankens prognos är att bostadspriserna sjunker under prognosperioden. Men de väntas dock fortfarande vara på en högre nivå än före pandemin.

”En risk är dock att anpassningsförloppet blir abrupt och att bostadspriserna sjunker tydligt. Det skulle kunna få såväl hushållens konsumtion som bostadsinvesteringarna att utvecklas svagare än i prognosen”, skriver Riksbanken.