Frågan har blivit särskilt aktuell med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, som har lett till ett ökat inflationstryck och höjt förväntningarna på Riksbanken att strama åt penningpolitiken.
Stigande räntor kan leda till att fler konsumenter vill säkra sina boendekostnader genom att binda sin bolåneränta. Det är då särskilt viktigt att konsumenter som vill säga upp bundna lån i förtid inte drabbas av krav på omotiverat hög ersättning till banken, skriver FI.
Konsumentkreditlagens regler för att beräkna ränteskillnadsersättningen innebär att det generellt sett blir dyrt för konsumenter att säga upp bolån med bunden ränta. Det beror på att skillnaden mellan konsumentens låneränta och den jämförelseränta som används för att beräkna ersättningen inte fångar förändringar i ränteläget på ett bra sätt.
Eftersom ersättningens storlek bestäms utifrån vilken ränta som konsumenten betalar på sitt bolån, ju högre ränta desto högre ersättning, får dessutom olika konsumenter betala olika mycket trots att bankens kostnader är desamma.
Det är därför angeläget att se över reglerna för hur ränteskillnadsersättningen beräknas, och FI ber regeringen att ta fram ett lagförslag om ny beräkning.
Enligt FI:s förslag ska ersättningen utgå från de förändringar i det allmänna ränteläget som har skett sedan lånet tecknades, utan hänsyn till vilken ränta som konsumenten betalar på sitt bolån. Med den ansatsen kommer ersättningen generellt att bli lägre, framför allt för dem som betalar en hög bolåneränta.
I den senaste bolåneundersökningen hade nästan 50 procent av nya bolånetagare en (volymviktad) räntebindningstid på över ett år på sina nya bolån. Det var ungefär 10 procentenheter fler än 2019 och 20 procentenheter fler än 2016.
En bättre utformad ränteskillnadsersättning gör det mer attraktivt att välja bunden boränta, minskar ojämlikhet för konsumenter med svag förhandlingskraft och främjar konkurrensen på bolånemarknaden.